Hur hög lön har du mätt i tyska riksmark år 1930 eller franska livres revolutionsåret 1789? Vilket värde hade 1000 finska mark år 1955 i termer av serbiska dinarer 1892 eller chilenska pesos 1973? Hur många kinesiska yuan år 1923 motsvarade hundra polska zloty 1980? Svaren på dessa och många andra frågor finns i världens förmodligen första historiska internationella prisomräknare som konstruerats av ekonom-historikern Rodney Edvinsson vid Stockholms universitet. [Read more…]
Lennart Schön (1946-2016)
2016-01-07 av 11 kommentarer
Vi har just nåtts av nyheten att professorn i ekonomisk historia vid Lunds universitet, Lennart Schön, har gått bort. Lennart var under flera decennier en centralgestalt inom svensk ekonomisk historia och han är förmodligen den internationellt mest välkände svenske ekonomhistorikern. Lennarts forskning om historiska nationalräkenskaper var banbrytande och hans arbeten kring den ekonomisk tillväxtens fluktuationer har inspirerat många efterföljande forskare. Hans lärobok om Sveriges moderna ekonomiska historia från 2000 är idag en självklar utgångspunkt för undervisningen i ämnet. Svensk samhällsvetenskap och humaniora har förlorat en värdefull medarbetare. [Read more…]
Douglass C. North (1920–2015)
2015-11-25 av 1 kommentar
En av de riktigt stora inom efterkrigstidens samhällsvetenskapsforskning, den amerikanske ekonomhistorikern Douglass C. North, har gått ur tiden. North var den som revolutionerade vår förståelse för betydelsen av samhällets politiska och ekonomiska institutioner, alltså lagar och normer som sätter gränser för hur vi interagerar tillsammans, för välståndets nivå och utveckling. Hans forskning kombinerade historiska fakta med den nationalekonomiska analysen, och här lyckades han både enkelt och elegant förklara hur institutionerna och deras förändring påverkar våra liv. För dessa bidrag tilldelades han ekonomipriset år 1993. [Read more…]
Behovet av att inte förkasta hypoteser
2015-11-17 av 1 kommentar
Ett återkommande problem inom vetenskaplig forskning är att tendensen att alltid vilja finna starka resultat. En hypotes som ställs upp ska helst förkastas, för när så inte sker kan det vara tecken på att testet är felspecificerat och inte skarpt nog. Under alla omständigheter anses resultatet mindre intressant om hypotesen inte förkastas. Men som alla vet är verkligheten inte riktigt så spännande alla gånger. I tidskriften Journal of Articles in Support of the Null Hypothesis (JASNH) publiceras enbart artiklar som inte förkastar hypotesen, men som icke desto mindre kan innehålla viktiga lärdomar och vetenskapliga resultat. [Read more…]
Lärdomar från Projekt Metropolit
2015-11-13 av 3 kommentarer
Nyligen sändes i Sveriges Radio P3-dokumentären Projekt Metropolit som handlar om hur ett sociologiskt forskningsprojekt på 1980-talet fick kritik för att kartlägga individer utan deras samtycke. Denna episod berör en rad viktiga frågeställningar om forskningens frihet, den personliga integriteten i dataåldern och myndigheternas hantering av våra administrativa registerdatabaser, och kan rekommenderas till såväl forskare och allmänhet med intresse för förutsättningarna för den svenska registerforskningen. [Read more…]
Ojämlikheten i världens koldioxidutsläpp och vad man kan göra åt den
2015-11-03 av 8 kommentarer
Om en månad hålls den stora klimatkonferensen i Paris och temperaturen stiger på alla fronter. Idag släpptes en rapport från Paris School of Economics (PSE) av ekonomerna Lucas Chancel och Thomas Piketty. Rapporten kartlägger fördelningen av världens koldioxidutsläpp under de senaste femton åren och ger även konkreta förslag på hur en global koldioxidskatt bör utformas för att finansiera fortsatt klimatarbete. [Read more…]
Har Angus Deatons forskning gjort avtryck i Sverige?
2015-10-24 av Kommentera
Nyligen kungjordes att ekonomipriset 2015 går till Angus Deaton för hans banbrytande forskning om konsumtion och välfärd. En intressant fråga är om Deatons forskning gjort något avtryck i Sverige. Priskommitténs vetenskapliga redogörelse innehåller ett antal referenser till verk av andra forskare än Deaton, dock inget om de svenska studier som gjorts. Det finns en del sådana studier gjorda, och detta inlägg redogör för några av dessa. [Read more…]
När blev Sverige rikt? Sveriges nationalförmögenhet under 200 år
2015-10-06 av 21 kommentarer
När ekonomer beskriver välståndets nivå och utveckling i länder görs detta oftast i termer av inkomst, konsumtion eller liknande ekonomiska flödesmått. Men hur rika eller fattiga vi är kan även uttryckas i termer av hur mycket resurser, dvs tillgångar och skulder, vi förfogar över. I vissa sammanhang är rentav sådana ekonomiska stockvariabler nödvändiga. En viktig orsak till fokuseringen på ekonomiska flöden har varit brist på data över stockar, men nu finns en ny databas över Sveriges nationalförmögenhet under de senaste tvåhundra åren som åtminstone för svenskt vidkommande förhoppningsvis kan fördjupa förståelsen för vårt lands välstånd och dess utveckling genom historien. [Read more…]
Nathan Rosenberg (1927-2015)
2015-08-27 av Kommentera
En av efterkrigstidens stora forskare inom ekonomisk historia och entreprenörskap, Nathan Rosenberg, har gått bort vid 87 års ålder. Rosenbergs var verksam vid Stanforduniversitet och hans forskning berörde framför allt frågor om betydelsen av teknologisk utveckling för ekonomisk tillväxt och vilken roll institutioner, lärande och risktagande spelar i denna process. [Read more…]
Ekonomistas har fått pris!
2015-06-12 av 1 kommentar
Alldeles nyligen presenterades årets Analytiker- & Journalistranking på Operaterrassen i Stockholm. För andra året i följd vann Ekonomistas i kategorin ”Årets Blogg” i konkurrens med ett knappt dussin andra nominerade ekonomibloggar. Vi bockar och bugar och tar åt oss av berömmet! Pr-företaget Hallvarsson & Halvarsson står bakom undersökningen som gjorts tillsammans med Amandus Communication. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer