Den svenska skulden

Detta är ett inlägg av Roine Vestman som är forskare vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. I oktober 2014 anlitade SNS honom som granskare av ett utkast till den rapport som han här kommenterar. Rapporten kan laddas ned här

Igår offentliggjordes rapporten ”Den svenska skulden” av SNS Konjunkturråd (se även debattartikeln i DN). Den ambitiösa rapporten bjuder bland annat på flera intressanta förslag till reformer av den svenska marknaden för företagsobligationer som anses vara underutvecklad. Tonvikten i rapporten läggs dock – naturligt nog i rådande läge – på de svenska hushållens skuldsättning. I det här inlägget lyfter jag fram det allra mest tänkvärda som rör just hushållens skuldsättning och redogör för min syn på hur rapporten hanterar detta ämne. I korthet kan man säga att författarna lyfter fram och förtydligar olika perspektiv på ämnet, vilket i sig är värdefullt, och att den lägger fram flera intressanta policyåtgärder som kommer att uppfattas som kontroversiella. [Read more…]

Låg neutral ränta: en utmaning för penningpolitiken

Vi publicerar idag ett gästinlägg skrivet av Henrik Erikson vid Nykredit i Stockholm

Ett grundläggande begrepp inom penningpolitisk teori är det om ’neutral ränta’. Enkelt uttryckt är det den räntenivå som vare sig är expansiv eller åtstramande och är således den nivå på reporäntan vi skulle välja i ett normalt konjunkturläge.[1]  [Read more…]

Den svarta lådan vid Brunkebergstorg: svar till Martin Flodén

I detta gästinlägg svarar Harry Flam på Martin Flodéns bemötande av Flams tidigare kritik.

Avsikten med mitt inlägg ”Den svarta lådan vid Brunkebergstorg” var inte att kritisera den förda penningpolitiken, begäran om en förstärkning av valutareserven eller kravet på åtgärder mot hushållens skuldsättning.

Avsikten var istället att ge exempel på diskrepanser mellan de analyser som Riksbankens tjänstemän gjort å ena sidan och det underlag som Riksbankens direktion (eller dess majoritet) har hänvisat till när man fattat beslut å den andra, samt visa att direktionens beslutsunderlag har varit tillrättalagda[Read more…]

Vetenskap eller sanning? Andersson och Jonung svarar på kritiken

Detta är gästinlägg av Fredrik N G Andersson och Lars Jonung, båda verksamma vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Under senare år har Lars E O Svensson gjort sig känd som skarp kritiker av Riksbanken. Hans kritik vilar i stor utsträckning på en ekonometrisk studie vilken täcker åren 1997-2011. Vi har i en rad inlägg vänt oss mot denna studie (se här, här och här). Vi hävdar bland annat att hans ekonometriska beräkningar inte är robusta, att hans modell är för begränsad för att ligga till grund för en trovärdig analys av penningpolitiken och att Riksbanken under åren 1997-2011 har uppfyllt inflationsmålet. En intervju i Svenska Dagbladet har fått Svensson att publicera ett inlägg på Ekonomistas med rubriken ”Jonung och sanningen”, raskt följt av ”Jonung och sanningen II”. Här ger vi vår syn på Svenssons inlägg. [Read more…]

Den svarta lådan vid Brunkebergstorg

Detta är ett gästinlägg av Harry Flam, som är professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

Det finns anledning att tvivla på Riksbankens egenproducerade underlag för penningpolitiken och för dess krav på åtgärder för att upprätthålla finansiell och makroekonomisk stabilitet. [Read more…]

Ännu en makroekonomisk risk med amorteringskraven

Tidigare idag skrev Niels-Jakob Harbo Hansen och Erik Öberg ett inlägg om de makroekonomiska riskerna förknippade med ett amorteringskrav. I detta gästinlägg lyfter Annika Alexius, professor i Nationalekonomi vid Stockholms universitet, ytterligare en kritisk synpunkt på Finansinspektionens föreslagna amorteringskrav.  [Read more…]

Makroekonomiska risker med amorteringskrav

Detta är ett gästinlägg av Niels-Jakob Harbo Hansen och Erik Öberg, båda doktorander i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

De senaste åren har vi från flera håll hört att de svenska hushållens skuldsättning utgör ett hot mot den makroekonomiska stabiliteten. På tisdagen bestämde sig Finansinspektionen för att gå från ord till handling och föreslog att amorteringskrav ska införas. Förslaget innebär att hushåll som tar nya bolån ska tvingas amortera 2 % av lånet årligen tills dess att belångsgraden, definierat som lånets storlek delat på bostadens inköpsvärde, är 70 % och ytterligare 1 % per år tills att belåningsgraden är 50 %.

Vi är inte säkra på om detta förslag kommer att öka den makroekonomiska stabiliteten. Tvärtom ser vi två anledningar till att denna reform faktiskt kan få motsatt effekt. [Read more…]

Bör ränteavdragen avskaffas?

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Man kan ha olika uppfattning om vad som är orättvist här i världen. Att somliga är rika, medan andra är fattiga, kanske en del av oss uppfattar som orättvist. Andra skulle kanske tycka att det beror på hur rikedomen har förvärvats – genom hårt arbete, eller genom tur på lotteri, eller genom skumma affärer. Här finns utrymme för olika uppfattningar, och i alla händelser har vi vant oss vid att en sådan ojämlikhet faktiskt existerar. Men om regeringen nu inför en regel som säger att en och samma vara ska säljas för olika pris, och de rika ska betala ett lägre pris än de fattiga – ja, då skulle nog de flesta av oss tycka att detta vore en helt orimlig orättvisa. Och icke desto mindre är det precis en sådan regel som nu diskuteras i tidningarna. [Read more…]

Ekonomistas valmanifest har rätt om fastighetsskatten men fel om enhetlig moms

Detta är ett gästinlägg av Paul Klein, professor i nationalekonomi vid Simon Fraser-universitetet i Kanada, och Conny Olovsson, forskare i nationalekonomi vid Riksbanken. De åsikter som framförs i det här inlägget är naturligtvis författarnas egna och sammanfaller inte nödvändigtvis med Riksbankens officiella hållning. 

Sedan flera år pågår en livlig politisk debatt kring beskattningen av olika varor och tjänster, i synnerhet i vilken mån skatterna skall differentieras mellan olika sorters varor och tjänster. I samband med den stora skattereformen 1990/91 togs ett stort steg i riktning mot en likformig beskattning av olika varor och tjänster. Sedan dess har utvecklingen gått i rakt motsatt riktning. Numera är mat, restaurangmåltider, hotellvistelser, friskvård och idrott, böcker och tidningar och, framför allt, de hushållsnära tjänster som går under benämningarna ROT (renovering,  ombyggnad, tillbyggnad) och RUT (rengöring, underhåll och tvätt) skattemässigt gynnade i jämförelse med andra varor och tjänster. Den fråga vi ställer här är om det finns någon vetenskaplig grund för den här differentieringen och mer allmänt om hur den indirekta beskattningen skall se ut om man vill minimera skatternas skadeverkningar på samhällsekonomin. Vårt svar utmynnar i en argumentation för lägre moms på tjänster än för varor och för en återgång till den högre fastighetsskatt som gällde före 2008. Argumentationen har som sin utgångspunkt Connys senaste bidrag till den vetenskapliga litteraturen om optimal beskattning. [Read more…]

Billigare och bättre järnvägsunderhåll efter konkurrensutsättning

Detta är ett gästinlägg av Jan-Eric Nilsson och Kristofer Odolinski, professor respektive doktorand i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

”Vinster i välfärden” har diskuterats flitigt på senare tid (t ex av Mats Persson här på Ekonomistas). Det har dock även höjts röster för att vinstintressen ska spela en mindre roll även utanför välfärdssektorn, till exempel när det gäller järnvägsunderhåll.

Utanför välfärdssektorn finns många kommersiella företag inblandade i leverans av varor och i synnerhet tjänster som tidigare tillhandahållits i egen regi av olika myndigheter. Till exempel konkurrensutsattes underhållet av vägar under 1990-talet. Magnus Arnek visade i sin avhandling 2002 att detta sänkte kostnadsnivån i verksamheten med mellan 15 och 30 procent; intervallet beror på en osäkerhet om hur, mera exakt, man gör jämförelsen mellan egen regi och konkurrensutsättning. [Read more…]