Inte så poppis att bli lärare längre

Idag släpps min och Erik Grönqvists IFAU-rapport om hur selektionen in i läraryrket ändrats över tiden och vilka konsekvenser detta har för elevernas skolresultat (svensk version här, längre engelsk här). Figuren nedan visar att olika begåvningar och förmågor är väsentligt lägre bland dagens nyblivna ämneslärare på högstadiet än de var bland dem som sökte sig till yrket för 15-20 år sedan.

Nyblivna ämneslärare på högstadiet.

Genomsnittliga Förmågor hos nyblivna ämneslärare på högstadiet, 1980-2006.

Måtten vi använder för att mäta begåvning är mönstringens utvärdering av kognitiv förmåga (ungefär ett traditionellt IQ-test), ledarskapsförmåga (psykisk stabilitet och uthållighet, anpassningsförmåga, social öppenhet, ansvarskännande), samt avgångsbetygen från gymnasiet (som fångar en mix av intelligens, ambition, ansvar, noggranhet osv). Hela befolkningen har rangordnats årsvis på skalan 1-100 för respektive mått, vilket gör att vi kan se vari fördelningarna de nyblivna lärarna befinner sig. Som synes är nedgången särskilt markant för kognitiv förmåga men uppenbar även för de andra begåvningsmåtten.

Genom att använda oss av ett stort datamaterial där vi vet vilken lärare varje elev har haft i respektive ämne har vi sedan undersökt om dessa lärarförmågor spelar någon roll för hur elever preseterar på de nationella proven i årskurs 9. Svaret är nja. I snitt har lärares kognitiva förmåga ingen signifikant effekt men detta döljer ett intressant mönster. Starka elever presterar bättre då de har en lärare med hög kognitiv förmåga men svaga elever presterar sämre om de matchas med en sådan lärare. Att läraren har goda ledaregenskaper visar sig däremot vara viktigt för svaga elever och elever med utländsk bakgrund, medan starka elever varken påverkas positivt eller negativt av denna egenskap.

Vad gäller lärarnas gymnasiebetyg finner vi något märkligt. Manliga lärare med höga betyg får alla typer av elever att prestera bättre och denna effekt är hyfsat stor. Höga betyg bland kvinnliga lärare har däremot en liten — men statistiskt signifikant — negativ påverkan på pojkars provresultat (bland flickor ligger effekten runt noll). Vi kan bara spekulera om varför det ser ut på detta sätt. En möjlighet är att män som trots höga betyg väljer att bli lärare är väldigt motiverade medan detta av någon anledning ser annorlunda ut bland kvinnor. Om denna tolkning är riktig skulle det betyda att just motivationen att bli lärare är det man bör rekrytera lärare på. Att konstruera ett antagningssystem som fångar denna motivation är onekligen en utmaning.

Det är med andra ord inte lätt att fånga in vad som gör en lärare bra, inte ens med väldigt generella mått på olika förmågor. Dessutom verkar en och samma egenskap hos lärarna ha olika konsekvenser för olika typer av elever. En slutsats är därför att matchningen mellan lärare och elever är viktig. Frågan är om skolledningar, föräldrar och politiker är kapabla att utröna vilka lärare som passar till vilka elever.

—————————-

Rapporten presenteras vid ett arrangemang av FORES och ska kommenteras av lärarutbildningsutredaren Sigbrit Franke. Deltar gör även Metta Fjelkner från Lärarnas riksförbund och någon från utbildningsdepartementet. Uppenbarligen ska det även gå att se detta på webben.

AB, SVD12, SDS2, Metro, BLT, Barometern, UNT, Lärarnas Tidning, Skolvärlden, SVT

Comments

  1. David Rosenlund says:

    Innan jag har läst rapporten har jag en fråga om en formulering i inlägget.

    ”En möjlighet är att män som trots höga betyg väljer att bli lärare är väldigt motiverade medan detta av någon anledning ser annorlunda ut bland kvinnor.”

    Att ordet ”trots” används i meningen kan tyckas signalera en värdering från författarna kring vilka som väljer att bli lärare. Är det jag som övertolkar?

  2. Spännande – och mycket mer intressant än inbjudan till seminariet antydde! Särskilt nyfiken blir jag på sambandet mellan de högpresterande kvinnliga lärarnas oförmåga att stimulera svaga pojkar. Kan det finnas något i glappet mellan kulturerna ”duktig flicka” och ”ansvarslös rebell” som komlpicerar relationen?

    Men ledaregenskaperna hos de kvinnliga lärarna? Hur fångade ni in denna mystiska faktor?

    Vad är ledarskap egentligen+ Är det en egenskap eller handlar det om att kunna knyta an till just den gruppen? Jag tänker att det finns helt olika bilder av detta inom militären och andra delar av samhället. Förmågan att övertyga män att lämna skyttegravens relativa trygghet är ju imponerande men riskerar att bli lätt omodern i kunskapssamhället.

