Under den senaste mandatperioden har betygssystemet gjorts om: fler betygssteg har införts och försök (med betoning på försök) har gjorts att tydliggöra betygskriterierna. Ett viktigt syfte har varit att öka likvärdigheten i betygssättningen, men det är tveksamt om åtgärderna kommer att uppnå detta mål. Istället riskerar förändringarna att förstärka problemet med att betygssystemet gör det väldigt lätt att misslyckas. Snarare än att detaljreglera kunskapskriterier borde ett system som baseras på lärarnas professionalitet byggas. [Read more…]

Är på konferens och diskuterar utbildningsfrågor. Som vanligt häpnar de internationella gästerna över vissa aspekter av det svenska skolsystemet. En sådan märklighet är att de nationella proven är belagda med sekretess efter att de hållits, men att lärarna har tillgång till proven i god tid innan eleverna skriver dem.

[Read more…]

Friskolekoncernen JB Educations beslut att sluta driva skolor visar att det finns likheter mellan skolmarknaden och bankmarknaden. I båda fallen är värdet av kundens investering beroende av att andra väljer att söka sig till skolan eller ha kvar pengarna på bankens konto. Eftersom det inte går smärtfritt att glida över från en skola till en annan så minskar värdet av redan gjorda utbildningsinvesteringar om andra familjer väljer bort skolan och den därför läggs ner. (Enligt Hatties utbildningsöversikt (tabell 3.3) är skolbyten den enskilt sämsta åtgärden för elevers kunskapsutveckling som han har data på.)

[Read more…]

Tidningen Dagens Samhälle har nyligen presenterat en rankinglista över Sveriges skolkommuner. Rankingen som visar att Täby, följd av Danderyd och Lidingö, är Sveriges bästa skolkommun väcker en hel del frågor och det finns all anledning att ifrågasätta undersökningen. [Read more…]

Jag sticker ut hakan och gör en förutsägelse. Från och med nästa år kommer Skolinspektionens inspektioner att resultera i försämrade resultat på de nationella proven vid de besökta skolorna. Men misströsta inte: denna negativa effekt kommer att vara kortlivad och redan året efter inspektionen kommer resultaten att vara tillbaks på de gamla nivåerna. Orsaken står att finna i Skolinspektionens regleringsbrev där man kan läsa att [Read more…]

Nationalekonomen Magnus Lodefalk ställde nyligen frågan hur vi egentligen undervisar i nationalekonomi i ett debattinlägg i Ekonomisk Debatt. Han påpekade att det är påfallande tyst bland nationalekonomiska forskare om detta. I Ekonomisk Debatt hittade Lodefalk bara några enstaka artiklar och här på Ekonomistas har vi tydligen inte diskuterat det alls. Detta stämmer också överens med mitt intryck av forskarkollegor — vi pratar helt enkelt väldigt sällan om hur vi undervisar nationalekonomi och hur vi skulle kunna göra det bättre.  Skälet till detta är naturligtvis att vi forskare har väldigt svaga incitament att utveckla undervisningen. Tjänstetillsättningar, forskningsanslag och diverse utmärkelser baseras nästan uteslutande på basis av forskningsmeriter (även om det förstås finns undantag). [Read more…]

Skolan debatteras allt intensivare och här följer min subjektivt utvalda guide till relevanta frågor, svar och källor till en del av de aspekter som diskuteras. Med förhoppning om att den kan vara till nytta.

[Read more…]

Få av dem som är intresserade av utbildningsfrågor kan ha missat att resultaten från de internationella undersökningarna TIMSS och PIRLS släpptes häromdagen. Resultaten var nedslående med sjunkande resultat i läsförståelse (åk 4) och matematik (åk 8). Resultaten i matte (åk 4) och no (åk 8) var oförändrade medan resultaten i no för årskurs 4 förbättrades. Vad som dock inte nämts i rapporteringen är hur skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever utvecklats sedan förra undersökningen. [Read more…]