Betald föräldraledighet kan motiveras på många sätt: barnen kan få mer tid med sina föräldrar vilket kan vara dem till gagn; kvinnors förankring på arbetsmarknaden kan stärkas när det blir billigare att kombinera föräldraskap med arbete; barnafödandet kan öka. Föräldrapengen är dock inte gratis och den påverkar även inkomstfördelningen. I en ambitiös studie (gratisversion) går de norska forskarna Katrin Loken, Magne Mogstad och Kjell Salvanes tillsammans med amerikanen Gordon Dahl systematiskt igenom effekterna av den allt generösare norska föräldrapengen. Resultaten är både intressanta och provokativa. [Read more…]
Högre hyror i allmänhetens tjänst
Många människor verkar ha svårt att förstå hur ett högre pris på en befintlig, begränsad och underprissatt resurs (t.ex. parkeringsplatser, hyresbostäder eller motorleder i rusningstrafik) kan leda till ett bättre utfall. Detta fick jag erfara för ett par år sedan när jag motionerade till årsstämman i min bostadsrättsförening om att vi borde höja hyrorna på de parkeringsplatser föreningen äger — parkeringsplatser som kostar en tredjedel av vad boendeparkering på gatan kostar och som det är lång kö till.
Dags att tala klarspråk om äpplen och bostäder!
En vanlig uppfattning är att det råder bostadsbrist i Stockholm och andra storstäder och att det under en lång tid har byggts för lite. Men vad innebär det att det råder ”brist” och att det byggs ”för lite”? Nedanstående figur är hämtad från Stockholms landsting och visar tillskottet av nya bostäder i förhållande till befolkningstillväxten i Stockholms län. Det är glasklart att det alltsedan mitten av 1990-talet byggts lite i förhållande till befolkningstillväxten. [Read more…]
(Miss)uppfattningar om inkomstfördelning
Förra veckan skrev jag om förmögenhetsfördelningen i USA och om att amerikanerna tror att landets samlade förmögenhetsmassa är mer jämnt fördelade än vad den egentligen är. Jag frågade i samma inlägg också Ekonomistas läsare i en omröstning om er uppfattning om den svenska situationen. Det alternativ som återspeglar den svenska förmögenhetsfördelningen (Alternativ 3) fick 38,5 procent av rösterna. Flest röster (men bara marginellt fler, 38,8 procent) fick Alternativ 2, som visar en något jämnare fördelning. Ekonomistas läsare är således ganska välinformerade men tror i genomsnitt, precis som amerikanerna, att förmögenhetsfördelningen är jämnare än vad den faktiskt är. [Read more…]
Förmögenhetsfördelning i USA och Sverige
Det finns stora skillnader i världen mellan hur de ekonomiska resurserna är fördelade mellan invånarna. USA är ett land som är känt för att ha en ojämlik förmögenhetsfördelning. Är amerikanerna nöjda med det? Eller skulle de vilja ha det annorlunda? Michael Norton (Harvard Business School) och Dan Ariely (Duke School of Business) frågade dem. [Read more…]
Är tid pengar i förskolan?
Förmodligen är det få länder i världen där direktörer, regeringstjänstemän och forskare i nationalekonomi hjälper till att städa och måla om på sina barns förskola. I Sverige sker dock detta i förskolor som drivs som föräldrakooperativ. Tanken med föräldrakooperativ är att spara pengar genom att en del enklare sysslor sköts av föräldrarna och i stället använda pengarna för att anställda mer och/eller bättre utbildad personal. Det föräldrainflytande och den sociala gemenskap kooperativen skapar är förstås väldigt positiv, men det finns också en annan sida av myntet. [Read more…]
Går det att lita på kommunrankingar?
För ett tag sedan presenterade Dagens Samhälle en besynnerlig rankinglista över årets skolkommuner och i veckan var det Lärarförbundets tur. Listorna har sina likheter men medan hög lärartäthet och en hög andel behöriga lärare resulterar i en lägre placering på Dagens Samhälles lista, så gäller det motsatta på Lärarförbundets. Sådana skillnader avspeglar naturligtvis avsändarnas intressen men kan vara svårt att se igenom vid en ytlig läsning. Man kan också konstatera dramatiska förändringar från år till år i kommunernas placeringar: på Lärarförbundets lista tappade Svenljunga kommun 194 placeringar mellan 2012 och 2013 medan Älvdalen klättrade från plats 266 till 76.
Drömmen om den neutrala politiken
De modeller vi nationalekonomer använder för att analysera verkligheten har sina märkligheter. En sådan är att de bygger på att det finns en makt som effektivt och neutralt möjliggör ekonomiska transaktioner samtidigt som denna makt är frikopplad från samhället och dessutom inte behöver några skatteintäkter. Detta ska naturligtvis ses som en teoretisk abstraktion och inte som en beskrivning av vare sig faktiska eller önskvärda statsbildningar. Även om de flesta håller med om detta så är synen att den offentliga makten bäst förhåller sig neutral mellan olika branschintressen stark. Jag vill dock påstå att en sådan neutral stat är en omöjlighet. [Read more…]
Mellan vilka står egentligen dagens klasskamp?
Analyser av samhällsklasser tillhör de mest centrala och traditionstyngda inom samhällsvetenskapen. Men i takt med samhällsomvandlingen ändras synen på vilka klasserna är idag. Den kanske vanligaste normen för analyser av svenska samhällsklasser, SCB:s socioekonomiska indelning (SEI), är föråldrad och om inget görs riskerar klassanalyser att bli förlegade och innehållslösa. [Read more…]
Avdrag, bidrag och subventioner
Om man kunde få ett fikabidrag från Statliga fikastödsnämnden motsvarande halva priset för varje kopp kaffe man köper skulle nog ingen tveka om att kalla detta för en subvention. Byt ut kaffe mot läxhjälp, Fikastödsnämnden mot Skatteverket, skicka utbetalningen till producenten snarare än konsumenten och kalla bidraget för avdrag, så blir förvirringen total. Vem som står för halva fikakostnaden framstår plötsligt som oklart. Frågan är därför om det går att säga något mer principiellt om vad som faktiskt är en subvention? [Read more…]
Senaste kommentarer