    Det känns som en väldigt smal grupp ni har beskrivit och att definitionen på intelligens är mycket traditionell.

  3. David Rosenlund says:

    Jag har nu läst rapporten och förstår vad författarna menar med att manliga lärare väljer att bli lärare trots att de har höga betyg. Det syftar på de många val som finns för en individ med höga betyg.

    En fråga som väcktes hos mig är om det finns en skillnad mellan manliga lärare med hög kognitiv förmåga men låg respektive hög ledarskapsförmåga?

    Hur går bedömningen av ledarskapsförmågor till vid mönstringen till, hur långt är samtalet? Själv har jag mycket dimmiga minnen av samtalet med psykologen.

    Om psykologen vid det samtalet lyckades bedöma (de punkter som anges i rapporten) min psykiska stabilitet, min känslomässiga uthållighet, i min nitiativkraft, mitt ansvarskännande, min förmåga till social integration och min förmåga att anpassa mig till nya situatoner så blir jag mycket imponerad.

  4. Lennart says:

    Det finns så många kategorier av elever. Ynglingen med hög IQ är en ytterlighet. Goda förutsättningar för framgångsrika studier, kan man tycka. I kombination med en ordningsam och prestationsinriktad kvinnlig lärare är det möjligt att han blir en katastrof i klassrummet. Regler och strukturer kan vara viktigare för läraren än öppen kommunikation och tolerant utrymme, något som eleven önskar. Frågor som ”Varför” och ”Hur då?” kan ses som oväsentliga eller rent av provokativa av läraren som vet vart hon vill komma under lektionen. Resultatet kan lätt bli en (kultur)krock som leder till prat, skenbart ointresse eller skolk.
    Naturligtvis kan liknande förkomma i lektioner med manliga lärare. De kan ju ha likartade förhållningssätt. Kanske är det vanligare att män förstår, tolererar eller står ut med manliga elevers aktiviteter.

    Ett problem i skolans värld är att lärare, kvinnor som män, vanligtvis sannolikt ser sig själva som mer intelligenta än genomsnittet. Ett problem som hindrar dem från att se och förstå den överbegåvade eleven och hennes/hans förutsättningar i klart ljus. Begåvning kan lätt av den oinsatte uppfattas som brist på sådan. Intelligenta elever behöver sällan motiveras. De behöver oftare stimuleras, tolereras och respekteras.

    En skola med några mentalt flexibla och snabba lärare (en halvfeg omskrivning av personer med hög IQ) kan vara en nödvändighet om vi vill ta allas förutsättningar till vara. Frågan är om politiker nationellt eller lokalt kan förstå detta och därtill bli villiga att på alla plan motivera sådana presumtiva lärare. Det handlar bl.a. om rejäla löner. Varför skall dessa behövda individer arbeta till lågpris i en värld där de normalt värderas högt?

  5. En viktig fråga är hur resultaten presenteras. Det korkade pressmeddelandet resulterar i korkade tidningsrubriker som bygger på korkat TT-summering.

    Nu hamnade fokus på att dagens lärare är
    1) mindre intelligenta
    2) mer korkade
    3) inte lika smarta

    Exempel på hur stressade rubriksättare försöker variera TT.

    Jag tänker att det finns andra dimensioner i rapporten som är extremt intressanta och som i-n-t-e medverkar till att förstärka den negativa trenden. Nu riskera rapporten att förstärka bilden av läraryrket som en slutförvaring av korkade loosers.

  6. David Rosenlund says:

    Jonas. I referaratet från seminariet som finns på FORES hemsida säger du ”Dessutom är kvinnor generellt sett bättre lärare än män”.

    Det verkar inte vara så rapportens resultat har tolkats i media (i sydsvenskans pappersversion har man rubriken ”män bättre lärare på högstadiet”), kan du reda ut det som jag tolkar som som motstridiga uppgifter.

  7. David: ”Trots” blev lite olyckligt eftersom det var tänkt som en förkortning av ”trots alla de alternativa kärriärvägar höga betyg för med sig”. Vilket ju har lite annan innebörd. Vad gäller kvinnor och män är det så att kvinnor i snitt är snäppet bättre än män vad gäller hur deras elever presterar på nationella prov (denna är effekt är väldigt liten). Sedan är gäller det konsekvensen av den specifika egenskapen ”höga betyg”. Avkastningen på höga betyg är dock positiv för manliga lärare men svagt negativ för kvinnliga. Detta betyder att den egenskapen ”höga betyg” har olika effekter för manliga och kvinnliga lärare men eftersom vi alla har fler egenskaper än våra betyg säger detta ingen om män och kvinnor generellt.

    Mats: Vi har väldigt litet inflytande på vad media väljer att dra på. Vårt budskap är på många sätt positivt: det som gör en lärare bra fångas i liten utsträckning av de variabler där vi ser en dramatisk nedgång. Alltså är det nog något helt annan som krävs av lärare — förmågan att knyta att till och förstå inga människor tex — och vi har ingen aning om hur utecklingen varit i denna dimension.

    Vi använder ”intelligens” i en ytterst traditionell och specificerad mening. Det är även meningen — man måste vara specifik för att kunna prata om något, fra i forsknnigssammanhang. Låt ”intelligens” ha kvar sin traditionella betydelse så kan vi hitta på andra ord för andra viktiga egenskaper. Det är inte så begåvat att anse att ”intelligens” är det enda som betyder något, oavsett yrke.

    Trenden i ledarskap för kvinnor fångar vi genem att jämföra hur utevcklingen varit bland kvinnliga lärares bröder med den för manliga lärares bröder. Familjekomponenten i ledarskapsförmåga är hyfsat stark (vilket vi kan se genom att jämföra två mönstande bröder) varför detta kan ge en hyfsad bild av själva trenden. Däremot använder vi (naturligtvis) inte brödernas ledarskapsförmåga när vi skattar effekter för eleverna — det gör vi helt enkelt för män.

    Ledarskapsutvärderingen är väldigt nära vad man inom psykolgin kallar The big five, vilket är ett sätt att bedöma personlighet. För att undersöka måttets giltighet har man låtit olika psykologer göra en bedömning av samma intervju. De hamnar väldigt nära varandra. Dessutom är ledarskapsutvärderingen starkt kopplad till framtida löner, även efter att man tar hänsyn till intelligens. Så något viktigt fångar den.

  8. Jonas och Erik,

    detta är riktigt bra tillämpad policyrelevant forskning. Tänk om alla scherpar och björklundar och wärnerssöner ville ta och lyssna…

  9. Tack Per!

    Lennart: Glömde kommentera dina intressanta synpunkter tidigare, delvis för att de står så bra för sig själv. En sak dock: det finns inget i vårt material (eller andra undersökningar i Sverige) som tyder på att kvinnliga lärare i allmänhet är sämre på att ”ta pojkar”. Det förefaller alltså vara ett problem just bland kvinnor med särskilt höga betyg. Jag tycker detta är fascinerande och det stämmer med vissa fördomar man kan bära inom sig och jag hoppas att någon kan gå vidare med detta resultat. Erik och jag funderar på vissa aspekter som kan utredas vidare med vår data och våra metoder, men det finns uppenbara begränsningar i hur djupt vi kan komma.

  10. Lennart says:

    Tack för kommentar!
    Jag vill gärna förtydliga en sak. Jag skrev inte att kvinnliga lärare skulle vara sämre på att ”ta pojkar”! Jag skrev: ”I kombination med … …. kvinnlig lärare är det möjligt att HAN” (eleven) ”BLIR en katastrof i klassrummet.” Beteendet hos puberterande eller postpubertala ynglingar kan emellanåt vara mindre lätt att möta och hantera. Det är allmänt känt. I skolan gäller det allra helst om läraren inte har egna nyttiga erfarenheter av ”grabbar” att utnyttja. De flesta vuxna män har egna sådana. Kvinnliga lärare som fostrat egna söner har också viktiga insikter och erfarenheter. Jag pekade försynt på att det finns kvinnliga lärare som kan få det svårt. Jag antyder inte några brister i förkunskaper eller i agerandet som utbildad lärare, Jag menar att problemet uppstår genom det SÄTT ELEVEN VÄLJER ATT AGERA i situationen. Det som av lärare generellt ses som korrekt, vettigt och logiskt, kan lätt bli svårt att acceptera för den överbegåvade (IQ) eleven. Har det jobbiga beteendet ett sådant ursprung och läraren inte kan matcha det, ja då får man kanske söka sig till en mer känslomässigt grundad spelplan. Det var vad jag avsåg.

  11. På FORES hemsida läser jag:
    ”Studien bekräftar att lärarutbildningens attraktionskraft minskat sedan reformen av lärarutbildningen under början på 2000-talet”
    Sigbrit Franke ger en förklaring till studiens resultat.

    Går det verkligen att dra en sådan slutsats av materialet?

    Jag är verkligen nyfiken på hur ni ser på Franke och Fjelkners försök att göra politik av er rapport!

  12. Mats: Nej, det går verkligen inte att dra en sådan slutsats. Vi tittar på lärare som kommit ut i yrket. Nedgången bland dessa började redan runt 1990. De som påbörjade utbildningen efter 2000 syns knappt i vårt material. Snarast är det 1986 års lärarutbildning som minskade attraktionskraften.

  13. Tack!
    Kanske går det inte att värja sig mot mediers vinklingar – men att bjuda in Fjelkner och Franke kanske var en aning naivt? De har en ganska distinkt agenda som de försöker pressa in verkligheten i.

  14. Lennart says:

    Finns det entydiga samband mellan IQ och betyg?

    Ur rapporten ”Inte så poppis att bli lärare längre” citerar jag följande: ”Måtten vi använder för att mäta begåvning är mönstringens utvärdering av kognitiv förmåga (ungefär ett traditionellt IQ-test), ledarskapsförmåga (psykisk stabilitet och uthållighet, anpassningsförmåga, social öppenhet, ansvarskännande), samt avgångsbetygen från gymnasiet (som fångar en mix av intelligens, ambition, ansvar, noggranhet osv).”

    Frågan blir emellertid om man, som författarna gör i avslutningen av meningen, i ”avgångsbetygen” kan försöka fånga en ”mix av intelligens, ambition, ansvar, noggrannhet osv”, eller om detta inte är att greppa efter alltför mycket.
    Läsaren kan lätt få intrycket att det finns ett tydligt samband mellan hög intelligens och höga (högsta?) betyg. Frågan är om det verkligen förhåller sig så. Det finns erfarenhetsmässiga skäl att ifrågasätta påståendet. Det kan istället rent av vara möjligt att de 2% av gymnasister som uppvisar de högsta värdena vid IQ-test inte snittar högst i betygshänseende!
    Statistiska uppgifter om detta finns att tillgå bl.a. hos FOA. Tyvärr är myndigheternas uppgifter inte offentliga, men bör vara tillgängliga för forskare. Skulle sambandet vara sådant, mellan hög IQ och höga betyg, samtidigt som författarnas tolkning att ”starka elever presterar bättre då de har en lärare med hög kognitiv förmåga” faktiskt gäller, ja då måste något göras åt den svenska skolan! I så fall måste eleverna ifråga få bedriva sina studier under ledning av lärare med verklig förutsättning att stimulera dem och bidra till deras utveckling.

    Alla elever ska ha rätten och stödet att utvecklas på gynnsammaste sätt. Kanske ett känsligt ämne i landet där elitidrott i skolan är acceptabel eller rent av fin, under det att hög intelligens och intellektuella förutsättningar ses som klassmässiga orättvisor. En trist vanföreställning då även dessa förutsättningar är tämligen normalfördelade över populationen.

  15. Kopplingen mellan IQ (uppmätt vid mönstringen) och betyg är redovisad i vår studie. Det linjära sambandet är mycket starkt och inte heller har vi upptäckt några tydliga icke-lineariteter. Sambandet mellan ledarskap och betyg är också starkt (även efter att vi rensat för IQ). Dessa mått fångar dock bara en ganska liten del av variationen i betyg, vilket dlevis beror på mätfel men säkert även på att de mått vi använderinte fpngar alla relevanta faktorer. När vi skriver ”mix” innebär det alltså att vi inte vet exakt vad som fångas av betygsmåttet.

Trackbacks

  1. [...] elevers studieresultat” välkomnar författarna dina kommentarer i bloggen Ekonomistas “Inte så poppis bli lärare längre“. Utbildning av vem för vem till vad? Filed in Diverse « Är det Frank [...]

  2. [...] dagens samhälle med den mångkulturella mix vi har och då talar jag inte endast om etnicitet. (se Ekonomistas) Undersökningen har säkerligen sitt stora värde. Det jag är rädd för är att denna kan [...]

  3. [...] sambandet mellan skolbetyg och framgång som lärare fortsätter att sysselsätta mina tankar. På Ekonomistas diskuterar Jonas Vlachos vidare och jag ställde frågan hur de gjorde för att mäta ledarskap hos [...]

  4. [...] Jonas Vlachos om det finns något underlag för en sådan slutsats? [...]

  5. [...] november 29, 2008 — Janis Hos Mats på Tysta tankar kan man läsa om Economistas rapport (länk till rapporten) “om hur selektionen in i läraryrket ändrats över tiden och vilka konsekvenser detta har [...]

  6. [...] Grönqvists och min studie som presenterades häromveckan ger inte mycket vägledning, trots att vi tittade på [...]

  7. [...] sägs ha sänk lärarkårens status. En studie av Erik Grönqvist och mig (som jag bloggat om tidigare) visar att nedgången i olika mått på de nyblivna lärarnas förmågor sammanfaller ganska väl [...]

  8. [...] finns bara två problem. För det första finns ingen enkel koppling mellan att vara toppstudent och att vara en bra lärare. För det andra har [...]

  9. [...] lärare och att det är allt svårare att rekrytera toppstudenter till läraryrket (se även här). Detta håller dock inte som förklaring eftersom det främst är inflödet av nya lärare som [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 5 108 andra följare