Skatter vi saknar II: Fastighetsskatten

Om jag fick resa in i framtiden… skulle jag vilja läsa den IFAU-rapport som undersöker hur den övre medelklassens pensionsålder påverkades av sänkningen av fastighetsskatten. Genom att utnyttja att skatten sänktes mer i vissa områden än i andra kommer studien övertygande visa hur skatteomläggningen fick dessa arbetsmarknadens högpresterare att byta skepnad från arbetsmyror till drönare.

Utan tanke på klimatförändringarna gav de sig av på jorden runt-resor. Utan tanke på alternativkostnader startade de vinodlingar på Gotland och började bygga segelbåtar i trä. De upptäckte att det fanns annat i livet än att arbeta.

Och det hela kom inte som någon överraskning. Nej, sambanden var självklara för alla som läst grundkursen i nationalekonomi: genom att sänka en skatt som inte har med arbete eller andra prestationer att göra skapas en ren inkomsteffekt. Man får helt enkelt mer att leva för. Det normala sättet att reagera är då att konsumera mer. Men vad konsumera när man är runt 60 och redan har allt man behöver? Jo, man konsumerar tid.

Studien kommer även att finna en liten – knappt mätbar – ökning av arbetsutbudet bland de småbarnsmammor vars föräldrar tillhörde fastighetsskattens vinnare. Denna oförutsedda konsekvens kallas av rapportförfattarna för ”the daycare pick up-effect” och ligger till grund för flera livsstilsreportage i Mama och på DNs Insidan.

Nej, tillbaks till verkligheten. En sådan studie finns inte och det kommer att ta ett slag innan den går att genomföra. I väntan på detta får man väl drömma vidare om den utmärkta fastighetsskatt vi en gång hade.