Hur mycket ska EU betala för utvecklingsländernas klimatkostnader?

Vid FN:s klimatkonferens i Baku i november 2024 kom man överens om att de utvecklade länderna ska täcka klimatförändringarnas kostnader i utvecklingsländerna med 300 miljarder USA-dollar per år från och med 2035, från nuvarande 100 miljarder. Utvecklingsländerna var missnöjda och ville ha mer. Internationella domstolen i Haag – ett FN-organ – ska i år avge ett yttrande om vilket finansiellt ansvar de utvecklade länderna har enligt internationell rätt.

I en publikation från Svenska institutet för europapolitiska frågor (Sieps) ger jag min tolkning av hur klimatkostnaderna bör fördelas mellan länder på olika inkomstnivåer enligt FN:s klimatkonvention och Parisavtalet och beräknar vad detta kan innebära för EU:s del. EU:s nuvarande offentliga och privata finansiering av klimatkostnader i utvecklingsländer ligger nära vad som kommer att krävas från och med 2035, men det förutsätter att alla länder tar sitt ansvar, inklusive Kina, Ryssland och USA – som nu lämnar Parisavtalet för andra gången. Beräkningar av klimatförändringarnas kostnader visar dock att det krävs mycket mer av de utvecklade länderna än vad som överenskoms i Baku.

Varför är det så tyst om ojämlikhetsforskningen?

Ekonomisk ojämlikhet är en av vår tids stora frågor. I debatten hörs utspel och slutsatser som oftast bortser från fakta och forskning. Varför är det så? Detta inlägg diskuterar frågan om forskningens roll i den svenska ojämlikhetsdebatten och spekulerar i varför fakta och forskningsresultat inte får större gensvar.

[Read more…]

Börsens avkastning under 124 år

Hur står sig 2020-talets börsutveckling i ett historiskt perspektiv? Detta inlägg presenterar en uppdatering av en historiska databas över den svenska aktiemarknaden sedan 1900-talets början. Serierna visar nominell och real avkastning, trender i avkastningens volatilitet, direktavkastning, korta och långa statsräntor och aktiers riskpremier. Samtliga serier är fritt tillgängliga liksom ett bokkapitel som beskriver databasens innehåll.

[Read more…]

Mitt debattår 2024: Skatter, AI, överskottsmål, ojämlikhet, Ukraina

Under 2024 har jag publicerat ett antal artiklar om svensk samhällsekonomi. I detta inlägg går jag igenom artiklarna och vilken respons de fick — och inte fick — i debatten.

[Read more…]

Hushållens skulder är varken för höga eller något hot mot den finansiella eller makroekonomiska stabiliteten

På DN Debatt publiceras idag en artikel av mig med ovanstående budskap. Den sammanfattar resultaten i en ny uppsats av mig. Svenska myndigheter och internationella organisationer har ofta hävdat att de svenska hushållens skulder är för höga och utgör ett hot mot finansiell och makroekonomisk stabilitet. Detta med hänvisning till en hög skuldkvot (skulder i förhållanden till inkomster). Men det duger inte att bara se på skulderna och skuldkvoten. Tio års forskning har nämligen visat att skuldkvoten är en notoriskt opålitlig och missvisande indikator. Dess nivå har ingen prognos­förmåga beträffande framtida kriser eller konsumtionsfall. Den saknar vetenskapligt stöd. Man måste istället se på hela balansräkningen, inklusive tillgångar och nettoförmögenhet, samt hushållens förmåga att fullgöra sina skuldbetalningar. Man måste också se på hela skuldstocken, inte bara de nya bolånen. [Read more…]

En reform för effektivare inkomstbeskattning

Den statliga inkomstskatten utgör en liten intäktskälla för offentlig sektor, men har trots det stora samhällsekonomiska kostnader. I en debattartikel i Dagens Nyheter (11/11-24) föreslår jag och min IFN-kollega Jacob Lundberg att skatten slopas helt. Vår reform skulle höja effektiviteten i ekonomin, är fullt finansierad i statsbudgeten och finansieringen är fördelningsmässigt balanserad.

[Read more…]

Ekonomistas läsare tippar Acemoglu ännu en gång

Under flera år har Daron Acemoglu varit favorittippad bland Ekonomistas läsare, och så skedde även i år – han fick 20% av rösterna. Kanske får Scott Cunningham rätt, och det blir ett pris som han får dela med Larry Katz och David Autor (den senare fick 5% av rösterna)? På andra plats i Ekonomistas omröstning kom Torsten Persson (8%) och på tredje plats Thomas Piketty (6%). Hela listan finns i ursprungsinlägget.

Vad betyder en attack mot Iran för oljepriset?

Det här är ett gästinlägg av Johan Gars, Beijer Institutet, och Henrik Wachtmeister, Uppsala universitet

Det spekuleras nu om vilka mål Israel kan komma att angripa i Iran som svar på förra veckans robotattacker. Förutom militära och kärntekniska anläggningar har även oljeinfrastruktur pekats ut som potentiella måltavlor. Även relativt små bortfall av oljeproduktion kan påverka det globala oljepriset markant. Hur kraftig prisreaktionen blir beror på omfattningen av utbudsbortfallet och oljemarknadens elasticitet. Tillsammans med Daniel Spiro har vi tidigare modellerat och analyserat effekterna av oljesanktionerna mot Ryssland, inklusive potentiella konsekvenser av rysk vedergällning genom exportminskningar. Här använder vi en liknande men enklare modell för att uppskatta marknadseffekterna av olika scenarier av produktionsbortfall i Persiska viken till följd av attacker mot Irans oljeanläggningar och eventuell vidare eskalering av konflikten.

[Read more…]

Vem får ekonomipriset 2024?

Måndagen den 14:e oktober tillkännages 2024 års ekonomipristagare. Det är därför tid för Ekonomistas traditionsenliga omröstning. Du kan rösta på upp till tre kandidater från listan nedan, men lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas fredag den 11:e oktober och resultatet från omröstningen presenteras innan årets ekonomipris tillkännages.

[Read more…]

Ny bok om förmögenhetsklyftor: ”Superrika och jämlika”

Förmögenheter och deras fördelning mellan människor både fascinerar och väcker debatt. Min nya bok Superrika och jämlika: Hur kapital och ägande lyfter alla studerar ägandet i Sverige. Vad äger vi? Vilka äger? Hur har kapitalbildningens drivkrafter påverkat vårt välstånd och ojämlikheten genom historien?

[Read more…]