Rapport från första nationella mötet i nationalekonomi

Tidigare denna månad (1-2 okt 2010) genomfördes den första nationella konferensen i nationalekonomi i Sverige. Platsen var Ekonomihögskolan vid Lunds universitet dit hela 133 anmälda deltagare hade sökt sig. 

Mötets viktigaste programpunkt var de 65 vetenskapliga uppsatser som presenterades av forskare verksamma vid svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut. Dessa var indelade i 17 sessioner med olika ämnesinriktning (internationell, makro, utvärdering, miljö, politik, historia, teori, genus, familj, offentlig, industriell organisation, utveckling och konsumtion, samt en särskild session för doktorandposters). Bland annat avhandlades hur huslån påverkar penningpolitikens genomslag, varför miljöhänsyn i offentlig upphandling kan kosta mer än det smakar eller att rektor påverkar elevers prestationer.  Den vetenskapliga nivån var genomgående mycket hög och även de efterföljande diskussionerna var berikande, delvis tack vare de kommentatorer som på förhand hade utsetts för att inleda med några synpunkter.

På mötet hölls även en keynote-föreläsning av Torsten Persson, IIES, på temat Pillars of Prosperity: State Capacity and Economic Development. Innehållet gav en intressant översikt av en rad centrala problem inom ramen för samspelet mellan politisk och ekonomisk utveckling, och beskrevs även nyligen i ett inlägg av Jesper här på Ekonomistas.

Avslutningsvis anordnades en paneldiskussion på temat “Arbetsmarknaden efter valet” där panelen bestod av Lars Calmfors, IIES och Finanspolitiska rådet, Peter Fredriksson, SU och fd IFAU, John Hassler, IIES, och Magnus Henrekson, IFN. Efter individuella inledningsanföranden och gemensam diskussion avslutades det hela med en omröstning bland de fyra paneldeltagarna i några specifika frågor. Utfallet blev följande:

  • “Bör lärlingsutbildning införas?” – Samtliga ja.
  • “Bör jobbskatteavdragets femte steg införas?” – 1 ja, 3 nej.
  • “Ska vi ha lägre arbetsgivaravgifter för unga?” – Samtliga nej.
  • “Bör a-kassan göras obligatorisk?” – 3 ja, 1 nej.
  • “Bör statliga minimilöner införas?” – Samtliga nej.
  • “Bör restaurangmomsen sänkas?” – 3 nej, 1 ja.

Nästa möte hålls nästa år i Uppsala. Planeringen är redan igång och Ekonomistas återkommer förstås om mer detaljer när dessa blir kända.

Comments

  1. Andreas Bergström says:

    Låter som ett spännande möte, och rolig panelomröstning. Men vem var för ett femte steg i jobbskatteavdraget? Och varför!?

    • Omröstningen ägde rum i form av handuppräckning i ganska högt tempo. Jag vill minnas att det var John som var för femte jobbskatteavdraget och Magnus som ville se sänkt restaurangmoms. Vem som var mot a-kasseobligatoriet minns jag dock inte.

      Tanken var att omröstningen skulle vara ett skojigt inslag, lite som partiledarutfrågningarnas ”du måste svara ja eller nej”-frågor. Det fanns därför inget utrymme för individuella motiveringar (vi hade redan diskuterat i en halvtimme).

  2. Vore kul om ni på ekonomistas kunde ta tag i var och en av de sex frågorna och diskutera möjliga konsekvenser samt argument för och mot!

    Förstår att det är en del begärt men intressant vore det!

  3. Varför denna samstämmighet mot statliga minimilöner? Är det inte ett problem att höga ingångslöner bidrar till högre ungdomsarbetslöshet? Införandet av statliga minimilöner kan mycket väl leda till lägre ingångslöner föra ungdomar. Vad tror ni?

    • Per S says:

      Att den statliga minimilönen i dag är noll kronor talar emot din tes. Varför skulle avtalslönerna ändras nedåt av en högre siffra?

  4. Alexander says:

    Tusen tack för dessa uppsatser.

    Jag ska med stort intresse läsa:

    – Bengtsson, Niklas: Tax progressivity in Sweden 1968-2008

    – Dahlberg, Matz: Ethnic diversity and preferences for redistribution

    – Lindquist, Matthew: Rich dad, smart dad: decomposing the intergenerational transmission of income

    – Ljunge, Martin: Sick of the welfare state? Adaptation in the demand for social insurance

    – Lönnroth, Johan: Who came first: politicians or academic economists?

    – Roine, Jesper: Intergenerational top income mobility in Sweden – capitalistic dynasties in the land of equal opportunity?

    I synnerhtet den senare. Jag undrar om jag får stöd i min hypotes att ett högt skattetryck samt stor offentlig sektor leder till låg inkomst GINI men hög förmögenhets GINI, dvs konserverar förmögenhets strukturer?

    • Alexander says:

      Och sist men inte minst:

      Vlachos, Jonas: The intergenerational transmission of cognitive and non-cognitive abilities

      Det ska bli intressant och se om Jonas ger stöd för de teorier som kom fram i boken ”The Bell Curve” av Charles Murray et al, att det är kognitiv förmåga som avgör socio-ekonomisk status eller ger stöd åt den massiva kritik som kom emot boken.

Trackbacks

  1. […] förra årets konferens presenterades 65 uppsatser på 17 sessioner inför 140. Det är rimligt att säga att “Alla var […]

  2. […] personer drog igång arbetet med att lansera en nationell konferens och den första hölls 2010 i Lund, följd av konferenser i Uppsala 2011, Stockholm 2012 och Umeå 2014 (läs mer om konferensens […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s