Att låg inflation och deflation ökar skuldbördan är välkänt för många. Under rubriken ”The spectre of eurozone deflation” skriver exempelvis Martin Wolf nyligen i Financial Times: ”While falling prices would improve competitiveness, they would raise the real burden of private and public debt. This might well create another round of financial stresses.” Lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder än förväntat och planerat och ökar därmed skuldbördan. I Sverige har de två senaste årenen inflation på noll lett till att reala skulder på två år ökat med 40 000 kr för varje lånad miljon, jämfört med om inflationen hade legat på inflationsmålets 2 procent. Men är detta känt och förstått i Riksbanken? På presskonferensen den 28 november efter publiceringen av Riksbankens stabilitetsrapport fick riksbankschefen Stefan Ingves en direkt fråga, om den låga inflationen förvärrade hushållens skuldsättning. Vad svarade han? [Read more…]
Ingves om låg inflation och ökad skuldbörda: ”Inflationstakten inte någon särskilt utmärkande fråga”
Missledande debattinlägg av Jansson och Skingsley
I en debattartikel i DN den 16 mars, ”Felsyn att Riksbanken bara fokuserar på bostadsbubbla”, upprepar direktionsledamöterna Per Jansson och Cecilia Skingsley påståendet att Riksbanken inte åsidosätter sitt mandat. Detta trots att den för en politik som med högre styrränta resulterat i en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en rimligt långsiktigt hållbar nivå. De hävdar att den högre styrräntan, genom att bromsa bostadspriser och skuldsättning hos hushållen, skulle minska den långsiktiga risken för en framtida kris och åtföljande sämre makroekonomiska utveckling. Men de är märkligt nog tysta om att Riksbankens egen skattning visar att styrräntan inte har någon långsiktigt effekt på skuldsättningen. Därmed faller deras resonemang, och slutsatsen att Riksbanken åsidosätter sitt mandat kvarstår. [Read more…]
Ingves ger svar på tal om styrräntans effekt på skuldsättningen
Enligt Riksbankens egna skattningar har styrräntan så liten effekt på skuldsättningen, att man kan hävda att den inte är vare sig ekonomiskt eller statistiskt signifikant. Vad svarade riksbankschefen Stefan Ingves på en fråga om detta i Finansutskottet? [Read more…]
Livlig debatt om penningpolitiken och skuldsättningen
På senare tid har Riksbanken svarat på en del av kritiken, och debatten om penningpolitiken och skuldsättningen har blivit livligare. Missa inte detta: [Read more…]
Slutet för Riksbankens “leaning against the wind”?
Har vi nu kommit till slutet för Riksbankens ”leaning against the wind” (att luta sig mot vinden), efter de siffror som presenterats i direktionsledamoten Martin Flodéns Ekonomistas-inlägg och Riksbankens senaste penningpolitiska rapport? Enligt de siffror som de presenterat kan man nämligen visa att ”kostnaden” i termer av ökad arbetslöshet för denna ”leaning” är minst 10 gånger och snarast minst 50 gånger större än ”intäkten” i form av ett möjligt bättre utfall vid en eventuella framtida kris. Slutsatsen från en sådan kostnads- och intäktsanalys borde vara uppenbar. [Read more…]
Har Riksbanken verkligen rätt i att de nu rikare svenska hushållen skulle vara mer sårbara?
Sedan 1995 har de svenska hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst nästan fördubblats, från omkring 90 procent av disponibel inkomst till nuvarande omkring 170 procent. Riksbanken hävdar att högre skulder har gjort hushållen mer sårbara. ”[H]ushållens skuldsättning är mycket hög, vilket ökar deras sårbarhet” är ett typiskt citat. Men under samma period har hushållens tillgångar och nettoförmögenhet i stort sett fördubblats, och är nu 580 respektive 410 procent av disponibel inkomst. Hushållen har alltså blivit dubbelt så rika i förhållande till disponibel inkomst. Har verkligen de nu dubbelt så rika hushållen blivit mer sårbara, såsom Riksbanken tycks mena? [Read more…]
Riksbanken: Styrräntans effekt på skuldkvoten är varken ekonomiskt eller statistiskt signifikant
Riksbanken försöker i en fördjupning i sin senaste penningpolitiska rapport bemöta min forskning och mina inlägg om penningpolitikens effekter på skuldsättningen. Riksbanken försöker visa att effekten av en sänkt styrränta är att reala skulder och skuldkvoten ökar, inte minskar, som jag har hävdat. Det är förstås mycket positivt att Riksbanken vill diskutera dessa saker och försöker motivera sin politik bättre. Men Riksbankens skattade effekt visar sig vara mycket liten och inte ekonomiskt signifikant, och med stor marginal är den inte heller statistiskt signifikant. Dessutom är den ekonometriska modell som används i skattningen inte korrekt. Riksbankens fördjupning har därför liten vikt och ger inget stöd för Riksbankens penningpolitik. [Read more…]
Har Riksbanken rätt i att bolånen hotar den finansiella stabiliteten?
