”Happyism”: Deidre McCloskeys långa och passionerade angrepp på lyckoforskningen, dess politiska anspråk och myten om den moderna tidens fördärvlighet.

David Levine argumenterar i en ebok för att beteendeekonomin är dödsdömd. Boken utvecklar de argument som Levine tidigare framfört i två artiklar (del I och del II)

Läsvärd genomgång av vilket politiskt inflytande beteendeekonomin har haft hittills.

Idag kommer ett nytt nummer av Ekonomisk Debatt ut. Ledarartikeln av Astri Muren diskuterar frågan om vinster i vård och omsorg. Lars Hultkrantz visar hur  bilister som kör långsamt ska kunna betala lägre fordonsförsäkringar, Roger Svensson kritiserar en föråldrad upphovsrätt, Karl Wennberg, Frédéric Delmar och Karin Hellstedt studerar i vilka branscher som entreprenörer gör störst nytta och Pär Holmbeck visar att penningpolitiken bör ta hänsyn till prisbubblor på bostadsmarknaden men inte enbart genom ändrad styrränta. Tre aktuella böcker recenseras och Nationalekonomiska Föreningens förhandlingar innehåller det unika mötet med hela Riksbankens direktion som debatterade penningpolitikens tidigare och framtida inriktning.

När kraschar Japan? Peter Boone och Simon Johnson pekar på en svag del av den globala ekonomin.

Samma Boone och Johnson diskuterar världsekonomins grundläggande svagheter. I USA, Japan och Europa.

Diane Coyle bjuder in till en Vox-diskussion om nationalekonomins framtid i ljuset av finanskrisen.

I ett första inlägg i denna debatt anser Andrew Haldane att makromodellernas ensidighet är ett stort problem.

Raghuram Rajan om fördelen med pengar som transaktionsmedel (men ska barn köpslå om klädhängare?.

Jim Heckman om värdet av tidiga interventioner för barns utveckling: pre-distribution är bättre än redistribution.

Den som längtar efter Ben Bernankes memoarer kan läsa detta mastodontporträtt i The Atlantic.

Den som inte fått nog av Bernanke-läsning efter detta kan komplettera med detta New Yorker-reportage från 2008.

Idag kommer ett nytt nummer av Ekonomisk Debatt ut.  I en ledare föreslår Sven Tengstam att det svenska biståndet ska riktas tydligare till de fattigaste länderna. Lars E O Svensson ger sin syn på hur penningpolitiken bör bedrivas, Magnus Henrekson och Tino Sanandaji diskuterar beskattning av innovativt entreprenörskap, Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk presenterar en undersökning om hur andelen utlandsfödda i ett företag påverkar dess utrikeshandel, medan Högskoleverkets bedömargrupp beskriver den nyligen genomförda utvärdering av högskoleutbildningarna i nationalekonomi. Problemen att utvärdera effekterna av jobbskatteavdraget diskuteras av Robert i ett separat inlägg.

Sommaren är här och vi på Ekonomistas växlar ned i ett lugnare tempo och kommer inte att skriva så många blogginlägg de närmaste veckorna. Lämna däremot gärna tips på sommarläsning i kommentarstråden. Vilka böcker om ekonomi, vetenskap och samhälle är det som gäller i hängmattan i år?

Idag kommer ett nytt nummer av Ekonomisk Debatt ut.  I en ledare föreslår David Granlund att läkare bör förskriva läkemedelssubstanser snarare än specifika preparat. Bidragen i övrigt behandlar sambandet mellan utbildning och barnafödande, patentansökningar från universitetsforskare, vad som krävs för en docentur i nationalekonomi respektive statsvetenskap, samt om kommuner bör sträva efter befolkningstillväxt. En kort forumartikel om äldres incitament att arbeta diskuteras av Daniel i ett separat inlägg.

Idag kommer ett nytt nummer av Ekonomisk Debatt ut.  I en ledare diskuterar Niclas Berggren om forskare och föreläsare bör avslöja sina politiska åsikter. Utgångspunkten är hans egen forskning, vilken bl a har visat att nationalekonomer i ganska hög utsträckning har högersympatier (se tidigare inlägg på Ekonomistas om detta). I en artikel (kommenterad av Daniel) undersöker Lina Andersson och Matz Hammarstedt hur invandrare klarar sig på arbetsmarknaden. Andra artiklar visar vilka principer som styrt regeringens val av biståndsländer, hur beteendeskillnader mellan könen kan elimineras med hjälp av information, att det blivit mer förmånligt att starta och expandera företag under de senaste decennierna, samt hur långtidsarbetslösheten förändras över konjunkturen.