Varför är det förbjudet att sälja hyreskontrakt?

I en artikel i Ekonomisk Debatt från 2005 konstaterade Kimmo Eriksson och Hans Lind att det största problemet med bruksvärdessystemet är att det skapar en svart marknad för hyreskontrakt (se även SvD:s artikelserie från i våras). Den enklaste lösningen på problem med svarta marknader är att legalisera dem. Idag är det tillåtet att köpa hyreskontrakt, men inte att sälja dem (som sexköp alltså, fast tvärtom). Men varför legaliserar man inte helt enkelt försäljning av hyreskontrakt?

[Read more…]

Är könskvotering till bolagsstyrelser en EU-fråga?

Min kollega Mats Persson tittade nyss förbi och meddelade att EU-parlamentet nu har röstat igenom en lag om könskvotering i bolagsstyrelser och ställde frågan varför detta är ett beslut som ska fattas på EU-nivå? Oavsett vad man anser om själva sakfrågan borde väl varje medlemsland självt få besluta om en sådan sak? EU ska ju fatta beslut om gränsöverskridande verksamheter ­ men andelen kvinnor i bolagsstyrelser kan väl inte vara någon gränsöverskridande fråga? Eller är den det? [Read more…]

Högre hyror i allmänhetens tjänst

Många människor verkar ha svårt att förstå hur ett högre pris på en befintlig, begränsad och underprissatt resurs (t.ex. parkeringsplatser, hyresbostäder eller motorleder i rusningstrafik) kan leda till ett bättre utfall. Detta fick jag erfara för ett par år sedan när jag motionerade till årsstämman i min bostadsrättsförening om att vi borde höja hyrorna på de parkeringsplatser föreningen äger — parkeringsplatser som kostar en tredjedel av vad boendeparkering på gatan kostar och som det är lång kö till.

[Read more…]

Dags att tala klarspråk om äpplen och bostäder!

En vanlig uppfattning är att det råder bostadsbrist i Stockholm och andra storstäder och att det under en lång tid har byggts för lite. Men vad innebär det att det råder ”brist” och att det byggs ”för lite”? Nedanstående figur är hämtad från Stockholms landsting och visar tillskottet av nya bostäder i förhållande till befolkningstillväxten i Stockholms län. Det är glasklart att det alltsedan mitten av 1990-talet byggts lite i förhållande till befolkningstillväxten. [Read more…]

Är tid pengar i förskolan?

Förmodligen är det få länder i världen där direktörer, regeringstjänstemän och forskare i nationalekonomi hjälper till att städa och måla om på sina barns förskola. I Sverige sker dock detta i förskolor som drivs som föräldrakooperativ. Tanken med föräldrakooperativ är att spara pengar genom att en del enklare sysslor sköts av föräldrarna och i stället använda pengarna för att anställda mer och/eller bättre utbildad personal. Det föräldrainflytande och den sociala gemenskap kooperativen skapar är förstås väldigt positiv, men det finns också en annan sida av myntet.  [Read more…]

Ekonomistas om Economista

I dagarna utkommer boken Economista skriven av den välkända bloggaren Isabella ”Blondinbella” Löwengrip och civilekonomen och journalisten Pingis Hadenius. För att ytterligare spä på namnlikheten med Ekonomistas lanserar Löwengrip och Hadenius i samma veva även webbsidan economista.se, podcasten En economistas podcast och En economistas bloggVad är då skillnaden mellan en economista och en ekonomista?

Bokens devis är ”Från shopaholic till saveaholic” och boken är lite som Sparbankens gamla serie Spara och Slösa i modern tappning. Boken vänder sig främst till unga tjejer och målsättningen är att få fler unga kvinnor att intressera sig för ekonomi. I stora drag handlar det om att ta kontrollen över sin ekonomi och hushålla på ett medvetet sätt med sina pengar. Allt från spartips, bostadsköp, löneförhandlingar, försäkringar till att köpa kläder och välja partner avhandlas i boken. Ganska torra fakta blandas med mer uppfriskande avsnitt och författarnas personliga reflektioner. [Read more…]

Flash! Barn är begränsat rationella!

Ett fenomen som slagit mig är att den åldersrekommendation som ofta anges för leksaker tenderar att vara för högt satt. Ta till exempel roboten Lego Creator 31007. Det åldersspann som anges på paketet är 7-12 år, trots att jag av egen erfarenhet vet att många fyraåringar både klarar av att bygga och har behållning av att leka med denna robot. En tänkbar anledning till denna åldersinflation är att leksakstillverkarna inte vill reta upp ängsliga föräldrar som kan klaga för att deras barn inte klarade av att bygga roboten trots att de uppnått den rekommenderade åldern eller för att roboten ser för aggressiv ut. [Read more…]

Varför amorterar vi allt mindre?

Bostadspriserna har stigit rejält de senaste 20 åren. Prisuppgången kan bland annat förklaras av ett nytt och (förhoppningsvis) bestående lägre ränteläge, avskaffad förmögenhets- och fastighetsskatt och litet byggande. En del av ökningen kan dock också hänga ihop med att svenskarna amorterar allt mindre. Enligt Finansinspektionen har andelen amorteringsfria lån ökat från 63 till 71 procent sedan 2007, men gissningsvis har denna utveckling pågått mycket längre än så. [Read more…]

Tärande och närande näringsliv

Nationalekonomer brukar ofta betona de positiva sidorna av konkurrens. Konkurrens kan leda till effektiv resursfördelning och skapa ett innovationstryck att utveckla bättre och billigare produkter. Har man läst mer än enstaka blogginlägg om nationalekonomi vet man dock att det krävs en hel del för att detta ska gälla. Utan väldefinierade äganderätter och fungerande rättskipning kan konkurrens i stället vara en ytterligt destruktiv kraft, som till exempel när rivaliserande rövarband konkurrerar om att exploatera varandra. Men även med dessa institutioner på plats kan till exempel informationsproblem och externaliteter begränsa marknaders välgörande kraft. Är koldioxidutsläpp inte rätt prissatta kommer både konsumtion och innovationer bli snedvridna — vi kommer köra och flyga för mycket och företag kommer i alltför stor utsträckning konkurrera om annat än att utveckla de mest bränslesnåla bilarna och flygplanen. [Read more…]

Färre samlag en följd av tillväxtens naturlag?

För någon vecka sedan rapporterade Aftonbladet att svenskarna har mindre sex nu än 1967 och 1996 då liknande undersökningar gjordes. För nationalekonomer borde detta inte komma som en överraskning. I Staffan Burenstam-Linders fantastiska lilla bok Den rastlösa välfärdsmänniskan är en av huvudhypoteserna att vi i takt med att vi blir rikare (men ändå fortsätter jobba lika mycket) kommer ägna allt mindre tid åt sådan konsumtion som främst beror på den tid vi lägger ned och vars upplevelse inte kan förhöjas med hjälp av mer materiella resurser. [Read more…]