I dagarna har vi i flertal medier kunnat läsa att antalet födda flickor relativt födda pojkar minskar i Indien. Rika familjer väljer abort av flickfoster efter ultraljudsbehandling, och i fattiga familjer råder hög dödlighet bland flickebarn som försummas eller överges skriver bl a UNT. Om detta kan man tycka vad man vill (*). Jag ska denna gång undvika fällan att, som tidigare här på Ekonomistas, låta känslorna ta över utan vill istället peka på vilka effekter detta kan tänkas få på lite längre sikt.
För den enskilda familjen kan det mycket väl vara rationellt att föredra pojkar. I avsaknad av ett nordiskt välfärdssamhälle är det t ex viktigt att ha en son som kan försörja en på äldre dar, medan flickor snarare kan bli en börda om de inte blir bortgifta. Men vad kommer då att hända i ett samhället där antalet födda flickor minskar i relation till födda pojkar?
Att färre kvinnor per invånare leder till minskade födelsetal på längre sikt behöver man inte vara något snille för att lista ut. Men nu är kanske inte låga födelsetal det problem Indien brottas mest med. Överskott av män kan dock ha andra effekter. I en studie av den Kinesisa enbarnspolitiken visar Lena Edlund med medförfattare på ökad kriminalitet som en följd av ökad andel män i befolkningen. För att identifiera effekterna utnyttjar författarna det faktum att enbarnspolitiken implementerades i olika regioner vid olika tidpunkter, en identifikationsstrategi som verkar vettig. Hur stor är då effekten? Jo, en sjundedel av den ökade kriminaliteten i Kina kan förklaras av att andelen män per kvinna har minskat. Effekten är alltså även ekonomisk signifikant (se tidigare inlägg här på Ekonomistas).
Så bortsett från att de indiska pojkarna inte kommer ha ha några flickor att gifta sig med (vilket kanske inte alla ser som en nackdel) så kommer de också i högre utsträckning bli kriminella. Ett faktum som borde få de indiska politikerna att reagera och försöka förbättra ställningen för kvinnor i Indien.
* bortsett från att man som ekonometriker naturligtvis blir upprörd över alla åtgärder som gör att könet på första barnet blir endogent och därigenom äventyrar validiteten av våra instrument (eller hur Jonas)
Ekonomistas 
Detta påminner om en ny studie av Gordon Dahl och Enrico Moretti som visar hur amerikanska föräldrar — särskilt män — föredrar söner än flickor. Detta visas bl a som att kvinnor med förstfödda flickor gifter sig mer sällan, att familjer med förstfödda flickor har fler barn och att av de frånskilda pappor som får vårdnaden över sina barn dominerar söner bland dessa barn. Dahl o Moretti undersöker dock inte effekterna på kriminalitet.
Click to access Demand%20for%20Sons.pdf
hmm. jag vet inte om det är så lätt att finna en direkt relation mellan “antalet kvinnor” = antal kriminella fall” i ett samhälle… möjligtvis att det kan ha en påverkan (hurdå???), men det måste finnas ett antal andra variabler att ta hänsyn till och deras inbördes relationer – utbildning, jobbsituation, missbruk, social status, ekonomi… etc (socioekonomisk situation)… som borde ha en större inverkan på kriminalitetsnivån än antalet kvinnor i ett samhälle. Det låter för långsökt, helt enkelt. – studien verkar mer som ett försök att demonstrera att jämställdhet är bra för “annars går allt åt pipan, som i Indien”. Det handlar inte om “enkla” beteenden, utan om vad som försiggår och tillåts försiggå i samhällstoppen, bland institutioner och politiker – ett inlärt, kulturellt och politiskt förhållningssätt till “vad som orsakar vad”(= fördomar om könen) Tänk om en studie visade att “mindre män = mer matlagning” …..? (skulle också fråga mig “hurdå?”)
Angie: Att parförhållanden har en lugnande effekt på potentiellt brottsbenägna män är något som länge hävdats i den sociologiska och psykologiska brottsforskningen. Problemet med att undersöka denna hypotes är att de som bildar par knappast är slumpmässigt dragna ur befolkningen. Om det visar sig att män i parförhållanden begår mindre brott än andra vet vi därför inte om det beror på att dessa män är mindre brottsbenägna till att börja med eller om det beror på att parförhållandet gör dem mindre brottsbenägna. Vad Edlund mfl utnyttjar för att undersöka denna hypotes är att andelen kvinnor sjönk vid olika tidpunkter i olika regioner. De kan därför rensa bort de effekter som beror på trender som är likartade mellan regioner och på sånt som inte ändras över tiden inom regioner. Dessutom har de med en mängd kontrollvariabler som ändras på regional nivå över tiden.
Det finns emellertid en konkurrerande hypotes som Edlund mfl inte kan särskilja från sin: det kanske är så att enbarnspolitiken gjorde barnen brottsbenägna av andra skäl. Kanske ensambarn begår fler brott än andra?
“Så bortsett från att de indiska pojkarna inte kommer ha ha några flickor att gifta sig med (vilket kanske inte alla ser som en nackdel) så kommer de också i högre utsträckning bli kriminella.”
Ska detta tolkas som att risken för att bli kriminell ökar i samband med sned könskvot (med övervikt mot manligt kön)? Eller är det bara att mängden kriminella ökar när mängden “hanar” ökar?
Undrar det inte är att indiska män är sexuellt frustrerade, vilket gör dom mer benägna att begå brott…