Riksbanken kämpar i motvind för att i efterhand rättfärdiga den penningpolitik som, med för hög styrränta, lett till en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Det går inte så bra. Riksbanken har t.ex. påstått att (1) hushållens förväntningar om framtida bolåneräntor är för låga. Den har också påstått att (2) högre skulder har lett till en större nedgång i konsumtionen, och större uppgång i arbetslösheten, i de länder som drabbades av ett fall i bostadspriserna under den senaste krisen. Men det är svårt att finna något sakligt stöd för dessa två påståenden, vilket framgår av detta och detta inlägg. (Dessutom, även om påståendena skulle vara sanna, så följer inte alls att en stram penningpolitik är det bästa svaret eller ens att en sådan politik skulle förbättra situationen. En lägre inflation än förväntat leder nämligen till en högre skuldbörda, inte lägre.) Riksbanken har också påstått att (3) ett fall i bostadspriserna skulle kunna försvåra bankernas finansiering av bolånen och därmed hota den finansiella stabiliteten. Finns det något sakligt stöd för detta tredje påstående? [Read more…]
Arbetslösheten och penningpolitiken – uppdatering för helåret 2013
Hur mycket högre är arbetslösheten på grund av Riksbankens penningpolitik de senaste åren? Detta är en kontroversiell fråga, som Riksbanken gärna undviker. Tidigare har jag redovisat en beräkning av hur mycket högre arbetslösheten har blivit fram till början av 2013, jämfört med om styrräntan hade hållits oförändrad på 0,25 procent sedan juni/juli 2010. Min beräkning har kritiserats med oklara argument i ett tal av Per Jansson (till exempel att en låg ränta inte skulle varit ”realistisk”), en kritik som bemötts i ett inlägg av mig. Nu har jag uppdaterat beräkningen så att den inkluderar helåret 2013. Årsgenomsnittet för arbetslösheten 2013 har av allt att döma blivit ungefär 1,2 procentenheter högre, motsvarande 60 000 fler arbetslösa, jämfört med vad det hade blivit med en ränta på 0,25 procent sedan sommaren 2010. Med en sådan låg ränta hade inflationen blivit högre och legat mycket nära målet, medan skuldkvoten av allt att döma hade blivit några procentenheter lägre, inte högre. [Read more…]
Hur handskas Riksbanken med fakta?
Riksbanken menar ju att hushållens skulder medför risker och att detta motiverar en stram penningpolitik med åtföljande låg inflation och hög arbetslöshet. Ett representativt påstående om varför hushållens skulder medför risker finns i ett tal nyligen av direktionsledamoten Kerstin af Jochnick (sid. 2):
Att hög skuldsättning i hushållssektorn kan skapa problem kunde vi se under den senaste finansiella krisen i de länder som drabbades av fall i bostadspriserna. När värdet på bostäderna minskar börjar hushållen nämligen spara mer. När sparandet ökat har konsumtionen minskat och därmed har efterfrågan i ekonomin sjunkit. I förlängningen har detta lett till minskad produktion och högre arbetslöshet. En sådan utveckling vill vi inte se i Sverige.
Men är det verkligen sant att högre skulder medförde ett större fall i konsumtionen och en större ökning av arbetslösheten i de länder där bostadspriserna föll under den senaste krisen? Stämmer påståendet med fakta? (Uppdaterat 2014-10-04.) [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer