Slopa reavinstskatten? Nej – gör den rättvis istället

Nyligen föreslog Kristdemokraterna ett avskaffande av reavinstskatten på bostadsförsäljningar, med gradvis nedtrappning och ett slopande efter 16 års innehavstid. Detta är inget bra förslag och dess huvudmotivering om ökad rörlighet saknar starkt stöd i empirin. Men reavinstskatten behöver ändå effektiviseras genom att införa en justering för både inflation och förslitningskostnader.

[Read more…]

Sverige har råd med mer stöd till Ukraina

Jag skriver på DN Debatt att Sverige skulle kunna öka stödet till det krigsdrabbade Ukraina. Vi har hittills gett 20 miljarder kronor, vilket är mindre än övriga Norden som andel av BNP. Nyligen gav vi betydligt större stödbelopp för att möta andra kriser: elprischocken (3 ggr Ukrainastödet) och Coronapandemin (20 ggr Ukrainastödet). Vi samlar dessutom årligen in över 2500 mdr i skatter (250 ggr Ukrainastödet). Resurserna finns alltså – men finns viljan?

[Read more…]

Äpplen, päron och RUT

Med anledning av att Riksrevisionen och Handelns utredningsinstitut (HUI) släppt rapporter så har debatten kring RUT blossat upp. I ett intressant inlägg på DN Debatt gör professor Lars Hultkrantz ett försök att lyfta diskussionen från ett statsfinansiellt till ett samhällsekonomiskt perspektiv. Han kritiserar också, med visst fog, nationalekonomerna i debatten för att tappat det teoretiska perspektivet vid tolkningen av effektstudier kring RUT. Hultkrantz har poänger men det finns också problem med hans teoretiska analys.

[Read more…]

Några råd till ekonomijournalister som beskriver fördelningseffekter

När media bevakar frågor om den ekonomiska fördelningen och den politiska omfördelningen, oftast skattepolitiken, hörs ofta braskande rubriker om att ”De förlorar på budgeten” och ”Klyftorna ökar”. En del av denna bevakning är innehållsrik och viktig, men en påfallande stor del av den är det inte. I många fall blir bevakningen rentav ytlig och missvisande, vilket riskerar att slå tillbaka på media, och särskilt ekonomijournalistiken. I detta inlägg vill jag ge landets ekonomijournalister tre enkla råd att tänka på när de bevakar och rapporterar om den ekonomiska fördelningen och politikens effekter på denna. [Read more…]

Bankskatten är bra!

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Nu läser vi i tidningarna att staten ska införa en speciell bankskatt för att finansiera uppbyggnaden av försvaret. Tanken på en sådan skatt kritiseras dock i tidningar och TV; olika bankekonomer intervjuas och talar om för oss att dels kommer skatten att vältras över på hushållen (till exempel i form av högre kostnader för våra bolån) och dels kommer kanske banksektorn att tvingas krympa och att avskeda personal. [Read more…]

ESO-rapport föreslår justerad inkomstbeskattning

Nyligen presenterades en ESO-rapport om den svenska inkomstbeskattningen. Bakom rapporten står två av Sveriges mest framträdande akademiska skatteekonomer, Spencer Bastani och Håkan Selin. I detta inlägg diskuteras några av rapportens slutsatser. [Read more…]

Den missförstådda konsumtionsskatten

Detta är ett gästinlägg av Spencer Bastani, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

I den svenska skattedebatten hörs ibland att en grön, miljövänlig skatteväxling vore att höja konsumtionsskatten och minska arbetsinkomstskatten. På så vis skulle folk konsumera mindre, vilket vore positivt för miljön. Men även om detta tankesätt är behjärtansvärt, är det i grunden felaktigt. [Read more…]

Låt oss tala om kapitalbeskattning

Runtom i västvärlden diskuteras just nu hur kapital bör beskattas. I USA har ett par amerikanska presidentkandidater lanserat en förmögenhetsskatt, och ekonomforskarna hakar på debatten. I Sverige diskuteras också reformerade kapitalskatter. Men bör här skilja mellan olika typer av kapitalskatter eftersom deras för- och nackdelarna skiljer sig åt, vilket även stödet i opinionen. [Read more…]

Inflation och omfördelning: Hur stor är egentligen skatten på kapitalinkomster?

Inflationens inverkan på kapitalägandets fördelning och omfördelning har inte studerats mycket i den akademiska litteraturen. Den svenska kapitalinkomstskatten är som bekant 30% (i normalfallet) oavsett inkomstnivå. Många känner till att denna skattesats är betydligt lägre än marginalskatten på höga arbetsinkomster, som är upp till 70%. Men vad som sällan beaktas är att denna stora skillnad krymper om man tar hänsyn till inflationens effekter på kapitalbeskattningen. Sveriges inflation har på kort tid stigit från 0% till 2%, och detta har medfört en kraftig skattehöjning på reala kapitalinkomster: från 30% till 50% i fallet bankräntor. Frågan är om Sverige behöver en inflationsindexerad kapitalbeskattning. [Read more…]

Behöver Sverige en ny skattereform?

Talet om skattereform i Sverige har hörts allt oftare på senare tid. Men vad menas egentligen med ”skattereform”? Är det fråga om en genomgripande förändring eller handlar diskussionen snarare om marginella förändringar inom ramen för det befintliga systemet? I detta inlägg diskuteras olika svenska skatterna och deras eventuella förändringsbehov. Slutsatserna pekar mot att någon genomgripande reform knappast behövs, men däremot en rad justeringar. [Read more…]