På DN Debatt publiceras idag en artikel av mig med ovanstående budskap. Den sammanfattar resultaten i en ny uppsats av mig. Svenska myndigheter och internationella organisationer har ofta hävdat att de svenska hushållens skulder är för höga och utgör ett hot mot finansiell och makroekonomisk stabilitet. Detta med hänvisning till en hög skuldkvot (skulder i förhållanden till inkomster). Men det duger inte att bara se på skulderna och skuldkvoten. Tio års forskning har nämligen visat att skuldkvoten är en notoriskt opålitlig och missvisande indikator. Dess nivå har ingen prognosförmåga beträffande framtida kriser eller konsumtionsfall. Den saknar vetenskapligt stöd. Man måste istället se på hela balansräkningen, inklusive tillgångar och nettoförmögenhet, samt hushållens förmåga att fullgöra sina skuldbetalningar. Man måste också se på hela skuldstocken, inte bara de nya bolånen. [Read more…]
Hushållens skulder är varken för höga eller något hot mot den finansiella eller makroekonomiska stabiliteten
En reform för effektivare inkomstbeskattning
Den statliga inkomstskatten utgör en liten intäktskälla för offentlig sektor, men har trots det stora samhällsekonomiska kostnader. I en debattartikel i Dagens Nyheter (11/11-24) föreslår jag och min IFN-kollega Jacob Lundberg att skatten slopas helt. Vår reform skulle höja effektiviteten i ekonomin, är fullt finansierad i statsbudgeten och finansieringen är fördelningsmässigt balanserad.
[Read more…]Ekonomistas läsare tippar Acemoglu ännu en gång
Under flera år har Daron Acemoglu varit favorittippad bland Ekonomistas läsare, och så skedde även i år – han fick 20% av rösterna. Kanske får Scott Cunningham rätt, och det blir ett pris som han får dela med Larry Katz och David Autor (den senare fick 5% av rösterna)? På andra plats i Ekonomistas omröstning kom Torsten Persson (8%) och på tredje plats Thomas Piketty (6%). Hela listan finns i ursprungsinlägget.
Vad betyder en attack mot Iran för oljepriset?
Det här är ett gästinlägg av Johan Gars, Beijer Institutet, och Henrik Wachtmeister, Uppsala universitet
Det spekuleras nu om vilka mål Israel kan komma att angripa i Iran som svar på förra veckans robotattacker. Förutom militära och kärntekniska anläggningar har även oljeinfrastruktur pekats ut som potentiella måltavlor. Även relativt små bortfall av oljeproduktion kan påverka det globala oljepriset markant. Hur kraftig prisreaktionen blir beror på omfattningen av utbudsbortfallet och oljemarknadens elasticitet. Tillsammans med Daniel Spiro har vi tidigare modellerat och analyserat effekterna av oljesanktionerna mot Ryssland, inklusive potentiella konsekvenser av rysk vedergällning genom exportminskningar. Här använder vi en liknande men enklare modell för att uppskatta marknadseffekterna av olika scenarier av produktionsbortfall i Persiska viken till följd av attacker mot Irans oljeanläggningar och eventuell vidare eskalering av konflikten.
[Read more…]Vem får ekonomipriset 2024?
Måndagen den 14:e oktober tillkännages 2024 års ekonomipristagare. Det är därför tid för Ekonomistas traditionsenliga omröstning. Du kan rösta på upp till tre kandidater från listan nedan, men lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas fredag den 11:e oktober och resultatet från omröstningen presenteras innan årets ekonomipris tillkännages.
Ny bok om förmögenhetsklyftor: ”Superrika och jämlika”
Förmögenheter och deras fördelning mellan människor både fascinerar och väcker debatt. Min nya bok Superrika och jämlika: Hur kapital och ägande lyfter alla studerar ägandet i Sverige. Vad äger vi? Vilka äger? Hur har kapitalbildningens drivkrafter påverkat vårt välstånd och ojämlikheten genom historien?
[Read more…]Generationsrättvisan i fara om pensionsavgiften höjs
Detta är ett gästinlägg av Jacob Lundberg, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.
Sedan förra hösten ingår samtliga riksdagspartier i pensionsgruppen. En av den nya konstellationens första beslut var att utreda höjd avgift till pensionssystemet. Uppdraget gick till Lisa Laun vid IFAU. En avgiftshöjning kan få betydande konsekvenser för rättvisan mellan generationerna, de offentliga finanserna och samhällsekonomin, men har hittills fått begränsad uppmärksamhet.
Globala fraktkostnader stiger snabbt. Följer inflationen efter?
Inflationen påverkas av världshandelns fraktkostnader. Under coronapandemin steg de globala sjöfraktspriserna över 500 procent. Knappt ett år senare rusade inflationen i Sverige och västvärlden kraftigt. Under 2024 har globala fraktpriser återigen stigit med en ökning på nästan 300 procent sedan årskiftet. Orsakerna är oron i Röda Havet och spänningar mellan Kina och väst. Frågan vi bör ställa oss är: Hur kommer den svenska inflationen att påverkas av de stigande globala fraktpriserna?
[Read more…]Nationell konferens i nationalekonomi 2024
Den svenska konferensen i nationalekonomi 2024 arrangeras av Nationalekonomiska Föreningen tillsammans med Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet den 15-16 november 2024. Deadline är 20 juni för att skicka in uppsatser för presentation vid konferensen.
[Read more…]Fokusering på ESO-rapporter ett hot med forskningskvalitet och oberoende
Detta är en kommentar till en artikel på DN-debatt med rubriken ”Smarta forskare ratar samhällsnyttiga ämnen” av Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Karolina Ekholm m fl målar en mycket dyster bild av utvecklingen inom svensk samhällsvetenskap i allmänhet och situationen inom nationalekonomiämnet i synnerhet. I sin tävlan att få fasta akademiska tjänster tvingas forskare att publicera i högt rankade internationella tidskrifter. De ämnen som forskningen inriktas på styrs av redaktörernas val snarare än nationella intressen – ”…samhällsrelevanta frågor får stå tillbaka för mer perifera eller konstruerade problem.” Publiceringspressen gör att forskarna ”…hittar samband och resultat även där de inte finns…”
[Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer