Reformera arbetslöshetsförsäkringen!

2011-10-05 av 5 kommentarer

Arbetslöshetsförsäkringen har stora brister, skriver Lars Calmfors och Georg Marthin i Ekonomisk Debatt. De föreslår tre reformer av försäkringen.

För det första vill de göra försäkringen obligatorisk. Argumenten är säkert bekanta för regelbundna läsare av Ekonomistas (se annars inlägg och referenser här och här).

För det andra vill Calmfors och Marthin avskaffa de differentierade avgifterna, åtminstone om nuvarande system med frivillig anslutning till a-kassorna behålls. Differentieringen infördes av den nytillträdda regeringen 2007. Drivande bakom denna förändring var förmodligen statssekreteraren Hans Lindblad som har analyserat avgiftsdifferentiering i sin doktorsavhandling. Calmfors, som även han har forskat kring och argumenterat för differentiering, var inledningsvis Lindblads handledare. Men nu konstaterar Calmfors och Marthin att den teoretiska analysen inte har tagit tillräcklig hänsyn till hur den svenska försäkringen med frivillig a-kassa är utformad:

Finansieringsreformen av arbetslöshetsförsäkringen är ett exempel på hur en politik som bygger på ofullständiga teoretiska modeller kan få oönskade konsekvenser. Ett antal analyser har påvisat att differentierade avgifter kan leda till mer återhållsamma löneökningar. Dessa modeller har emellertid inte beaktat att antalet medlemmar i en frivillig försäkring beror på medlemsavgifterna. Modellerna har också utgått från perfekt överlappning mellan kassor och fackförbund och från att kassorna har ansvar även för de långtidsarbetslösa. Förutsättningarna i verkligheten avviker i hög grad från dem som antagits i dessa analyser.

För det tredje menar Calmfors och Marthin att regeringen bör ange riktlinjer för hur grund- och takbeloppen i arbetslöshetsförsäkringen ska förhålla sig till den genomsnittliga lönenivån. Dessa belopp har varit nominellt oförändrade sedan 2002, och därmed sjunkit kraftigt i förhållande till lönenivån.

Avslutningsvis vill författarna även att det ska utredas om arbetslöshetsförsäkringen kan göras konjunkturberoende, så att den är mer generös i dåliga tider än i goda. Detta dels för att behovet av försäkring förmodligen är störst i dåliga tider, dels för att de incitamentsproblem en generös ersättning skapar är mindre betydelsefulla i en lågkonjunktur.

Filed Under: Arbetsmarknad, Lästips

Bort från den garanterade pensionen

2011-10-04 av 29 kommentarer

Stora delar av världens sparkapital förvaltas av pensionsbolag. Vad som händer i dessa bolag är därför inte bara av intresse för bolagen själva och deras kunder, utan det påverkar kapitalallokeringen i hela ekonomin. Intressanta är inte minst de solvensregler som ska säkerställa att pensionsbolagen kan leva upp till sina utfästelser om garanterad avkastning. Dessa solvensregler behandlar — precis som bankernas kapitaltäckningskrav — innehav av statspapper som riskfria, vilket väcker ett antal frågor.

Förutom att Greklandskrisen ifrågasätter det kloka i att behandla statspapper som riskfria, så innebär försäkringsbolagens nya solvensregler att en ökad andel av pensionssparandet kommer att styras över mot statspapper. När en större del av pensionsbolagens innehav ligger i statspapper kommer mindre kapital att finnas tillgängligt för investeringar i den privata sektorn. En möjlighet är därför att staterna i större utsträckning tar över stora investeringsbeslut från marknaden, vilket dock (ytterligare) ökar behovet av att skilja staternas drifts- och investeringsbudgetar (se mitt inlägg om Arlandabanan).

De nya reglerna kommer även att minska avkastningen på de sparformer som omfattas av solvensreglerna. En annan trolig utveckling är därför att pensionsspararna tröttnar på den låga avkastningen och i stället börjar välja sparformer utan garanterad avkastning och därmed utan solvensreglernas begränsningar. En sådan utveckling vore önskvärd, bland annat då solvenskrav och garantiavkastning tenderar att göra pensionsbolagens investeringar pro-cykliska; när aktiemarknaden går bra är bolagen solventa vilket möjliggör mer placeringar i riskfyllda tillgångar som aktier.

För att underlätta övergången mot nya sparformer bör man omedelbart införa full flytträtt för allt pensionssparande. Problemet är bara att även med full flytträtt så kommer de flesta med största sannolikhet att låta sitt pensionsparande ligga kvar där det en gång placerats. Det vore därför önskvärt med någon smart ”nudge” som uppmuntrar folk att flytta sitt sparkapital bort från dagens pensionsförsäkringar med garantiavkastning. Jag har ingen sådan på lager men kanske våra läsare har några bra idéer?

Filed Under: Finans

Smörbrist eller bondeuppror?

2011-10-03 av 38 kommentarer

 Det är oroliga tider just nu. Tidningarnas svarta rubriker om skuldkris, eurokris och annalkande lågkonjunktur skapar ibland en känsla av att domedagen är nära. Sverige har mitt i detta drabbats av ännu ett gissel: akut smörbrist! Igår när jag skulle handla smör till söndagsbaket fick jag till exempel hålla till godo med extrasaltat smör på grund av smörbristen. Vän av god ordning (dvs nationalekonom) ställer sig direkt tre frågor.

1. Den första frågan en nationalekonom kommer att tänka på är naturligtvis varför man inte höjer priset på smör? Det finns gott om substitut till smör (som dessutom är nyttigare) och det förefaller som bara ett något högre pris skulle styra över tillräckligt många konsumenter till margarin och olja (dock inte undertecknad!) för att i ett slag lösa smörbristen.

2. Hur kan det råda brist på smör, men inte på andra gräddprodukter? Mig veterligen lider vi inte av varken grädd- eller crème fraiche-brist, utan just smörbrist. Men smör är ju enkelt att tillverka utav grädde (även på egen hand vilket Svensk Mjölk upplyser om på sin hemsida).

3. Varför importerar vi inte smör när det nu är sådan brist att hyllorna gapar tomma?

För att försöka besvara dessa frågor kontaktade jag mjölkböndernas och mejeriproducenternas branschorganisation Svensk Mjölk. Enligt dem beror bristsituationen på att vi äter allt mer feta mejeriprodukter samtidigt som den svenska mjölkproduktionen minskar sedan lång tid tillbaka. Detta låter förvisso rimligt, men det ger inget svar på mina tre frågor ovan.

Jag börjar misstänka att något helt annat ligger bakom. Kanske används smörbristen som en bricka i ett politiskt spel av mjölkbranschen för att belysa ”bristen” på svensk mjölk och behovet av utökat stöd till svenska mjölkbönder? Att låta mjölkhyllorna gapa tomma hade förmodligen lett till ett ramaskri, medan tomma smörhyllor under en kort period är en lagom markering.

Företrädaren för Svensk Mjölk som jag kontaktade förnekade dock naturligtvis att det låg något i min misstanke.

Filed Under: Kuriosa, Politik

Vi lever i den bästa av världar (hittills)

2011-10-03 av 11 kommentarer

Vissa sanningar känns så givna att man närmast blir förvånad när man påminns om att de inte är självklara för alla. En sådan sanning är den om att vi i dag lever i en fredligare värld än någonsin tidigare. Detta poängteras av i en kommande bok av Steven Pinker (som Johannes Åman refererade i DN igår) med namnet ”The Better Angels of Our Nature: Why Violence Has Declined”.

Det är odiskutabelt att för en genomsnittlig person som föds idag är sannolikheten att leva längre högre än för någon tidigare period i mänsklighetens historia. Detta beror både på att risken att dö ung som följd av sjukdom som att drabbas dödligt våld minskat. Det märkligaste är nästan att detta faktum verkar så svårt att ta till sig.

Kanske beror det på att många missuppfattar vad som sägs. Att världen i dag i snitt är säkrare och friskare betyder förstås inte att det inte finns enorma skillnader i fördelningen av denna sannolikhet, inte ens att alla i ”rika länder” skulle ha större överlevnadssannolikhet än alla under, säg, stenåldern. Framförallt betyder det inte att denna utveckling mot en bättre värld skulle vara given på något sätt.

Den som vill ta del av all statistik och alla argument kan redan nu se Pinker föreläsa om saken här.

Ps. Edge.com som ordnat denna föreläsning har tidigare ordnat en rad mycket intressanta föreläsningar. Bland annat finns här en mycket bra debatt mellan Elisabeth Spelke och Steven Pinker (modererad av ekonomen David Laibson) om könsskillnader och vilka slutsatser som kan dras och inte dras av dessa.

Filed Under: Lästips

George Soros om Euro-krisen

2011-10-03 av 2 kommentarer

I debatten om hanterandet av Greklands kris och Eurons framtid ställer sig George Soros i senaste numret av New York Review of Books, någonstans mellan Martin och Mats Persson i bemärkelsen att han kan tänka sig både att Grekland har Euron kvar (givet att de är villiga att göra tillräckliga uppoffringar) som att de överger den. Huvudbudskapet är dock att planen för hur man ska agera måste sträcka sig en bra bit bortom den akuta situationen i Grekland för att krisen inte ska förvärras. En slutsats han verkar dela med the Economist att döma av deras senaste ledare.

Filed Under: Lästips
«Föregående sida