Tålamod som välståndets moder

När forskare i arbetsmarknadsekonomi träffas på konferenser brukar det vara en orgie i studier som noggrant identifierar kausala effekter från det ena till det andra. Studierna är ofta rätt partikulära och man kan ibland sakna de mer storslagna samhällsfrågorna. Ett litet sus gick därför genom publiken när Armin Falk gav Adam Smith-föreläsningen vid årets EALE-konferens i Ghent. Vad som presenterades var nämligen en mängd mönster och korrelationer från ett projekt som försöker mäta grundläggande preferenser och attityder runtom i världen.

Då Falk och hans medarbetare är skolade i experimentell ekonomi har de tagit fram moduler som på ett relativt snabbt sätt kan mäta personers tålamod, riskvillighet, altruism, förtroende för andra, samt graden av positiv och negativ reciprocitet. Positiv reciprocitet är benägenheten att återgälda en tjänst, medan negativ är benägenheten att hämnas en oförrätt. Med hjälp av dessa moduler har representativa urval av invånare i 76 länder undersökts och de första resultaten har presenterats i den uppsats som utgjorde grunden för Falks föredrag.

I studien finns resultat som kan bekräfta allas världsbild. Den som tror på människors inneboende likhet kan glädjas åt att bara 10-15 procent av den totala spridningen i individers preferenser kan förklaras av vilket land de bor i. Om detta är mycket eller lite kan diskuteras, men att dra slutsatser om enskilda individer utifrån vilket land de härstammar från är inte en särskilt träffsäker metod. Samtidigt verkar skillnaderna mellan länder ha en del betydande implikationer.

En hel del resultat från den experimentella forskningen bekräftas här i ett betydligt större empiriskt sammanhang. Exempelvis verkar unga och intelligenta personer (mäts med ett enkelt matteprov) vara mer risktagande andra, oavsett var de bor. Att män i genomsnitt är mer villiga att ta risker än kvinnor är också tydligt. Skillnaderna mellan könen — i risktagande och i andra avseenden — varierar dock väsentligt mellan länder, vilket framgår av figuren nedan.

Den som tror att skillnader mellan könen är av naturen givna kan alltså få en del vatten på sin kvarn. Samtidigt är denna världsbild svår att förena med att skillnaderna mellan könen är vitt spridda mellan olika länder. För den som tror att ekonomisk och samhällelig utveckling leder till minskade skillnader mellan könen kan det också vara intressant att lära att Falks data pekar på motsatsen; skillnaderna mellan könen är markant större i rika än i fattiga länder, oklart varför.

Annars gjorde Falk ett stort nummer av att ett lands genomsnittliga tålamod är kraftigt positivt relaterat till landets inkomstnivå. Om man tar hänsyn till hur tålmodig befolkningen är så blir till exempel inte längre graden av tillit mellan invånarna signifikant i en tillväxtregression. Eftersom Sverige har den högsta tillitsnivån i världen kan detta vara en nedslående nyhet, ända tills det visar sig att Sverige även har världens mest tålmodiga befolkning. Dessutom verkar svenskar vara västvärldens mest hämndlysta folk, medan vi inte är särskilt benägna att återgälda en tjänst.

Både på individuell nivå inom länder och på aggregerad nivå mellan länder så är graden av tålamod tydligt kopplad till ackumulerande beteenden som att spara och investera i utbildning. Då måttet på tålamod fångar viljan att skjuta upp belöningar är detta helt i linje med nationalekonomisk teori; den som är villig att spara och investera idag, kommer att njuta frukterna därav i morgon. Grunden för nationers välstånd är alltså invånarnas tålamod. (I föreläsningssalen — fylld av forskare som byggt både identitet och karriär på att skilja mellan korrelation och kausalitet — kunde en viss oro anas här.)

Den data som Falk mfl tagit fram kommer i sinom tid att bli allmänt tillgängligt och en inte alltför vågad gissning är att en mängd studier kommer att bygga på detta material. En mer vågad gissning är att vi framöver kommer att höra alltfler åtgärdsförslag som syftar till att öka människors tålamod. Kanske vi kommer att se World Initiative for Patience Enhancement (WIPE), kanske kommer den svenska skolan att få ytterligare ett mål att uppfylla.