Idag kommer ett nytt nummer av Ekonomisk Debatt ut. I en ledare föreslår David Granlund att läkare bör förskriva läkemedelssubstanser snarare än specifika preparat. Bidragen i övrigt behandlar sambandet mellan utbildning och barnafödande, patentansökningar från universitetsforskare, vad som krävs för en docentur i nationalekonomi respektive statsvetenskap, samt om kommuner bör sträva efter befolkningstillväxt. En kort forumartikel om äldres incitament att arbeta diskuteras av Daniel i ett separat inlägg.
-
Follow
Following
Already have a WordPress.com account? Log in now.
Ekonomistas 
Kanske inte superintressant men det skulle vara kul att se statistik över fördelningen kvinnor/män som bublicerat i ekonomisk debatt över tid, och kanske parallellt med en diagram över hur stor andel disputerade, verksamma kvinnliga ekonomer på universiteten. I dettta # har vi en kvinna som medförfattare.
Blir det inte lite pinsamt när nationalekonomer för fram sina säkerligen stora fackkunskaper och tar dem till intäkt för att överpröva andra relativt högkompetenta professionskluster, i detta fall läkarna, utan att sätta sig in mer i frågan.
Det krävs inte speciellt mycket inläsning på ämnet läkemedel och läkemedelsindustri för att tillägna sig baskunskapen att en läkemedels verksamma substans är en, visserligen viktig men definitivt inte enda, parameter för ett läkemedels verkan. Många gånger är det lika viktigt med tillförlitlig dosutsöndring och att detta sker på rätt plats i kroppen. Det i sin tur uppnås med tablettstruktur och andra medel. Det finns alltså i vissa fall mycket goda medicinska skäl att välja ett originalpreparat då dess kliniska effekt är långt mer väldokumenterad och i många fall överlägsen, trots att den verksamma substansen i den generiska motsvarigheten är kemiskt identisk.
Med generisk förskrivning menas att förskrivaren i stället för att förskriva en produkt (exempelvis Renitec) förskriver en substans (Enalapril). I båda fallen måste givetvis beredningsform, styrka och mängd anges. Jag ser ingen anledning att misstro läkemedelsverkets kvalitetskontroller. Trots detta kan det ibland finnas medicinska skäl att förskriva en viss produkt. I dagsläget har läkare möjlighet att neka byte om det finns medicinska skäl till detta, exempelvis för att patienten är allergisk mot ett bindemedel i någon produkt. Möjligheten används på 1-2% av recepten och det är väl rimligt att det vid generisk förskrivning ges en motsvarande möjlighet att, när medicinska skäl föreligger, specificera en specifik produkt.
Erik, jag ber om ursäkt för ett mycket sent svar.
rutger: en mer relevant fråga i sammanhanget är väl “hur ofta submittar kvinnor manuskript till ekonomisk debatt, och är rejection rejten högre på kvinnor än på män i tidskriften”. först då kan vi väl på allvar börja snacka om “diskriminering”. om man inte skickar sina grejer till tidskriften, kan man heller inte bli publicerad. har jag förstått det som.
Som redaktör för tidskriften i fråga kan jag meddela att vi är högst medvetna om den sneda könsfördelningen och följer upp denna varje år. Det är dock, precis som Hans antyder, inte någon följd av vårt urval utan speglar väl fördelningen i artiklar som skickas in.
Således vill vi gärna att fler kvinnor skickar in bidrag till Ekonomisk Debatt!
Hans, jag har inte nämnt diskrimiminering. Jag skulle bara vilja se fördelningen över tid. Gärna indelat i ett par vida ämnesfack.