Det är dumt att ge bort statens tillgångar

Enligt Dagens Industri förespråkar Skandia Livs aktiechef Caroline af Ugglas att Teliaaktierna delas ut till det svenska folket. Detta som ”plåster på såren” efter förra försäljningen då folk fick betala dyrt för sina Teliaaktier.

Det kan låta tilltalande att dela ut aktierna i statliga bolag till folket istället för att sälja aktierna på marknaden, eftersom statens tillgångar i någon bemärkelse förstås är befolkningens tillgångar.  Men af Ugglas förslag är ändå en dålig idé. Detta beror på att det är dyrt att samla in skattemedel.  Om man vill skifta ut resurser från stat till medborgarna bör man hellre använda intäkterna från en försäljning av Telia och andra statliga bolag till att sänka den framtida skattenivån.

Intressant nog är af Ugglas förslag identiskt med ekonomernas skolboksexempel på hur kostnader för offentliga medel kan uppskattas. Ekonomernas vanligaste metod för att uppskatta marginalkostnaden för offentliga medel utgår från att skattemedel samlas in med snedvridande beskattning för att därefter betalas tillbaka i klumpsummor (PHB-metoden i denna rapport av Mikael Lundholm). Skattningarna av marginalkostnaden är visserligen oprecisa (se Lundholms Tabell 1), men det är rimligt att anta en marginalkostnad i intervallet 1,3-1,5, dvs att en utdelad Teliakrona ger upphov till ett resursslöseri på upp till 50 öre.

Comments

  1. Bra påpekande Martin. Missade man inte denna aspekt när löntagarfonderna inte blev av? (Jag var lite för ung själv, men en ekonom med förnamn Lars har berättat det för mig)Vad jag förstår hade man redan innan (det negativa)beslutet börjat att samla in skattade pengar till fonderna.

  2. Thomas Jansson says:

    Martin
    Om man ser det det hela som ett resonemang om marginalkostnad & marginalnytta så blir väl hennes resonemang något vettigare(även om det av andra skäl är en dum idé). Om kostnaden för insamlandet av skattemedel redan har uppstått, handlar det väl snarare om vad som är det effektivaste sättet att återföra pengarna till skattekollektivet? Eller har jag missförstått ditt inlägg?

  3. Thomas: Det stämmer. Men om man tänker beskatta befolkningen i framtiden är det alltid dumt att ge tillbaka pengarna i klumpsummor. Klumpsummetransferingar kan nog endast motiveras om man tänker avskaffa den offentliga sektorn.

    Ett möjligt undantag är om man vill stimulera ekonomin i en lågkonjunktur. Jag misstänker att klumpsummetransfereringar är ineffektiva även då, men sådana har vid flera tillfällen använts i USA i det syftet.

    Roine: Gav man verkligen tillbaka pengar när löntagarfonderna avvecklades? Jag trodde att fonderna överfördes till olika investeringsprojekt och forskningsfonder (men jag är osäker).

  4. Alexander says:

    Jag tror inte att Ugglas bekymrar sig om marginal kostnaden. Det är en symbolfråga. Telia ägs av skattebetalarna och när Telia säls ska det återföras till medborgarna.

    Vidare är det ju så att om en skattesänkning sker den allmäna budgeten lär denna inte vara öronmärkt för framtiden. Det blir alldeles för lätt att höja skatten igen
    So the stimulus worked? If so what was the multiplifier effect? More or less than 1? How many jobs did it create in the Private Sector?As far as I can read nobody knows. It’s all guesstimates and allusions ”that the recession would have been much worse”You say that 70 % of the stimulus has been spent. Ok, as I remember 50 % of the stimulus was according to reports Democrat pork and reforms they’ve been unable to pass for decades
    The other half was stimulus. So one can assume that the pork was spent first. That means that if the stimulus part 60 % is unspent and of the largest portion one can safely assume thar the stimulus part went to shore up Public Sector workers so that they weren’t laid off.

    That means that president Obama was right. There were and has been very few real stimulus projects shovel ready.

    Jag gillar pesonligen specialdestinerade skatter och avgifter. De försvinner inte.

    En ECB studie 2003 av Tanzi et al påvisade att Sverige och Danmark med världens högsta skattetryck var sämst på att kunna redovisa vart skattemedlen gick, 40 % ”försvsann”. I USA hände samma sak med de $ 787 miljarder som användes i stimulans paketet, endast 8% kunde redovisats vart de slutligen gått.

  5. Alexander says:

    Oops, min iPhone fick spel!

    Jag tror inte att Ugglas bekymrar sig om marginal kostnaden. Det är en symbolfråga. Telia ägs av skattebetalarna och när Telia säls ska det återföras till medborgarna.

    Vidare är det ju så att om en skattesänkning sker den allmäna budgeten lär denna inte vara öronmärkt för framtiden. Det blir alldeles för lätt att höja skatten igen

    Jag gillar pesonligen specialdestinerade skatter och avgifter. De försvinner inte.

    En ECB studie 2003 av Tanzi et al påvisade att Sverige och Danmark med världens högsta skattetryck var sämst på att kunna redovisa vart skattemedlen gick, 40 % ”försvsann”. I USA hände samma sak med de $ 787 miljarder som användes i stimulans paketet, endast 8% kunde redovisats vart de slutligen gått.

  6. Jesper Hansson says:

    En annan, men sannolikt mindre viktig, aspekt är rättvisa mellan generationer. Varför ska alla som är födda före ett visst datum få aktier? De som är 1 månad gamla får lika mycket som de som är 60 år och har betalt massor i skatt. Föds man efter detta datum får man ingenting.

  7. Ulf Börgesson says:

    Men Telia har väl byggts upp genom avgifter, inte genom skatter? Kostnaden för insamlandet av de medel som byggt upp bolaget borde väl i så fall jämföras med kostnaden för fakturahantering i ett privat företag?

    Dessutom borde den vara lägre, eftersom telefonbolag har en relativt låg kreditrisk (skiter du i att betala telefonräkningen kan telefonbolaget stänga av abonnemanget, men OnOff kan inte stänga av den obetalda stereon).

Trackbacks

  1. […] Det är svårt att besvara dessa frågor innan vi har förstått orsakerna bakom equity premium puzzle (vilket visas i den här studien av Henning Bohn). Ekonomisk teori har därför inte mycket att tillföra i diskussionen kring statens optimala placeringsportfölj. Däremot kan vi säga att det skulle vara samhällsekonomiskt ineffektivt att dela ut försäljningsintäkterna till folket, såsom Philip Lerulf föreslår på SvD Brännpunkt. Jag förklarade orsakerna till detta i ett tidigare inlägg. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s