I maj 1927 hade den tyske riksbankchefen Hjalmar Schacht fått nog. Det var dags att göra något åt den snabbt växande aktieprisbubblan. Aktieindex hade trots allt stigit med otroliga 200 procent på ett par år och en så kraftig ökning kunde knappast vara realekonomiskt motiverad. Schacht valde att kräva kraftigt ökade säkerheter på bankernas utlåning till aktieköp och aktieindex föll som en sten. Tyvärr föll även investeringarna och den tyska ekonomin skickades ner i djup recession. [Read more…]
Fem år efter finanskrisen: Är Keynes tillbaka för att stanna?
2013-09-12 av 14 kommentarer
På söndag är det fem år sedan banken Lehman Brothers gick i konkurs och finanskrisen var ett faktum. Sedan dess har världsekonomin åkt berg- och dalbana. Att säga att krisen tog ekonomkåren på sängen är en underdrift. Från vissa håll hävdades det till och med att finanskrisen var ekonomernas fel medan de mer vänligt sinnade nöjde sig med att konstatera att ekonomerna helt enkelt inte hade någon aning om vad som pågick (läs Chicagoekonomen Raghu Rajans tankar kring detta här. [Read more…]
Åsidosätter Riksbanken prisstabilitetsmålet? Vad är i så fall kostnaderna?
2013-09-09 av 24 kommentarer
Vad menas med att ”åsidosätta prisstabilitetsmålet” när Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent? Hur vet man om Riksbanken åsidosätter prisstabilitetsmålet eller inte? Och vad är i så fall kostnaderna av att åsidosätta prisstabilitetsmålet? Kan Riksbanken inte bara ha åsidosatt prisstabilitetsmålet utan i realiteten också ha såväl motarbetat riksdagens och regeringens mål om hög sysselsättning som ökat hushållens skuldsättning? [Read more…]
Facit för penningpolitiken: För låg inflation, för hög arbetslöshet och något högre (inte lägre) skuldkvot
2013-09-02 av 53 kommentarer
Sammantaget har Riksbanken fört en politik som lett till alldeles för låg inflation, alldeles för hög arbetslöshet och något högre skuldkvot jämfört med om räntan fått ligga kvar på 0,25 procent från sommaren 2010. Det är inget bra facit. [English translation.]
Inflationen i Sverige är sedan mer än ett år långt under målet och arbetslösheten ligger högt över en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Måluppfyllelsen för penningpolitiken är således dålig.
En naturlig fråga i ljuset av den dåliga måluppfyllelsen är om penningpolitiken hade kunnat bedrivas på ett annat sätt så att måluppfyllelsen hade blivit bättre. Hur hade måluppfyllelsen kunnat bli med en annan mer expansiv penningpolitik de senaste åren? Denna fråga kan besvaras med en s.k. kontrafaktisk analys med hjälp av Riksbankens modell Ramses.
Riksbanken har fel om skuldsättningen – högre ränta ökar skuldkvoten (inte minskar)
2013-08-26 av 54 kommentarer
Riksbanken har under de senaste åren fört en penningpolitik som lett till betydligt lägre inflation än inflationsmålet och onödigt hög arbetslöshet. Denna politik har under senare tid motiverats med att en lägre ränta skulle öka hushållens skuldkvot (skuld i förhållande till disponibel inkomst) och därmed risker förenade med denna skuldsättning. Men Riksbanken har hittills inte presenterat någon analys av hur penningpolitiken och räntan påverkar skuldsättningen. Den har bara tagit för givet att en högre ränta leder till en lägre skuldkvot än en lägre ränta.
Är det verkligen så att en högre styrränta leder till en lägre skuldkvot? Denna fråga har jag analyserat i en uppsats med titeln ” ’Leaning against the wind’ increases (not reduces) the household debt-to-GDP ratio”. Analysen visar att en högre ränta ger högre skuldkvot, inte lägre. Detta resultat förvånar kanske somliga, åtminstone lär det göra det på Riksbanken, där man uppenbarligen har gjort ett teckenfel i sina antaganden. Resultatet är dock ganska lätt att förstå när man tänker igenom hur skuldstock, BNP och inflation påverkas av en ränteförändring. [Read more…]
Varför amorterar vi allt mindre?
2013-08-21 av 70 kommentarer
Bostadspriserna har stigit rejält de senaste 20 åren. Prisuppgången kan bland annat förklaras av ett nytt och (förhoppningsvis) bestående lägre ränteläge, avskaffad förmögenhets- och fastighetsskatt och litet byggande. En del av ökningen kan dock också hänga ihop med att svenskarna amorterar allt mindre. Enligt Finansinspektionen har andelen amorteringsfria lån ökat från 63 till 71 procent sedan 2007, men gissningsvis har denna utveckling pågått mycket längre än så. [Read more…]
Harry Flam: Riksbanken — en stat i staten?
2013-08-19 av 8 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av Harry Flam som är särskild utredare och professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
Storleken på Riksbankens valutareserv har varit en källa till motsättningar, bl.a. mellan finansdepartementet och Riksgälden å ena sidan och Riksbanken å den andra samt även inom riksbanksledningen. De senaste åren har banken förstärkt valutareserven med motsvarande 200 miljarder kronor, vilket kostar skattebetalarna ca en halv miljard kronor per år. Idag bestämmer Riksbanken självständigt valutareservens storlek. [Read more…]
Klokt och insiktsfullt om hushållens skulder från Konjunkturinstitutet
2013-06-24 av 34 kommentarer
Kloka och insiktsfulla ord om hushållens skulder av Konjunkturinstitutet i fördjupningen Lånar hushållen för mycket? i Konjunkturläget juni 2013.
Här är ingressen till fördjupningen: ”Bostadspriserna och hushållens skulder har stigit snabbt sedan mitten av 1990-talet, mycket snabbare än tidigare. Det finns en oro för att de stigande skulderna skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser vid ett stort prisfall på bostäder. Konjunkturinstitutets bedömning är att bostadspriserna i huvudsak kan förklaras av utvecklingen av ett antal fundamentala faktorer, som ränta, skatter, hushållens inkomster och byggkostnader. Givet den prognostiserade utvecklingen av dessa faktorer är ett nära förestående stort prisfall mindre sannolikt. Om ett prisfall i storleksordningen 20 procent ändå skulle inträffa påverkas hushållens konsumtion, bostadsinvesteringarna och därmed konjunkturen negativt. Konjunkturinstitutets bedömning är dock att ett isolerat husprisfall har relativt begränsade realekonomiska effekter och att det finansiella systemet då är motståndskraftigt.” Läs fördjupningen.
Ekonomistas presenterar ny ekonomista: Lars E.O. Svensson
2013-06-20 av 11 kommentarer
Vi är mycket glada att kunna presentera Lars E.O. Svensson som ny skribent här på Ekonomistas. Lars är förstås mest känd för den breda allmänheten i sin roll som vice riksbankschef (åren 2007-2013) men är inom det akademiska en sedan långt tillbaka mycket välmeriterad forskare. Han är en av världens ledande penningpolitiska auktoriteter men har också en rad publikationer inom andra områden, främst internationell makro. [Read more…]
Brutto- och nettoskulder
2013-06-18 av 22 kommentarer
Regeringen meddelade igår att man ämnar sälja statens innehav av aktier i Nordea. Inget fel i det, men argumentet att detta kommer att minska statsskulden är en aning märkligt. En försäljning innebär ju bara att staten byter ett tillgångsslag (bankaktier) mot ett annat (kontanter). [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer