I takt med en ständigt ökande mängd forskningsrön uppstår tid efter annan ett behov av att sammanfatta forskningsläget inom olika ämnesområden. Nyligen släpptes den allra senaste översikten av forskningen om ekonomisk ojämlikhet och inkomstfördelning i den välkända bokserien Handbook of Income Distribution. I denna forskningsantologi har redaktörerna Anthony Atkinson och François Bourguignon bjudit in fördelningsforskare att sammanfatta kunskapsläget inom olika områden. Översikterna vänder sig till forskare men är skrivna så att inte enbart det egna ämnets experter ska kunna förstå, vilket gör antologin till en veritabel bibel för alla som vill fördjupa sin förståelse av den ekonomiska ojämlikheten i våra samhällen. [Read more…]
Är nepotismen i högskolan på väg tillbaka? En hastig blick på VRs nya kvalitetsmodell
2014-12-23 av 2 kommentarer
Hur ska samhällets resurser till forskning fördelas mellan våra universitet och högskolor? I en ny utredning presenterar Vetenskapsrådet (VR) en utvärderingsmodell för högskoleforskningens kvalitet som ska ligga till grund för resursfördelningen (se även VR på DN Debatt). Modellen utgår från kollegial bedömning snarare än publikationsbaserade utfall, i enlighet med tydliga direktiv från förra ministern Maria Arnholm. Men trots en lovvärd ambition att undvika publiceringsmåttens trubbighet finns en risk att modellen slår över i kollegiebaserad nepotism och politisk inblandning. [Read more…]
Är regeringens skepsis mot GMO välgrundad?
2014-11-25 av 22 kommentarer
Sveriges hållning i EU gällande genetiskt modifierade grödor, GM-grödor eller GMO, har traditionellt varit att följa EUs vetenskapliga rekommendationer. Men trots att EU sedan många år haft en extremt skeptisk linje mot GMO, verkar Sverige nu vilja föra en ännu extremare politik. Sveriges Radio rapporterar att regeringen instruerat sin representant från Livsmedelsverket att frångå den traditionella svenska hållningen och inte följa EUs vetenskapliga råd. [Read more…]
Hur kan vi minska flaskhalsarna i inkomstrapporteringen?
2014-11-18 av 7 kommentarer
En fungerande ekonomisk politik kräver att politiker och riksbanksledning har god information om det rådande ekonomiska läget. Alltför stora tidsfördröjningar i inrapporteringen av data skulle kunna skapa problem om en stimulans kommer för sent och blir procyklisk. I Sverige finns flera tidsfördröjningar i datarapportering, och bland de allvarligare torde gälla hushållens inkomster som politikerna får reda på mer än ett år, och för vissa inkomster över två år, senare. Finansdepartementet borde tillsätta en undersökning av var flaskhalsarna i inkomstrapporteringen finns och hur dessa kan tas bort. [Read more…]
Nya rön om USAs ökande förmögenhetsklyftor
2014-10-27 av 4 kommentarer
Varför ökar inte förmögenhetsojämlikheten i USA trots att landets inkomstskillnader ökat kraftigt de senaste decennierna? Den frågan har stötts och blötts bland forskare och politiker under flera år utan att någon landat i konkreta svar. Men en ny studie av fransmännen Emmanuel Saez och Gabriel Zucman hävdar att lösningen är lika enkel som intuitiv: förmögenhetsojämlikheten i USA har ökat de senaste decennierna, och orsakerna ligger framför allt i ökade toppinkomster samt högre sparande bland de redan rika. Metoden som Saez och Zucman använder är dock inte oproblematisk, och säkerligen är inte sista ordet sagt i denna viktiga fråga. [Read more…]
Hur ska vi tänka kring en skattereform för 2010-talet?
2014-10-07 av 8 kommentarer
I somras tillbringade jag några strandtimmar åt att läsa antologin En skattereform för 2000-talet – elva röster om hur Sverige får ett bättre skattesystem (Mats Bergstrand, red., Juridisk reportagebyrå, 2013). Bokens elva kapitel är skrivna av välkända personer som alla har bred erfarenhet av det svenska skattesystemet. Läsningen erbjöd ett antal välkomna översikter, intressanta resonemang och flera insikter. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre, och även i detta fall fanns vissa problematiska inlägg och framför allt en övergripande obalans gällande behandlingen av skatters effektivitet och fördelning. [Read more…]
Fjärde nationella konferensen i nationalekonomi
2014-09-30 av 9 kommentarer
Den 25-26 september 2014 ägde den fjärde nationella konferensen i nationalekonomi rum i Umeå. Resultatet var mycket lyckat. Under två dagar diskuterades forskning, samhälle och politik av nationalekonomer från landets samtliga större lärosäten. Den fjärde Assar Lindbeck-medaljen delades ut under fantastisk musikalisk inramning och mötet avslutades med ett panelsamtal om kunskap och kreativitet. [Read more…]
En ljusning i framtidens registerforskning
2014-09-23 av 12 kommentarer
Vår kunskap om hur det svenska samhället ser ut, hur medborgarna mår eller hur den förda politiken påverkar oss bygger i hög grad på information som forskare hämtat från olika administrativa registerdatabaser som byggts upp inom den offentliga sektorn. Men i takt med att registren byggts ut och deras informationspotential förstärkts har kraven på ett förbättrat integritetsskydd växt sig starkare. Regeringen tillsatte därför en utredning om registerforskningens ramar och i somras blev utredaren Bengt Westerberg färdig. Resultatet heter Unik kunskap genom registerforskning och innehåller, förutom en omfattande översyn av den svenska registerforskningens förutsättningar, ett antal förslag som om de vinner gehör hos politikerna kan utgöra viktiga pusselbitar i byggandet av en stärkt framtida svensk forskningsinfrastruktur. [Read more…]
En begynnande jobbportal för nationalekonomer?
2014-07-02 av Kommentera
Sedan Nationalekonomiska Föreningen lanserade sin nya hemsida www.nationalekonomi.se har sidan utvecklats på en rad sätt. Den presenterar bland annat information om föreningens möten och aktiviteter samt innehållet i den egna tidskriften Ekonomisk Debatt. Men nu utvidgas hemsidan till att även anslå jobbannonser för nationalekonomer. Just nu finns tre tjänster anslagna, en professur och två juniora konsulter. Nationalekonomiska Föreningen har en unik position inom svensk nationalekonomi då den samlar såväl den akademiska gruppen forskare och lärare som nationalekonomer verksamma inom privat och offentlig sektor på alla nivåer. [Read more…]
Hur betydelsefullt är ärvt kapital i Sverige?
2014-06-30 av 12 kommentarer
En central del i Thomas Pikettys bok Capital in the 21st Century och hans analyser av det privata kapitalets betydelse gäller hur viktigt ärvt kapital är i förhållande till egenhändigt intjänat kapital. Hans egna undersökning av situationen i Frankrike visar att arvsflödet motsvarade en femtedel av nationalinkomsten under 1800-talet, att dess betydelse sjönk kraftigt under 1900-talet men att det sedan 1970-talet återigen vuxit i omfattning. Men hur generella är dessa mönster för resten av västvärlden? Gäller de även i små länder som Sverige där industrialiseringen kom sent och välfärdsstatens utbredning varit unikt stor? En ny studie av arvens betydelse i Sverige ger svaren. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer