Detta är det sista inlägget i Ekonomistas genomgång av Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Ekonomikanons tioende verk är Lagen om särbeskattning mellan makar, en reform från 1971 som frigjorde kvinnors arbetskraft och lade grunden för ekonomisk jämställdhet i det moderna Sverige.
Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och dess historiska sammanhang. Verken är dokument, urkunder eller platser att besöka som representerar bredare företeelser och utgör fönster för vidare utforskning.
Det tionde och sista verket i Sveriges ekonomiska kulturkanon är lagen om särbeskattning av makar från 1971. I Sverige är ekonomisk jämställdhet en del av det samhälleliga kulturarvet som många tar för självklar. Dess grund finns i både kvinnorörelse och en omfattande familjepolitik där subventionerad förskola, pappaledighet och särbeskattning mellan makar frigjorde kvinnors arbetskraft och påverkade familjens ekonomiska styrkeförhållanden.
Utredningens motivering
Jämställdheten mellan kvinnor och män är idag en självklar del av den svenska samhällsekonomin. Den har formats genom decennier av politiska reformer, opinionsbildning och sociala förändringar som gett kvinnor och män mer lika möjligheter på både arbetsmarknaden och i familjelivet.
Sveriges riksdag beslutade 1919 om allmän och lika rösträtt, vilket blev startpunkten för kvinnors formella inkludering i det demokratiska livet. Under 1900-talet följde reformer som lade grunden för ett mer jämställt samhälle, från lagen om kvinnors behörighet till statliga ämbeten 1923, till det allmänna barnbidragets införande 1948, betald föräldraledighet i tre månader för yrkesarbetande kvinnor 1955, införandet av särbeskattning av makars inkomster 1971 och föräldraförsäkringen 1974 där också föräldrar rätt att dela på ledigheten vid barns födelse. Dessa åtgärder har uppmuntrat kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, vilket i sin tur bidragit till alla individers ekonomiska frigörelse, och sannolikt stärkt Sveriges långsiktiga ekonomiska utveckling.
Låg löneskillnad mellan könen och en hög andel kvinnor i arbetslivet har blivit kännetecknande för det svenska samhället. Jämställdhet har kommit att inte enbart ses som en fråga om social rättvisa, utan också som ett effektivt verktyg för ekonomisk tillväxt och alla medborgares välfärd.
Några reflektioner
Att jämställdhet finns representerad i Sveriges ekonomiska kanon känns helt naturligt. I ett internationellt perspektiv framstår Sverige som ett av världens jämställdaste länder, alla kategorier. Detta gäller såväl ekonomiska som kulturella skillnader.
I ett historiskt perspektiv ser vi att mycket har hänt i vårt land över tid, vilket också lyfts fram i utredningens motivering. I en publicerad ekonomisk-historisk översiktsartikel beskrivs hur flera av de viktigaste förändringarna i jämställdhetens utveckling har påverkats av såväl regleringar som makroekonomins trender. Andra världskrigets manliga krigsmobilisering är ett konkret exempel, vilken banade väg för kvinnors arbetskraftsdeltagande och minskade även löneskillnader mellan könen. Detta har studerats i både Sverige och andra västländer, bl a i ekonomipristagaren Claudia Goldins och Robert Margos viktiga studier (t ex denna).
Varför valdes just 1971 års särbeskattningsreform mellan makar ut för att fånga jämställdhetens kulturella prägel på svensk samhällsekonomi? En anledning är att den sticker ut. En nationalekonomisk studie visar att reformen 1971 ökade gifta kvinnors förvärvsfrekvens och sannolikt bidrog till minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Detta trots att individbeskattningen faktisk var frivilli redan från 1966. Föräldraförsäkringens införande 1974 är en annan kandidat. Men den finns faktiskt också representerad i Kulturkanon men under namnet ”Pappamånad” i kanonkategorin ”Uppfinningar”, exemplfierandes en varaktig social innovation med stor inverkan på vår ekonomiska kultur.
Speak Your Mind