Acceptansen för inkomstskillnader kan vara större om inkomströrligheten är hög. Regeringens nyligen presenterade vårproposition innehöll en utförlig analys av den svenska inkomströrligheten sedan 1990-talets mitt. Förutom att den ger en viktig forskningsöversikt besvarar den även den intressanta frågan om inkomströrligheten har ökat under de senaste åren sedan sedan Alliansen tillträdde 2006. [Read more…]
Deflation: Frågor och svar
2014-04-14 av 25 kommentarer
Sverige har deflation, dvs. negativ inflation. Enligt SCB var KPI-inflationen i mars minus 0,6 procent. Som vi ser i figuren nedan har KPI-inflationen legat runt noll sedan november 2012 och varit negativ sedan januari 2014. Inflationen mätt med KPIF respektive HIKP var i mars 0 procent respektive -0.4 procent. Vi ser att KPIF- och HIKP-inflationen har haft en nedåtgående trend sedan sommaren 2013. Inflationstakten i Sverige är nu bland de lägsta i världen. Vad beror deflationen på, vad får den för konsekvenser, kan Sverige hamna i en liknande situation som Japan och vad kan man göra åt problemet?
Uppdatering 2014-10-14: Data till och med september 214 ser inte bra ut. [Read more…]
Riksbankens fortsatta motsägelser och undvikande svar om skuldsättningen
2014-04-10 av 19 kommentarer
Riksbanken upprepade vid sitt senaste penningpolitiska beslut sina påståenden om att en lägre ränta skulle öka riskerna med hushållens skuldsättning. Samtidigt motsägs dessa påståenden av Riksbankens egen analys. Enligt denna är kostnaden av en lägre styrränta bara ungefär 0,4 procent av intäkten, dvs. helt försumbar jämfört med intäkten. På en direkt fråga om detta vid senaste presskonferensen svarade Ingves fortsatt undvikande. [Read more…]
En allt dystrare vetenskap
2014-04-07 av 27 kommentarer
Nationalekonomin har länge kallats den dystra vetenskapen men frågan är om den någonsin varit dystrare än just nu. En tilltagande misstro mot den kapitalistiska marknadsekonomins förmåga att lösa de utvecklade ekonomiernas samhällsproblem är uppenbar, både i den allmänna och i den inomvetenskapliga debatten. Idén att social mobilitet kan vara ett substitut för jämlikhet är till exempel något som ifrågasätts allt mer. [Read more…]
Forskningen bakom Thomas Pikettys bok
2014-04-03 av 13 kommentarer
I dagarna har så äntligen Thomas Piketty’s bok ”Capital in the twenty-first century” kommit på engelska. Detta kommer förhoppningsvis leda till att fler läser den och inte bara andras sammanfattningar (även om det finns flera bra sådana; se referenser i tidigare inlägg här). Förutsättningarna borde i och med detta bli bättre för en saklig diskussion om vad som faktiskt står, och framförallt vilka data det är som Piketty och andra tagit fram under de senaste åren. Man kan urskilja fyra relaterade men olika områden i denna forskning.
Hassler och Krusell: Byt spår i klimatförhandlingarna!
2014-04-02 av 27 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av John Hassler och Per Krusell, båda professorer i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.
FN:s klimatpanel fastslår att det är belagt bortom rimligt tvivel att människans utsläpp av växthusgaser, särskilt genom användning av fossila bränslen, påverkar klimatet. Även om dessa förändringar har både positiva och negativa effekter kan vi vara rimligt säkra på att de negativa effekterna dominerar. I ett globalt perspektiv är förmodligen inte effekterna katastrofala, åtminstone inte under innevarande århundrade, men de är ändå alldeles för stora för att ignoreras. Världen har alltså mycket att vinna på att motverka klimatförändringarna genom att minska utsläppen av växthusgaser. [Read more…]
Vem behöver lära sig kunskap vid framtidens universitet?
2014-04-01 av 7 kommentarer
Jag bevistade nyligen en presentation av datorernas fantastiska utveckling och hur dagens främsta datorer slår människans hjärna inom allt fler områden, från läkardiagnoser till schack och frågesport på TV. Frågan är om vi i framtiden får acceptera att datorerna är oss vida överlägsna vad gäller både användning och analyser utifrån faktabaserad kunskap. Men vilken blir då universitetens roll när vi inte längre behöver lära ut denna form av kunskap? Svaret, menar vissa, är att lära studenter att generera idéer, alltså uppslag och tankar om saker och sammanhang som ännu inte finns. [Read more…]
Riksbanken redogörelse döljer att egna beräkningar ger minoriteten rätt
2014-03-31 av 5 kommentarer
Riksbanken har nyligen överlämnat en redogörelse för penningpolitiken 2013 till riksdagen inför Finansutskottets årliga utvärdering. Redogörelsen är uppenbarligen en tendentiös partsinlaga från direktionsmajoriteten. Den döljer nämligen att Riksbankens egna beräkningar ger minoriteten rätt. [Read more…]
Helgnöje för barnsliga: ”Milton the Maltese Falcon Sings”
2014-03-28 av 1 kommentar
För alla oss barnsliga ekonomi-intresserade kommer här den perfekta helgunderhållningen: en spännande (och realistisk) penningpolitisk saga att själv färglägga alternativt läsa i redan färglagd version. Historien kretsar kring den amerikanska ekonomin efter finanskrisen och den huvudsakliga boven i dramat utgörs av det faktum att det är knepigt att sätta en styrränta lägre än noll procent. Det hela slutar dock lyckligt. Mer kring historien finns att läsa om detta av professor Miles Kimball, vars åsikter sagan reflekterar.
Sju reformförslag för finans- och penningpolitik
2014-03-26 av 25 kommentarer
Detta är ett gästinlägg av Göran Hjelm som är ek dr i nationalekonomi och forskningschef vid Konjunkturinstitutet. Idag publiceras en artikel i det nya numret av Ekonomisk Debatt där jag listar sju förslag på förändringar i och tillämpningar av de finans- och penningpolitiska ramverken (artikeln i pdf finns här). Bakgrunden till förslagen är att nuvarande ramverk togs fram för 15-20 år sedan. Situationen präglades då av ekonomisk kris och låg trovärdighet för både finans- och penningpolitiken, vilket präglade utformningen och den praktiska tillämpningen av ramverken. Nu är läget ett annat. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer