Inga uppenbara brister med tillgångsköp för att få upp inflationen – i motsats till Riksrevisionens slutsats

2024-03-04 av Kommentera

Detta är ett gästinlägg av Henrik Erikson, tidigare senior rådgivare vid Riksbanken och nu senior investeringsstrateg vid företaget Söderberg och Partners.[*]

Enligt Riksrevisionen bör inte Riksbanken köpa tillgångar om syftet är att få upp inflationen, eftersom köpen kan orsaka förluster och sidoeffekter samtidigt som effekten av tillgångsköp i allmänhet är liten. Riksrevisionen verkar då bortse från att de tillgångsköp som Riksbanken gjort med det primära syftet att få upp inflationen inte orsakat några förluster eller större sidoeffekter, samtidigt som de verkar ha varit mer effektiva än andra köp. [Read more…]

Filed Under: Finansiell stabilitet, Penningpolitik

Är verkligen svenska bostadspriser för höga?

2023-11-27 av 14 kommentarer

Den europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europakommissionen har hävdat att svenska bostäder varit övervärderade med hela 30–50 procent under 2021 och 2022. Denna slutsats påverkar de omdömen, rekommendationer och varningar som dessa internationella organisationer ger till regeringen och myndigheterna i Sverige. Men slutsatsen beror på att organisationerna använder sig av missvisande indikatorer på övervärdering som saknar vetenskapligt stöd. Genom att använda rättvisande indikatorer med vetenskapligt stöd har jag i en uppsats visat att svenska bostäder i stället varit betydligt undervärderade, med omkring 30 procent 2019. Trots högre boräntor var de fortfarande undervärderade med omkring 20 procent under andra kvartalet 2023. [Read more…]

Filed Under: Bostadspolitik, Finansiell stabilitet, Makrotillsyn

Vad krävs av en riksbankschef?

2022-02-16 av 4 kommentarer

Den nuvarande riksbankschefens mandat utlöper den 31 december 2022. I en debattartikel i Dagens Industri diskuterar Gabriel Urwitz, tidigare adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm, och Staffan Viotti, tidigare rådgivare i Riksbanken och Finansinspektionen, vilka krav som ska ställas på en ny riksbankschef. De betonar chefskompetens och menar att ingen av de övriga ledamöterna av Riksbankens direktion har sådan i tillräcklig grad. I en replik anser Carl B. Hamilton att de viktigaste egenskaperna är auktoritet och integritet för att kunna hävda Riksbankens oberoende. Och i ekots lördagsintervju tycks Stefan Ingves, nuvarande riksbankschef, ställa sig till förfogande, vilket innebär att han kan komma att inneha posten i 23 år.

[Read more…]
Filed Under: Finansiell stabilitet, Penningpolitik

Varför pratar man bara om ”skuldberget” men inte om det mycket större ”tillgångsberget”, som växer snabbare än skuldberget?

2021-10-07 av 14 kommentarer

I förra veckan varnades på nytt för hushållens skuldberg, t.ex. ”Hushållens skuldberg blir allt högre” i Ekot och ”Växande skuldberg har stor sprängkraft” i Dagens Industri. Men varför pratar ingen om tillgångsberget? Det är nästan sex gånger så stort som skuldberget och växer snabbare än skulderna. Varför pratar ingen om att skulderna minskar i förhållande till tillgångarna? Och att skulderna inte kan frikopplas från tillgångarna? [Read more…]

Filed Under: Bostadspolitik, Finans, Finansiell stabilitet, Inkomstfördelning, Makro, Makrotillsyn, Välfärd

Amorteringskraven snedvrider och utestänger, även i Stockholms län

2021-09-28 av 6 kommentarer

Trots att amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och medför stora individuella och sociala kostnader (se här, här och här) har Finansinspektion beslutat att det tillfälliga undantaget från amorteringskraven upphör efter den 31 augusti. Amorteringskraven har stora sociala och individuella kostnader i och med att de snedvrider bostadsmarknaden och skapar höga trösklar för inträde för bostadssökande, särskilt unga, som inte är ”rika”.  (Med ”rik” menas här att ha hög inkomst, betydande förmögenhet eller rika föräldrar.) De som inte är rika utestängs från bostäder som de mycket väl skulle ha råd med. I ett tidigare inlägg visas detta för en genomsnittlig etta och 25–29-åringar i Stockholms kommun 2019. En invändning mot dessa beräkningar har varit att Stockholms kommun bara är en del av storstadsregionen och att beräkningar för hela regionen är mer representativa. I detta inlägg gör jag därför om beräkningarna med data för Stockholms län från Svensk mäklarstatistik och SCB. Snedvridnings- och utestängningseffekterna är stora även i länet. Visserligen är bostadspriserna i genomsnitt lägre i länet, men genomsnittsinkomsten är också lägre. [1]   [Read more…]

Filed Under: Bostadspolitik, Finansiell stabilitet, Inkomstfördelning, Makro, Välfärd

Amorteringskraven snedvrider och utestänger: Uppdatering

2021-04-13 av 11 kommentarer

Trots att amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och medför stora individuella och sociala kostnader (se här, här och här) har Finansinspektions generaldirektör Erik Thedéen meddelat på DN-debatt att det tillfälliga undantaget från amorteringskraven löper ut i augusti. Amorteringskraven har stora sociala och individuella kostnader, i och med att de snedvrider bostadsmarknaden och skapar höga trösklar för inträde för bostadssökande, särskilt unga, som varken har hög inkomst, betydande förmögenhet eller rika föräldrar. De utestängs från bostäder som de mycket väl skulle ha råd med. Detta visas här med nya beräkningar – uppdaterade från 2017 till 2019 med data från Svensk Mäklarstatistik och SCB – av boendebetalningar och minsta inkomst för att få lån med olika amorteringsalternativ för en genomsnittlig etta i Stockholm kommun 2019 (”Stockholmsettan”). Den minsta inkomsten jämförs med inkomstfördelningen för 25–29-åringar i Stockholms kommun under 2019. Dessa beräkningar har för 2017 betecknats som ”överdrivna” av Thedéen. [Hyresreglerad hyra och andrahandshyra i tabell 1 och bild 5 uppdaterade 2021-09-23.]

[Read more…]

Filed Under: Bostadspolitik, Finansiell stabilitet, Inkomstfördelning, Makro, Välfärd

Är verkligen hushållens skulder för höga?

2021-02-08 av 35 kommentarer

(Uppdaterad 2021-02-09) Enligt en intervju i lördagens SvD vill nya finansmarknadsministern, Åsa Lindhagen, gärna se lägre skulder för hushållen. Men är verkligen hushållens skulder för höga? Vad ska de jämföras med? Hur kan man avgöra om de är för höga eller inte? Vad säger data? [Read more…]

Filed Under: Bostadspolitik, Finans, Finansiell stabilitet, Makro

Ska verkligen amorteringskraven komma tillbaka trots att de saknar påvisbar samhällsnytta?

2021-02-01 av 29 kommentarer

I mars och april förra året släppte Finansinspektionen tillfälligt på amorteringskraven för bolånetagare. Bankerna fick möjlighet att ge alla bolånetagare undantag från amorteringskrav med hänvisning till spridningen av coronaviruset och dess effekter. På så sätt ville Finansinspektionen ”ge bolånetagarna ökat handlingsutrymme i en osäker tid.” I en DN-intervju förra veckan meddelade dock FI:s generaldirektör Erik Thedéen att amorteringskraven för bolånetagare med stor sannolikhet kommer tillbaka den 31 augusti i år. Men amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och har stora individuella och samhälleliga kostnader. Därför bör de inte komma tillbaka. Thedéen kritiserar också i svepande ordalag de noggranna beräkningar av amorteringskravens konsekvenser som tidigare redovisats. I en DN-intervju idag tillbakavisar jag Thedéens kritik. Här diskuteras dessa frågor något utförligare än i intervjun. [Read more…]

Filed Under: Bostadspolitik, Finans, Finansiell stabilitet, Makro

Vad är fel med makrotillsynen? (Och vad visar coronakrisen?)

2020-06-16 av 10 kommentarer

[Uppdatering 2020-06-22]
I en ny uppsats i Nordic Economic Policy Review med titeln “Macroprudential Policy and Household Debt: What is Wrong with Swedish Macroprudential Policy?” menar jag att mycket är rätt i den svenska makrotillsynen. Finansinspektionen har sett till att bankerna har stora kapitalbuffertar och god likviditet, och de klarar stränga stresstest. Men när det gäller risker förenade med hushållens skulder klarar inte makrotillsynen en nyttokostnadsanalys. Den stora kreditåtstramning som Finansinspektionen har åstadkommit – genom amorteringskraven men även på andra sätt – har ingen påvisbar samhällsnytta. Däremot har den stora samhälleliga och individuella kostnader. FI, liksom de internationella organisationer som regelbundet granskar Sverige, har i själva verket en bristfällig och missvisande tankeram för att bedöma makroekonomiska risker kopplade till hushållens skulder. Denna tankeram motsägs av forskningen. Därför har kreditåtstramningen genomdrivits på felaktiga grunder.

En bättre tankeram i enlighet med forskningen föreslås i uppsatsen.  Flera reformer krävs också för en bättre fungerande bolånemarknad, inklusive att avskaffa amorteringskraven. En grundläggande reform av själva makrotillsynen – inklusive en beslutsfattande kommitté och stärkt ansvarsutkrävande – kan minska risken för misstag i makrotillsynen. [Read more…]

Filed Under: Bostadspolitik, Finans, Finansiell stabilitet, Makro, Politik

Riksbanken utnyttjar coronakrisen

2020-04-21 av Kommentera

Detta är ett inlägg av Peter Englund och Per Krusell, som var sakkunniga i Riksbankskommittén, samt Harry Flam, som var utredare av Riksbankens balansräkning och finansiella oberoende.

Riksbankens direktion missförstår helt syftet med förslaget till ny riksbankslag. Det framgår tydligt av direktionens remissvar på Riksbankskommitténs lagförslag som sammanfattas på DN-debatt och av riksbankschefens uttalanden i en intervju i DN. Lagförslaget syftar till att befästa Riksbankens oberoende, inte att inskränka det som riksbankschefen misstänker. Dessutom tycks direktionen anse att den är bättre skickad att göra bedömningar om vilka prioriteringar som är bäst för Sverige i en kris än regering och riksdag. [Read more…]

Filed Under: Finansiell stabilitet, Penningpolitik
«Föregående sida
Nästa sida»