Riksbanken har nyligen överlämnat en redogörelse för penningpolitiken 2013 till riksdagen inför Finansutskottets årliga utvärdering. Redogörelsen är uppenbarligen en tendentiös partsinlaga från direktionsmajoriteten. Den döljer nämligen att Riksbankens egna beräkningar ger minoriteten rätt. [Read more…]
Helgnöje för barnsliga: ”Milton the Maltese Falcon Sings”
2014-03-28 av 1 kommentar
För alla oss barnsliga ekonomi-intresserade kommer här den perfekta helgunderhållningen: en spännande (och realistisk) penningpolitisk saga att själv färglägga alternativt läsa i redan färglagd version. Historien kretsar kring den amerikanska ekonomin efter finanskrisen och den huvudsakliga boven i dramat utgörs av det faktum att det är knepigt att sätta en styrränta lägre än noll procent. Det hela slutar dock lyckligt. Mer kring historien finns att läsa om detta av professor Miles Kimball, vars åsikter sagan reflekterar.
Sju reformförslag för finans- och penningpolitik
2014-03-26 av 25 kommentarer
Detta är ett gästinlägg av Göran Hjelm som är ek dr i nationalekonomi och forskningschef vid Konjunkturinstitutet. Idag publiceras en artikel i det nya numret av Ekonomisk Debatt där jag listar sju förslag på förändringar i och tillämpningar av de finans- och penningpolitiska ramverken (artikeln i pdf finns här). Bakgrunden till förslagen är att nuvarande ramverk togs fram för 15-20 år sedan. Situationen präglades då av ekonomisk kris och låg trovärdighet för både finans- och penningpolitiken, vilket präglade utformningen och den praktiska tillämpningen av ramverken. Nu är läget ett annat. [Read more…]
Ingves om låg inflation och ökad skuldbörda: ”Inflationstakten inte någon särskilt utmärkande fråga”
2014-03-24 av 6 kommentarer
Att låg inflation och deflation ökar skuldbördan är välkänt för många. Under rubriken ”The spectre of eurozone deflation” skriver exempelvis Martin Wolf nyligen i Financial Times: ”While falling prices would improve competitiveness, they would raise the real burden of private and public debt. This might well create another round of financial stresses.” Lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder än förväntat och planerat och ökar därmed skuldbördan. I Sverige har de två senaste årenen inflation på noll lett till att reala skulder på två år ökat med 40 000 kr för varje lånad miljon, jämfört med om inflationen hade legat på inflationsmålets 2 procent. Men är detta känt och förstått i Riksbanken? På presskonferensen den 28 november efter publiceringen av Riksbankens stabilitetsrapport fick riksbankschefen Stefan Ingves en direkt fråga, om den låga inflationen förvärrade hushållens skuldsättning. Vad svarade han? [Read more…]
Missledande debattinlägg av Jansson och Skingsley
2014-03-16 av 11 kommentarer
I en debattartikel i DN den 16 mars, ”Felsyn att Riksbanken bara fokuserar på bostadsbubbla”, upprepar direktionsledamöterna Per Jansson och Cecilia Skingsley påståendet att Riksbanken inte åsidosätter sitt mandat. Detta trots att den för en politik som med högre styrränta resulterat i en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en rimligt långsiktigt hållbar nivå. De hävdar att den högre styrräntan, genom att bromsa bostadspriser och skuldsättning hos hushållen, skulle minska den långsiktiga risken för en framtida kris och åtföljande sämre makroekonomiska utveckling. Men de är märkligt nog tysta om att Riksbankens egen skattning visar att styrräntan inte har någon långsiktigt effekt på skuldsättningen. Därmed faller deras resonemang, och slutsatsen att Riksbanken åsidosätter sitt mandat kvarstår. [Read more…]
Ingves ger svar på tal om styrräntans effekt på skuldsättningen
2014-03-10 av 4 kommentarer
Enligt Riksbankens egna skattningar har styrräntan så liten effekt på skuldsättningen, att man kan hävda att den inte är vare sig ekonomiskt eller statistiskt signifikant. Vad svarade riksbankschefen Stefan Ingves på en fråga om detta i Finansutskottet? [Read more…]
Riksbankens måluppfyllelse ser inte bättre ut med KPIF- och KPIX-inflationen
2014-03-03 av 11 kommentarer
Uppdaterade figurer 2014-04-28: Genomsnittlig KPI-inflation sedan 1995 nu bara 1,3 procent. [English translation.]
Riksbankens inflationsmål är 2 procent för KPI-inflationen. Genomsnittlig inflation sedan 1995, då inflationsmålet började gälla, är bara 1,3 procent. Måluppfyllelsen är således dålig, särskilt när man jämför med andra centralbanker som haft inflationsmål lika länge som Riksbanken. Riksbanken brukar försvara sig med att måluppfyllelsen är bättre i termer av andra inflationsmått, nämligen KPIF- och tidigare KPIX-inflationen. Men en ny figur och en närmare titt på saken visar att måluppfyllelsen inte ser bättre ut med KPIF- och KPIX-inflationen. [Read more…]
Livlig debatt om penningpolitiken och skuldsättningen
2014-02-24 av 3 kommentarer
På senare tid har Riksbanken svarat på en del av kritiken, och debatten om penningpolitiken och skuldsättningen har blivit livligare. Missa inte detta: [Read more…]
Slutet för Riksbankens “leaning against the wind”?
2014-02-21 av 7 kommentarer
Har vi nu kommit till slutet för Riksbankens ”leaning against the wind” (att luta sig mot vinden), efter de siffror som presenterats i direktionsledamoten Martin Flodéns Ekonomistas-inlägg och Riksbankens senaste penningpolitiska rapport? Enligt de siffror som de presenterat kan man nämligen visa att ”kostnaden” i termer av ökad arbetslöshet för denna ”leaning” är minst 10 gånger och snarast minst 50 gånger större än ”intäkten” i form av ett möjligt bättre utfall vid en eventuella framtida kris. Slutsatsen från en sådan kostnads- och intäktsanalys borde vara uppenbar. [Read more…]
Har Riksbanken verkligen rätt i att de nu rikare svenska hushållen skulle vara mer sårbara?
2014-02-17 av 13 kommentarer
Sedan 1995 har de svenska hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst nästan fördubblats, från omkring 90 procent av disponibel inkomst till nuvarande omkring 170 procent. Riksbanken hävdar att högre skulder har gjort hushållen mer sårbara. ”[H]ushållens skuldsättning är mycket hög, vilket ökar deras sårbarhet” är ett typiskt citat. Men under samma period har hushållens tillgångar och nettoförmögenhet i stort sett fördubblats, och är nu 580 respektive 410 procent av disponibel inkomst. Hushållen har alltså blivit dubbelt så rika i förhållande till disponibel inkomst. Har verkligen de nu dubbelt så rika hushållen blivit mer sårbara, såsom Riksbanken tycks mena? [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer