Häromdagen gjorde jag en planlös sökning efter uppsatser på det lite udda temat ”fördelning och beskattning av livsinkomster”. Till min förvåning kom flera av träffarna från en och samma tidskrift: Australian Economic Review. Men det rörde sig huvudsakligen inte om traditionella forskningsartiklar, utan korta introduktioner till olika ämnen publicerade i en sektion kallad ”For the Student”.

Efter att ha tittat igenom ett antal nummer av AER (!) framstår detta som en guldgruva för studenter. Här är några exempel på artiklar i “For the Student”:

• Auctions and Economic Design
• The Global Financial Crisis and Undergraduate Macroeconomics
• Sports Economics
• Inflation Targeting
• Political Economics
• A PhD Thesis without Tears
• From Manuscript to Publication: A Brief Guide for Economists
• Descriptive Methods for Cross-Section Data
• Measuring Poverty: An Introduction
• Taxation, Redistribution and Progressivity: An Introduction

Enligt en av författarna till några av dessa artiklar, professor John Creedy, är dessa studenttillvända texter generellt sett mycket populära med höga nedladdningstal. Jag är inte förvånad.

Flera texter har en australisk prägel och jag tror därför att det skulle vara ytterst givande om även vår egen Scandinavian Journal of Economics skulle införa en motsvarande “For the student”-sektion. Även Ekonomisk Debatt skulle kunna innehålla liknande artiklar. Sådana sektioner förefaller vara förhållandevis billiga sätt att stärka SJE:s och ED:s ställning bland svenska och nordiska ekonomer, samtidigt som våra studenter tillförs matnyttiga texter i allehanda ämnen.

På DN Debatt skriver idag ett antal medlemmar i SNS förtroenderåd, däribland Daniel och jag, att sättet SNS hanterat diskussionen kring rapporten Konkurrensens konsekvenser är oacceptabelt.

I denna artikel i The Guardian kan man läsa en brittisk journalists perspektiv på den svenska friskolereformen. Inför artikeln blev jag intervjuad och som alltid har man sina invändingar mot hur det man sagt presenteras. Exempelvis sa jag att vinstdrivande friskolor har incitament att hålla nere kostnaderna, inte att de har incitament att reducera kvaliteten.

En annan sak som inte framkommer riktigt tydligt i artikeln är hur olika grund- och gymnasieskolan fungerar. På gymnasiet har man betygsintagning vilket naturligtvis skapar sortering med avseende på ambition och förmåga. Detta hade dock varit fallet även utan friskolor och i Stockholm är några av de mest åtråvärda gymnasierna kommunala. Hur som helst är det en ambitiös och läsvärd artikel.

I princip all empirisk forskning utgår från datamaterial som samlats in under specifika omständigheter, tidsperioder och geografiska områden. Behovet att säkerställa resultatens tillförlitlighet och överförbarhet till andra områden är därför stort. Replikationsstudier utgör ett naturligt sätt att möta detta behov, men trots detta görs och publiceras väldigt få sådana studier inom nationalekonomi. Fast kanske har ett trendbrott skett?

I en tänkvärd artikel beklagar sig den amerikanske ekonomen Daniel Hamermesh över nationalekonomins problem att generera replikationsstudier. Antingen innebär detta att man upprepar undersökningen på samma datamaterial med samma eller ny metod, eller att man använder ett annat datamaterial för att testa resultatens giltighet. Kvalitetsgranskning sker visserligen redan idag, men det är sällan som referees går på djupet så att alla fel – små eller stora – kan upptäckas i datahantering, programmering eller metodval.

Enligt Hamermesh skulle replikationsstudier utgöra ett utmärkt komplement i granskningen. Naturligtvis kan inte alla artiklar replikeras utan endast där andra anser det tillräckligt nödvändigt eller intressant. Tyvärr görs och publiceras alltför få replikationsstudier. Hamermesh spekulerar i vad detta beror på, och konstaterar att sådana studier inte värderas i professionen (pga bristande originalitet), men även att man riskerar göra sig ovän med de forskare vars arbete man ska granska. En annan anledning är att få forskare tillgängliggör sina dataset.

Men på senare tid har åtminstone ett av dessa hinder börjat rämna: tillgängligheten på data. Sedan några kräver American Economic Review att alla författare publicerar sina data, fritt nedladdningsbara med tillhörande dokumentationsfiler. Därefter har fler slutit upp (bl a QJE, ReStud, ReStat, JHR) och förhoppningsvis växer en ny norm fram där det blir självklart att offentliggöra alla data och programfiler i samband med publicering.

För att snabba på utvecklingen av en livaktigare replikationslitteratur tycker jag att högre grundutbildnings- och doktorandkurser bör rutinmässigt innehålla replikationsövningar. Studenterna lär sig mycket genom att bekanta sig med “riktiga” dataset och hur statistikprogramkod ser ut. Men kanske viktigast av allt är att studenterna på detta vis skapar ett mervärde för hela forskarkollektivet. Kanske kan vi snart inte längre ta forskningsresultat för givna bara för att de publicerats – vi måste vänta tills de har replikerats!

HT: Martin F

Det är knappast en underdrift att säga att kvinnor år underrepresenterade professorer inom nationalekonomi i Sverige. Förhoppningsvis är detta något som kommer att förändras på sikt, men då krävs att stocken av kvinnliga forskare byggs på underifrån till exempel via fler kvinnor på forskarutbildningen.

I ett nytt working paper  undersöks i vilken utsträckning antalet kvinnliga doktorander på tio amerikanska topp-universitet beror på hur många kvinnor det finns bland de seniora forskarna.

De finner för  att det finns en stark korrelation mellan antalet kvinnor bland doktoranderna och antalet kvinnor bland seniora forskare. Dessutom verkar detta samband vara kausalt. För en procentenhets ökning i andelen seniora kvinnor så ökar andelen kvinnor bland doktoranderna med 2-3 procentenheter.

Hur bär sig då forskarna åt för att fastställa ett kausalt samband? Jo, de instrumenterar andelen kvinnliga forskare med att män lämnar institutionen. För att inte riskera att fånga upp män som lämnar arbetsplatsen i protest mot att det blivit fler kvinnor så genomför de en mängd känslighetsanalyser där de bland annat bara använder män som går till ett annat topp-universitet eller med den predicerade sannolikheten att männen slutar med tanke på männens ålder och publiceringsframgångar.

Resultaten tyder alltså på att det är viktigt med kvinnliga förebilder för doktorander — men därmed också att utvecklingen mot fler kvinnliga professorer kan förväntas ta lång tid

Tack Niclas Berggren (nonicoc) för tipset!