Kreditreglering, ränteavdrag och skatt på småhus och bostadsrätter

Svenska bostadspriser är uppdrivna av lägre räntor, skattesubventioner, övergång till amorteringsfria lån, sänkt fastighetsskatt och avskaffad förmögenhetsskatt. (En aktuell förklaring av prisutvecklingen finns här.) När det gäller räntorna är det rimligt att tro att många låntagare sedan ett par år förväntar sig fortsatt låga räntor. Exempelvis steg bostadsrättspriserna i Stockholms innerstad med drygt 20 procent från november 2014 till september 2015 (Mäklarstatistik). Detta förklaras troligen mer av ändrade förväntningar än andra faktorer som också driver prisutvecklingen, som inkomster och inflyttning. Det är inte orationellt att förvänta sig fortsatt låga räntor.[1] (Se denna studie som kvantifierar olika faktorers inverkan på ränteutvecklingen de senaste 25 åren och innehåller prognoser.) [Read more…]

Boris, UK och EU

Boris Johnson har publicerat en artikel i The Telegraph med sin syn på det framtida förhållandet mellan EU och Storbritannien. När det gäller ekonomin kan hans syn sammanfattas i följande punkter:

  1. [Read more…]

Har vi en bostadsbubbla?

I det nyss utkomna numret av Ekonomisk Debatt finns en artikel av mig med ovanstående rubrik. Artikeln innehåller en översikt av ekonomisk teori om prisbubblor och de tidigare undersökningar som gjorts om förekomsten av en prisbubbla på den svenska bostadsmarknaden. Dessutom finns en mera aktuell undersökning av mig själv. Den jämför hyror i nyproduktion och brukarkostnader i bostadsrätt i Stockholmsområdet sedan millenieskiftet.

[Read more…]

Riksbankens stöd till Ukraina

Riksbankens träffade i september ett så kallat swappavtal med Ukrainas centralbank som innebär att Riksbanken på begäran byter upp till 500 miljoner i dollar mot motsvarande belopp i hrynia. Avtalet löper på sex månader.

Avtalet är tillkommet på förfrågan från Ukrainas centralbank och på uppmaning av IMF. Flera andra länder har lämnat liknande bilateralt stöd. Samtidigt får Ukraina multilateralt stöd av IMF i ett program som löper på fyra år. Syftet med IMF:s stöd är att göra det möjligt för Ukraina att genomföra ett reformprogram.

Ukraina behöver och är förtjänt av hjälp. Därom är ingenting att säga. Däremot är det skäl som Riksbanken åberopar för att den ska stödja Ukraina högst diskutabelt, liksom det faktum att Riksbanken inte har fattat sitt beslut i samråd med regering och riksdag.

[Read more…]

Slår Riksbanken ett slag i luften?

Finansinspektionens och Riksgäldens gemensamma remissvar på Riksbankens ”Förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken” är ett intellektuellt lustmord på ren kanslisvenska. Den utomstående läsarens förtroende för Riksbanken torde få sig en knäck.

Riksbankens förslag har till synes vällovliga syften. Medlet är att skärpa kraven på säkerheter för krediter från Riksbanken, något som är tänkt att få bankerna att ersätta säkerheter i form av s.k. säkerställda obligationer – i praktiken bostadsobligationer – med svenska statens obligationer samt att få bankerna att ersätta bostadsobligatoner med statsobligationer i sina likviditetsreserver. Därmed tycker sig Riksbanken slå tre flugor i en smäll: Den skulle få minskad kreditrisk, bankerna skulle få likviditetsreserver som inte riskerar att falla i värde vid en bankkris och det skulle bli dyrare för bankerna att finansiera bostadslån med bostadsobligationer. Det sista skulle leda till höjda bolåneräntor och motverka hushållens skuldsättning, vilket kanske är det egentliga syftet med Riksbankens förslag.

[Read more…]

Nya regler för AP-fonderna

Regeringen föreslog i juni nya regler och ny organisation för AP-fonderna. AP-fonderna förvaltar ca 1 200 miljarder kronor som ska tjäna som buffert i det allmänna inkomstpensionssystemet: När summan av pensionsavgifter är lägre än summan av pensionsutbetalningar täcker fonderna mellanskillnaden. Dessutom fungerar systemet så att ju högre avkastning fonderna har, desto lägre är risken för att den s.k. bromsen i pensionssystemet ska slå till, dvs. att intjänade pensionsrätter och utgående pensioner räknas upp med mindre än inkomstindex. Det är därför viktigt att AP-fondernas avkastning är så hög som möjligt över tid.

 

[Read more…]

Bör prisökningen på bostäder stoppas?

Riksbanken, OECD, IMF och senast Konjunkturinstitutet varnar för att utvecklingen av bostadspriserna i Sverige är ohållbar och kommer att sluta med att bubblan spricker. De tre senaste åren har priset på bostadrätter i storstäderna ökat med ca 14 procent per år. Samtidigt har disponibelinkomsten per capita ökat med ca 4,5 procent per år. Så kan det naturligtvis inte fortsätta, men kommer det att sluta med en krasch? Bör prisökningen därför stoppas?

[Read more…]

Riksbanken som ett lärorikt exempel

Riksbankens försök att använda reporäntan för att bromsa hushållens skuldsättning varade i fyra år, från hösten 2010 till sommaren 2014. Försöket har tilldragit sig en hel del internationellt intresse bland nuvarande och tidigare penningpolitiska beslutsfattare. Även om det inte lyckades särskilt väl kommer det sannolikt att tjäna som ett lärorikt exempel på att räntan inte är ett lämpligt verktyg för att upprätthålla finansiell stabilitet. Se till exempel Ben Bernankes inlägg.

[Read more…]

TTIP och glädjekalkyler

TTIP – Transatlantic Trade and Investment Partnership – kallas ett handelsavtal som förhandlas mellan EU och USA. Avtalet inkluderar en minskning av kvarvarande tullar, som för de flesta varor ligger på 0-4 procent, av s.k. icke-tariffära handelshinder, framförallt hinder som skapas av olika produktregler, och av diskriminering vid offentlig upphandling. Dessutom ingår omdebatterade regler för att förstärka direktinvesterande företags ställning mot regeringar. Om det blir ett avtal beror bl.a. på om president Obama får s.k. fast-track, dvs. en fullmakt att presentera ett allt-eller-inget förslag till kongressen.

[Read more…]

Saknas: penningpolitiskt protokoll

English translation.
Riksbankens penningpolitik är för närvarande inkonsekvent. Det skapar osäkerhet, vilket i sin tur försvagar penningpolitikens effektivitet. De utförliga penningpolitiska protokollen är en viktig del i Riksbankens kommunikation. Märkligt nog saknas ett sådant protokoll från Riksbankens senaste penningpolitiska beslut, vilket skapar ytterligare osäkerhet om penningpolitiken. Det är viktigt att penningpolitiken är tydlig och trovärdig. Det ökar Riksbankens möjligheter att uppnå samstämmighet bland ekonomiska beslutsfattare om den framtida ekonomiska utvecklingen och minskar därmed deras osäkerhet, vilket är bra för ekonomin. [Read more…]