Smartare svenska män vill ha mindre omfördelning

I uppsatsen ”Cognitive Ability and the Demand for Redistribution” som publicerades i fredags undersöker jag, tillsammans med David Seim om det finns ett samband mellan människors intellligens och deras åsikter om omfördelning av ekonomiska resuser. Vi använder svenska data och studerar enbart män (eftersom vi använder oss av mönstrings-data för kognitiv kapacitet). Bland svenska män finner vi att de som har högre kognitiv kapacitet vill ha mindre omfördelning än andra.

En stor mängd forskning har visat att människor som har högre kognitiv kapacitet oftare blir ledare (såväl i politiken som i näringslivet). Dessutom är de som är intelligentare mer benägna att rösta i allmänna val. Det innebär att de med högre kognitiv kapacitet kan förväntas ha ett större inflytande över vilken politik som förs i ett land. Om det finns systematiska skillnader mellan vilka åsikter människor med högre och lägre kognitiv kapacitet har kan det leda till att den förda politiken ser annorlunda ut än om människor med högre och lägre kognitiv kapacitet hade varit representerade på samma sätt. [Read more…]

Vem reagerar på information om relativ inkomst?

Förra veckan skrev jag om min, David Seims och Mounir Karadjas studie ”Richer (and Holier) Than Thou?” som visar att en majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra svenskar, än vad de faktiskt är. När vi informerade de som svarat på vår enkät om deras verkliga position rörde de sig åt höger i sina politiska åsikter. I detta inlägg diskuteras studien vidare och vi tittar på vilka grupper som särskilt påverkades av informationen (för ytterligare detaljer om studien, se förra veckans inlägg). [Read more…]

Ekonomistas valmanifest har rätt om fastighetsskatten men fel om enhetlig moms

Detta är ett gästinlägg av Paul Klein, professor i nationalekonomi vid Simon Fraser-universitetet i Kanada, och Conny Olovsson, forskare i nationalekonomi vid Riksbanken. De åsikter som framförs i det här inlägget är naturligtvis författarnas egna och sammanfaller inte nödvändigtvis med Riksbankens officiella hållning. 

Sedan flera år pågår en livlig politisk debatt kring beskattningen av olika varor och tjänster, i synnerhet i vilken mån skatterna skall differentieras mellan olika sorters varor och tjänster. I samband med den stora skattereformen 1990/91 togs ett stort steg i riktning mot en likformig beskattning av olika varor och tjänster. Sedan dess har utvecklingen gått i rakt motsatt riktning. Numera är mat, restaurangmåltider, hotellvistelser, friskvård och idrott, böcker och tidningar och, framför allt, de hushållsnära tjänster som går under benämningarna ROT (renovering,  ombyggnad, tillbyggnad) och RUT (rengöring, underhåll och tvätt) skattemässigt gynnade i jämförelse med andra varor och tjänster. Den fråga vi ställer här är om det finns någon vetenskaplig grund för den här differentieringen och mer allmänt om hur den indirekta beskattningen skall se ut om man vill minimera skatternas skadeverkningar på samhällsekonomin. Vårt svar utmynnar i en argumentation för lägre moms på tjänster än för varor och för en återgång till den högre fastighetsskatt som gällde före 2008. Argumentationen har som sin utgångspunkt Connys senaste bidrag till den vetenskapliga litteraturen om optimal beskattning. [Read more…]

Svenskarna tror att de är fattigare (jämfört med andra) än vad de faktiskt är

Idag publicerar jag, tillsammans med Mounir Karadja och David Seim en ny studie som working paper på Institutet för Näringslivsforskning idag. Där finner vi att en övervägande majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra, än vad de faktiskt är. När de informeras om detta ändras deras politiska åsikter åt höger. [Read more…]

Uppdrag Granskning om ”Jobb-bluffen” – oklart och missvisande

Uppdrag Gransknings program ”Jobb-bluffen” onsdag kväll den 10 september gick i stort sett ut på att alla aktörer – regeringen, socialdemokraterna, LO, TCO, Riksbanken och Konjunkturinstitutet – istället för att verka för ”full sysselsättning” okritiskt accepterar beräkningar av en ”jämviktsarbetslöshet” på 6,8 procent, under vilken nivå arbetslösheten inte skulle kunna sjunka utan att inflationen skulle ta fart. Uppdrag Granskning har rätt i att 6,8 procents arbetslöshet knappast kan kallas full sysselsättning. Men det var mycket som oklart och missvisande i programmet. [Read more…]

En historia om ett valmanifest

Som redovisades i onsdags har vi på Ekonomistas enats om ett valmanifest som alla sex skribenter står bakom. Förslagen är inte särskilt kontroversiella (utom möjligen att vi föreslår att hyresregleringen slopas). Men att få fram ett förslag tog lång tid och föregicks av stort huvudbry. Diskussionerna inleddes i början av april (alltså för 5 månader sedan). Men snabbt framgick det att det, i dagens politiserade klimat, kändes riskfyllt for de flesta av oss att officiellt skriva under på olika åsikter. [Read more…]

Ekonomistas valmanifest

Inför valet 2010 satte Jonas samman ett nationalekonomiskt valmanifest med förslag som han trodde att en stor del av nationalekonomkåren skulle kunna ställa sig bakom. Inför det stundande valet har vi i stället satt ihop ett valmanifest med förslag som vi alla sex skribenter faktiskt står bakom. [Read more…]

Billigare och bättre järnvägsunderhåll efter konkurrensutsättning

Detta är ett gästinlägg av Jan-Eric Nilsson och Kristofer Odolinski, professor respektive doktorand i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

”Vinster i välfärden” har diskuterats flitigt på senare tid (t ex av Mats Persson här på Ekonomistas). Det har dock även höjts röster för att vinstintressen ska spela en mindre roll även utanför välfärdssektorn, till exempel när det gäller järnvägsunderhåll.

Utanför välfärdssektorn finns många kommersiella företag inblandade i leverans av varor och i synnerhet tjänster som tidigare tillhandahållits i egen regi av olika myndigheter. Till exempel konkurrensutsattes underhållet av vägar under 1990-talet. Magnus Arnek visade i sin avhandling 2002 att detta sänkte kostnadsnivån i verksamheten med mellan 15 och 30 procent; intervallet beror på en osäkerhet om hur, mera exakt, man gör jämförelsen mellan egen regi och konkurrensutsättning. [Read more…]

Vinster i välfärdslandet

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Flera partier vill förbjuda eller begränsa vinster i sjukvården, skolorna, barnomsorgen och äldreomsorgen. Det är konstigt, av tre skäl. För det första vet vi att det är hur lätt som helst att bli av med vinsterna genom att jobba mindre effektivt; om ledningen organiserar arbetet dåligt, om personalen tar mycket ledigt, och om man slösar med material och lokaler blir vinsten noll. Men ineffektivitet kan väl inte vara ett mål i sig?

För det andra vet vi att det är väldigt lätt för företagen att gömma undan vinsterna. Många av de skandalföretag som nu är verksamma i välfärdssektorn redovisar faktiskt ingen vinst. I stället tillämpar det ett fiffigt system med internfakturering, och köper dyra tjänster från sina ägare, för att därigenom slussa bort vinsterna till något skatteparadis i Västindien eller på Kanalöarna. Ökad kreativitet i bokföringen kan väl inte vara ett mål i sig? [Read more…]

Konferens på temat ”Economics of Inequality”

På måndag och tisdag nästa vecka, alltså 1-2 september, ordnar SITE en akademisk konferens på temat Economics of Inequality. Huvuddelen av konferensen kommer upptas av presentationer av akademiska artiklar som sedan kommenteras och diskuteras men programmet innehåller också tre mycket spännande huvudanföranden från ledande forskare på området som säkert är av intresse även för en bredare publik.

På måndag morgon kommer Branko Milanovic, en av världens ledande forskare på området global inkomstfördelning, att tala under rubriken ”Trends in Global Income Inequality and Their Political Implications”. Branko Milanovic har tidigare skrivit ett antal artiklar på området men blev mera allmänt känd då han publicerade den bästsäljande boken The Haves and the Have-nots: A Brief and Idiosyncratic History of Global Inequality. (Många av hans artiklar finns att ladda ner här). [Read more…]