Kul pris

2009-10-12 av 4 kommentarer

Som en liten kommentar till dagens pris till Ostrom och Williamson kan nämnas att jag stötte på Ostroms arbete när jag för evigheter sedan försökte göra en studie av överbetning och markförstöring på gemensamt ägda marker i norra Namibia. Mot mina förutfattade meningar visade det sig att problemen länge hade varit små, beroende på att tillgången på vatten använts för att gemensamt reglera den totala mängden betesdjur.

Efter att apartheid avskaffats och Namibia blivit biståndsgivarnas favoritland har emellertid antalet djur — och därmed problemen med överbetning — vuxit sig stora. Varför? Jo, en mängd biståndsorganisationer hade som främsta ambition att förbättra tillgången på färskt vatten vilket innebar att den tidigare mekanismen för att reglera antalet djur havererade.

Filed Under: Miljö, Välfärd

Incitament till lärare

2009-10-09 av 25 kommentarer

teacherNär Trelleborgs kommun nyligen gick ut och föreslog ett nytt lönesystem för lärare baserat på resultaten på nationella prov blev protesterna högljudda. Rena missförstånd som att systemet skulle leda till betygsinflation blandades med oro för att lärare som råkat få starka elever skulle gynnas. Eftersom proven ska rättas av externa examinatorer och lönen vara baserad på hur lärarna förbättrar elevernas resultat missar mycket av kritiken målet. Mer djuplodade betraktare har oroat sig för att ytlig provkunskap ska gynnas på bekostnad av ett djupare kritiskt förhållningssätt och andra har lyft fram att skolans uppdrag är bredare än resultat på de nationella proven.

Diskussionen följer de vanliga linjerna i svensk skolpolitik där en förklaringsmodell antar att allt som inte kan mätas korrelerar negativt med det som kan mätas; bra resultat på matteprovet = svagt demokratiskt förhållningssätt, hög närvaro = dolda mobbingproblem, bra på att stava = bristande kreativitet. En bekväm modell eftersom ingen uppsättning empirisk evidens någonsin behöver leda till jobbig självprövning av förutfattade meningar.

En ny randomiserad studie bland indiska elever i årskurs 1-5 av Muralidharan och Sundaramaran ger svar på tal. De visar att ett system där lärarna får en del av sin lön beroende på hur de förbättrat elevernas provresultat leder fram till kraftigt förbättrade studieresultat. Inte bara provresultaten förbättras utan eleverna verkar också utveckla en djupare förståelse för sina ämnen. Dessutom förbättras elevernas resultat även i ämnen där lärarna inte har incitamentslöner. Faktum är att forskarna inte hittar några mätbara negativa effekter överhuvudtaget av programmet.

Även om det kan vara svårt att översätta forskningsresultat från Indien till Sverige så visar studien att incitamentslöner för lärare kan fungera bra. Kanske än viktigare så ifrågasätter studien synen att det finns en tydlig motsättning mellan skolans olika mål. Det är därför dags att kräva evidens från dem som pekar på just sådana motsättningar och inte bara nöja sig med konstaterandet att de kan finnas. I idéernas värld är naturligtvis allt möjligt men, handen på hjärtat, hur troligt är det att den som mekaniskt lär sig ställa upp ett bråk därmed förlorar sin matematiska kreativitet?

Filed Under: Utbildning och forskning

Utlöste Lehman krisen?

2009-10-07 av 4 kommentarer

När Lehman Brothers tilläts gå i konkurs den 15e september förra året skrev jag inlägget En bra konkurs. Eftersom konkursen verkade utlösa en extrem finansiell kris har det flera gånger varit lockande att radera det från bloggen. En debattartikel av John Cochrane och Luigi Zingales tyder emellertid på att jag inte var helt fel ute.

Genom att detaljstudera bankernas Credit Default Swaps (priset på att försäkra sig mot en konkurs) ser man att paniken på finansmarknaderna faktiskt kom en hel vecka efter Lehmans konkurs. Mer precist sköt CDS-priserna i höjden efter att finansminister Paulson och centralbankschef Bernanke begärt 700 miljarder dollar för att förhindra en finansiell kollaps.

Cochranes och Zingales slutpoäng är viktig; den finansiella sektorn har starka incitament att sprida synen att ingen stor finansiell institution någonsin kan tillåtas gå i konkurs utan att systemet havererar. Detta kan — men behöver definitivt inte — vara sant. Vad som däremot står klart är att det behövs ett bättre sätt att hantera finansiella institutioner på obestånd. Det är därför läge att damma av Banklagskommitténs förslag om hur dessa situationer ska hanteras. Dessutom bör Sverige utnyttja EU-ordförandeskapet för att lyfta frågan på internationell nivå.

lehman spreads

Filed Under: Finans

Nationalekonomiska förutsägelser

2009-10-07 av 7 kommentarer
Billiga droppar

Billiga droppar

För ett drygt år sedan var matpriserna på väg ner efter att ha varit höga en tid. ”Förvånas därför inte om rapporterna om hungerkravaller snart ersätts av reportage om fattiga jordbrukares svåra belägenhet”, var den spådom jag då levererade. Nu är vi där och bönderna står på barrikaderna och kräver statsstöd. Vem sa att vi nationalekonomer inte kan göra prognoser?

Filed Under: Internationellt

Medicin mot brott

2009-10-05 av 2 kommentarer

Förklaringarna till varför brottsligheten i USA minskat dratiskt sedan början av 1990-talet sträcker sig från den fria aborträtten till minskade blyutsläpp. I en ny studie visar Dave Marcotte och Sara Markowitz att den ökade användningen av psykofarmaka mot beteendestörningar som ADHD verkar vara ytterligare en viktig förklaringsfaktor. Genom att relatera förändringar i brottslighet till förändringar i användningen av psykofarmaka både internationellt och på amerikansk delstatsnivå, landar Marcotte och Markowitz i att ca 12 procent av den minskade brottsligheten kan förklaras nedgången. Eftersom det framförallt är våldsbrott med stora sociala kostnader som minskar drar författarna slutsatsen att minskad brottslighet i sig gör ökad medicinering samhällsekonomiskt lönsam.

crime_drugs

Filed Under: Välfärd

Bankekonomens tidevarv

2009-10-02 av 9 kommentarer

Krisen – eller snarare nationalekonomernas oförmåga att förutsäga densamma – har satt fokus på problemet med ökad vetenskaplig specialisering inom nationalekonomin. Å ena sidan finns forskningen kring finansiella marknader och deras imperfektioner. Å andra sidan finns frågan om banksektorns funktionssätt, struktur och regleringar. Å tredje sidan finns penningpolitiken och å fjärde sidan frågan om obalanser i världshandeln. Den som är expert inom ett fält är det med största sannolikhet inte inom ett annat.

Precis som Lars Calmfors nämner i den artikel som Daniel skrev om igår skapar detta problem för förståelsen för samhällsekonomin i stort. Då var och en endast känner till sitt eget forskningsfält så kommer forskarnas eventuella förslag till politiska åtgärder av naturliga skäl att beröra det egna specialområdet. Därmed riskerar åtgärderna att bara angripa symptom och inte de mer djupgående problem som gett upphov till dessa.

Detta mönster blir tydligt i diskussionen kring finanskrisen; finansekonomer som Viral Acharya och Hyun Song Shin ser värdepapperiseringen som den grundläggande orsaken till krisen. Makroorienterade betraktare som Ben Bernanke och Martin Wolf lyfter i stället fram sparandeöverskottet i Asien. Jeffrey Frieden ser originellt nog detta sparandeöverskott som orsakat av en för expansiv amerikansk finanspolitik medan Taylor-regelns skapare John Taylor – föga förvånande – ser Feds avvikande från denna regel som grundorsak. Och så fortsätter det.

beckerHar då ingen förmågan att se skogen för alla träd? Till skillnad från Calmfors, som är rätt negativ, så tycker jag mig se att denna kapacitet flyttats från enskilda akademiker till större organisationer. Bank of International Settlements (BIS) varnade tidigt för utvecklingen. Ken Rogoff och Ragu Rajan, båda tidigare chefsekonomer på IMF, gjorde detsamma. I Global Financial Stability Report lyfter IMF fram snabb kreditexpansion och hög extern skuldsättning som finansiella riskfaktorer (blått pekar på hög risk); just sådana faktorer som ekonomer ofta sägs ignorera. Även om det inte är så imponerande att varna för den finansiella krisen i oktober 2008 så pekade de beprövade erfarenheterna i organisationen i rätt riktning. Om rekommendationer och varningar sedan inte resulterar i praktiska åtgärder är det inte självklart vare sig ekonomernas eller organisationernas fel. Det är trots allt andra som fattar beslut.

Eftersom den vetenskapliga specialiseringen är både naturlig och nödvändig är en rimlig slutsats att de akademiska ekonomerna kommer att marginaliseras i debatten, inte för att de är irrelevanta utan då de har för snäva perspektiv. I stället kommer organisationer som har kapaciteten att sammanfoga den akademiska kunskapen till en helhet att få ökad betydelse. Eftersom det inte finns en vetenskaplig metod för hur kunskap från olika fält ska fogas samman är detta inte utan problem. Det är därför på gott och ont som jag vill hävda att vi står inför bankekonomens tidevarv.

Filed Under: Finans, Makro, Metod

Könsroller i labbet

2009-09-30 av 5 kommentarer

Labbexperiment tenderar att finna att kvinnor är mer generösa än män. En ny studie av mina kollegor Anne Boschini, Astri Muren och Mats Persson finner att detta resultat är känsligt för hur experimentet är upplagt. Några av försöksdeltagarna fick ange sitt kön innan själva experimentet, andra först därefter. En del av deltagarna genomförde experimentet tillsammans med båda könen, andra i en enkönad miljö. Det visar sig att män blir mindre generösa när båda könen deltar i experimentet och när deltagarna anger sitt kön i förväg. Alltså i situationer där deltagarnas könsidentitet framhävs. Onekligen intressant även om det utanför labbet är svårt att föreställa sig situationer där vi inte görs medvetna om vårt kön.

Filed Under: Arbetsmarknad, Beteendeekonomi

Nationella prov hjälper

2009-09-26 av 12 kommentarer

betyg_skolverketEn figur från Skolverket (fig 3.2, sid 48) pekar med all önskvärd tydlighet på behovet av återhållande krafter i betygssystemet. Det har skett en dramatisk ökning av betygen i praktiskt-estetiska ämnen, en mindre ökning i teoretiska ämnen utan nationella prov och en förhållandevis liten ökning i ämnen med nationella prov.

Eftersom svenska elevers kunskapsnivå sjunkit under tiden (sid 68-73 i rapporten) innebär detta inte att inflationen i de teoretiska ämnena är obefintlig, men en viss förankring åt betygssystemet verkar proven ge.

Detta stämmer väl överens med tolkningen att frånvaron av ett återhållande system med nationella prov ligger bakom explosionen av toppbetyg på gymnasiet. Ytterligare fråga är hur konkurrensen om eleverna påverkar betygsinflationen i olika ämnen. Rapporten säger inte mycket om detta men det är utan tvekan forskningsbart. Någon som känner sig manad?

Filed Under: Utbildning och forskning

Lärarnas intresse

2009-09-25 av 5 kommentarer
Lärarens dröm?

Lärarens dröm?

Fråga en nationalekonom och det finns ingen utredning, ingen myndighet och inget verk som har tillräcklig nationalekonomisk kompetens. Fråga en präst och det finns inga sammanhang där dennes förmodade kunskaper om etik och mänskliga villkor inte förtjänar större utrymme. För de flesta intressen är det naturligt att lyfta fram värdet av sin unika kompetens; inte minst kan det ju öka efterfrågan på de tjänster man har att erbjuda. Intressant är därför att Lärarnas Riksförbund (LR) verkar ha en annorlunda syn på saken.

Det är kommentarerna till regeringens förslag om en ny gymnasieskola som visar att ämnesläraras fackförbund välkomnar en tydligare yrkesinriktning på yrkesprogrammen. Detta trots att förslaget rimligen innebär minskad efterfrågan på ämneslärare. Hur kan man förstå detta beteende?

En studie av bland andra den norske ekonomen Hans Bonnesrönning ger en möjlig förklaring. Den visar nämligen föga förvånande att det är svårt för skolor i ekonomiskt och socialt utsatta områden att attrahera lärare. Eric Hanushek mfl visar vidare att det är svårt att med hjälp av lönen locka lärare från välbärgade medelklassområden till områden där eleverna kan förväntas vara mindre studiemotiverade. Det verkar helt enkelt som att studiemotiverade elever är en väldigt attraktiv löneförmån för lärare.

Med ens framstår LRs agerande i tydligare ljus. De har helt enkelt gjort en klassisk facklig avvägning mellan mängden arbetstillfällen och dessa arbetstillfällens attraktivitet. Visst, det blir förre tjänster till ämneslärarna men vi slipper åtminstone undervisa de där omotiverade eleverna på yrkesprogrammen, verkar LR ha resonerat. Helt i linje med det fackliga uppdraget, men det pekar på faran med att grunda politik på åsikter framförda av särintressen.

Som tur är finns det annan forskning som tyder på att regeringens förslag faktiskt är vettigt. Kanske något för LR att använda sig av i sin framtida argumentation?

Filed Under: Arbetsmarknad, Utbildning och forskning

Avknoppningar och avknoppningar

2009-09-17 av 19 kommentarer

Det är utmärkt att (Stockholms)politikernas ovana att helt enkelt ge bort värdefulla skolor, äldreboenden och daghem nu ifrågasätts och granskas. Att dessa avknoppningar eventuellt kommer att ogiltigförklaras och gå tillbaka låter minst sagt rimligt. Eftersom frågan är på tapeten vill jag peka på en annan märklig avknoppning som inte heller skedde med skattebetalarnas bästa för ögonen: jag talar naturligtvis om när Svenska kyrkan privatiserades på ett skandalartat sätt. Vore det inte läge att låta medborgarna få tillbaka sin egendom och sedan avknoppa kyrkan på marknadsmässiga villkor?

Filed Under: Offentlig sektor
«Föregående sida
Nästa sida»