Det här är ett gästinlägg av Spencer Bastani, docent i nationalekonomi verksam vid Institut för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och knuten till Uppsala Center for Fiscal Studies, Uppsala universitet samt Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Konsumtionsskatter utgör cirka 30 procent av Sveriges skatteintäkter. Momsen är i särklass viktigast. I normalfallet innebär momsen att varor och tjänster blir 25 procent dyrare för konsumenterna, men många varor och tjänster har reducerad moms, exempelvis livsmedel (12 procent), böcker och transporter (6 procent). Dessutom har flera branscher momsundantag, såsom bostadsuthyrning, försäkringar och finansiell verksamhet.

Nyligen släppte Finanspolitiska Rådet (FPR) sin rapport för år 2021. Rapporten behandlar nästan uteslutande regeringens Coronastödspolitik under 2020. Detta fokus är förståeligt med tanke på Coronakrisens omfattning, men innebär samtidigt att viktiga perspektiv och problemområden inte behandlas lika utförligt. I detta inlägg diskuterar jag min syn på rapportens förtjänster och brister.

I dagarna släpps det senaste numret av Ekonomisk Debatt, nr 3 2021, med huvudsakligt tema skattereform. Utgångspunkten är Klas Eklunds ESO-rapport om en skattereform, och i numret presenterar han sin rapport i korthet och därefter diskuteras den av fem inbjudna forskare. Utöver detta innehåller numret ett levnadsporträtt av Ingemar Hansson samt recensioner av böcker om hyresregleringen, tidigare finansministrar samt den ekonomiska ojämlikheten i Sverige.

I förra veckan publicerades en DN-debatt artikel som jag var med och samförfattade. Texten kan läsas och förstås på lite olika sätt men mynnar ändå ut i att vi som skrivit artikeln tycker ”att man som ett minimum bör rekommendera munskydd i situationer där det inte är möjligt att hålla avstånd”.

Den nationella konferensen i nationalekonomi som skulle ha ägt rum den 2-3 oktober på Handelshögskolan i Stockholm flyttas fram till ett ännu okänt datum under 2021, meddelar konferensarrangörerna på Nationalekonomiska Föreningen. Orsaken är det osäkra läget kring Coronaviruset som påverkar hållandet av större möten. Arrangörerna återkommer vid senare tillfälle med information om nytt datum, och Ekonomistas kommer givetvis att anslå denna information.

Detta är ett gästinlägg av professor emeritus Jan-Eric Nilsson. Det  baseras på Vägtrafikinstitutets rapport 2020:1051, Framtidens beskattning av vägtransporter.

Intressegrupper har till syfte att tillvarata medlemmarnas speciella intressen och förekommer i många former i samhällets olika delar. Inom vägtransportsektorn driver ett antal sådana organisationer bland annat opinion mot allt för höga skatter på innehav och användning av fordon och för mer resurser till byggande och underhåll av vägnätet.Nationalekonomer i gemen har dock haft begränsad förståelse för att drivmedelsskatterna är problematiska.

[Read more…]

Riksbankskommittén vill ge Riksbanken stora befogenheter när det gäller valutareserven som inskränker riksdagens beslutanderätt över statens finanser och kan påverka Sveriges möjligheter att låna i utländsk valuta för andra behov. Detta är ur demokratisk synpunkt ett mycket tvivelaktigt förslag, i synnerhet som det inte går att utkräva ansvar för Riksbankens beslut. Riksdagen har visserligen inskränkt sin beslutsmakt genom att ge Riksbanken rätt att besluta om penningpolitiken, men det motiveras med att man därigenom undviker att penningpolitiken annars skulle styras av kortsiktiga politiska hänsyn och inte av vad som är bäst över tid (det s.k. tidsinkonsistensproblemet). Det finns däremot inga skäl till att ge Riksbanken ett betydande oberoende när det gäller valutareservens storlek.

[Read more…]