Går det att lämplighetstesta?

Lärarubildningsutredningen har öppnat för möjligheten att lämplighetstesta framtida lärarstudenter. För den som tror starkt på sådana test är helgens artikel om NHL-draften i Expressen ödmjukande läsning. Misstagen som gjorts av de högavlönade talangscouterna är oräkneliga och — i efterhand — smått löjeväckande. Här talar vi om att bedöma spelare som sysslat med sin sport sedan barnsben, som man kan observera i match efter match och vars prestationer det finns utförlig statistik över. Något som lärarrekryterarna aldrig kommer att ha att gå på. Dessutom torde ishockey i sig vara en mindre komplex verksamhet än undervisning. Så man gör nog rätt i att behandla sådana där lämplighetstest med rätt stor skepsis.

Comments

  1. Malcolm Gladwell skrev om det har i The New Yorker for nagra veckor sedan. Intressant nog jamfor han just drafting (i hans fall football) med rekrytering av larare.

    http://www.newyorker.com/reporting/2008/12/15/081215fa_fact_gladwell

  2. Camilo von Greiff says:

    Skulle inte ett alternativ kunna vara att lämplighetstesta eleverna efter, låt säga, den första terminen på lärarhögskolan? Man inför något slags praktikblock redan den första terminen (om det inte redan finns) och terminen avslutas sedan med ett test i form av att hålla en lektion, där lärare och kanske även rektorer (som ju verkade duktiga på att särskilja bra och dåliga lärare enligt en länk du bifogat tidigare) får bedöma elevens lämplighet. Om man inte skulle bedömas godkänd så får man inte fortsätta till termin 2 (men får möjlighet att läsa om termin 1 om man vill). Det vore ett humanare och effektivare system än det som föreslagits: att lämplighetstestet ska ske efter HELA utbildningen och dessutom något års praktik. Visst, man missar säkert några begåvningar som blommar ut termin 2 och framåt, men för det stora flertalet borde lärartalang kunna spåras på tidigt stadium. Och, som alltid, borde inte kravet på en reform vara att allt ska bli perfekt (för det blir det aldrig) utan att något blir bättre än nuläget.

  3. Per: Intressant, har inte sett den.

    Camilio: Rektorerna visade sig ganska bra på att identifiera dem i botten och dem i toppen men dels var det var bland redan yrkesverksamma lärare, dels hade de stora problem att skilja de ganska bra från de ganska dåliga lärarna. NHL-draftarna har mycket att gå på, ändå är det svårt för dem att göra ett bra jobb. Att lärarrekryterarna skulle göra ett bättre genom att bedöma ett par månaders praktik är svårt att tro. Jag vet inte heller vad det optimala systemet är men jag skulle tro att rektorerna har en viktig roll att fylla genom att gallra lärare när de rekryterar. Frågan är hur bra de är på att göra det och vilka rutiner som finns för effektiv rekrytering.

  4. Att rekrytera blivande superstars i det absoluta toppskiktet av en verksamhet och att göra tester för att avgöra om någon har rimliga förutsättningar för samma verksamhet är inte samma sak. Lämplighetstestet är väl rimligen inte tänkt att identifiera lärarkårens Wayne Gretzky?

    Jag kan tänka mig att man ganska tidigt kan avgöra vilka som har goda förutsättningar att bli bra hockeyspelare, även om det är vanskligt att identifiera de som kommer bli allra bäst. Varför skulle då detta inte även gälla lärare?

  5. Camilo von Greiff says:

    Johan A har nog en bra poäng där. Det viktigaste kanske är att få bort de allra sämsta och det kanske inte behöver vara så våldsamt svårt (men vad vet jag). Självklart ska rektorerna som alla andra arbetsgivare gallra vid rekrytering, men som jag förstod förslaget skulle eleverna få en licens efter något års arbete om de ansågs dugliga. Det känns som extremt dyrt (och inhumant) för både individen och samhället att bekosta en utbildning som efter 5-6 år visar sig är oanvändbar för att läraraspiranten inte håller måttet.

  6. Martin says:

    Ja, rektorerna kommer nog kunna gallra bra. Se till så att de får fogliga lärare som är beredda att övervärdera sina elever. Min erfarenhet är att lärare får höra från rektorer hur viktigt det är att alla blir godkända snarare än hur viktigt det är att alla tillägnar sig goda kunskaper. Och då i det att sambanden mellan godkänt och goda kunskaper är svagt som diskuterats tidigare.

  7. Peter Gerlach says:

    På 50- och 60-talet (vet ej när de slutade) så var alla tvungna att genomgå praktiska prov till lärarseminariet. Frågan är väl varför man tog bort det…

    Btw. En helt annan sak som är lite intressant är att man då hade reserverat 50% av platserna till män och 50% till kvinnor. Detta var tydligen ingen stor grej alls, barn behövde såväl kvinnliga som manliga förebilder. Tänk om man hade gjort det samma idag. Vilket ramaskri det hade blivit…

  8. Jörgen Svanström says:

    En annan intressant idé i sammanhanget är ju att Roger Gustavsson, Blåvitts gamle succétränare och numera talangutvecklare, hävdar att det krävs tio tusen timmars träning innan man kan avgöra om någon blev duktig eller inte. Talangscouter ser sina adepter på ett relativt tidigt stadium och det finns fortfarande mycket som kan hända i dessas liv och utveckling.

    En lärarkandidat är ju rimligtvis något äldre och lite mer framme i sin personliga utveckling. Därmed borde de ju vara något lättare att bedöma, även om det fortfarande inte är lätt.

    Det verkligt svåra är nog dock att lägga ribban för vad som inte är lämpligt att anta till utbildningen.

  9. Jörgen: En juniorspelare i hockey har väldigt många timmar hockey bakom sig. En person som ska in på lärarutbildningen har inte väldigt många timmar undervisning bakom sig. Dessutom tenderar de att vara i ungefär samma ålder när det är aktuellt, dvs 20 +/- ett par år.

  10. Jörgen: Har nu räknat lite på vad Gustavsson säger. Säg att man börjar spela hockey när man är 7. Om man sedan tränar en timme om dagen, året runt, kommer man upp i 10000 timmar 27 år senare. Först när man är 34 år gammal kan alltså scouten bedöma en. Om man i stället tränar 2 timmar om dagen är man bedömningsbar redan i 21-årsåldern. Gustavsson verkar framföra åsikten att man inte kan bedöma hur bra någon kommer att bli förrän efter att karriären är i full gång. Men då behöver man ju knappast en scout. Till och med jag kan se vilka som ligger i topp i poängligan.

  11. jörgen says:

    Hela poängen är ju just att urvalet, om alls, bör ske så sent som möjligt eftersom det tar tid att se hur långt man kan nå. Sannolikheten för att hamna rätt i sin bedömning blir större ju närmare man kommer gränsvärdet (dvs 10.000 timmar). Att välja bort spelare innan de nått detta mål kan göra att man missar enormt duktiga spelare.
    Jag tycker nog att artikeln om NHL-draften påvisar att Roger är rätt ute, eftersom scouterna trots allt missar ganska mycket, vad gäller vem som håller superstjärneklass. Detta är ju dock inte syftet med ett lämplighetstest.

    Till scouternas försvar måste man dock säga att det är ju väldigt få spelare i NHL som inte blev draftade överhuvudtaget (som t.ex den gamle Brynäsbacken Rafalski). Detta talar väl snarast för en lämplighetsbedömning av lärarkandidaterna, då en sådan handlar om att sålla ut de mest olämpliga, snarare än att hitta de mest lämpliga.

    Läraryrket handlar till stor del om personlighet parat med pedagogisk kompetens (samt erfarenhet, naturligtvis, men det kan man väl knappast kräva av en kandidat). Personligheten är ju i stora drag utvecklad i 25-årsåldern medan man kan lära sig kompetensen. Det man då kan lämplighetstesta är ju just personlighet samt kanske förmågan att ta till sig utbildningen. Sådana tester finns ju redan och används ju flitigt av t.ex rekryteringsfirmor. Frågan är väl mest vad man isf skall testa.

  12. jörgen says:

    För övrigt gick Gretzky på is i treårsåldern och spelade ishockey flera timmar om dagen (han hade en egen rink på gården). Han kom snabbt upp i sina tiotusen timmar. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s