Hur stor roll spelar det för människors ekonomiska situation var de bor och var de växer upp? Det stora experimentet ”Moving to Opportunity” (MTO) som genomfördes i USA på 1990-talet syftade till att undersöka just det. Genom att ge vissa, slumpmässigt utvalda, fattiga familjer möjlighet att flytta till subventionerat boende i rikare stadsdelar undersöktes konsekvenserna av att en fattig familj istället för andra fattiga får rikare familjer omkring sig. Resultat från experimentet, som dokumenteras i ett nytt working paper av Raj Chetty, Nathaniel Hendren och Larry Katz visar att barnen i de familjer som flyttade bort från fattigdomen klarar sig bättre i livet än de som bodde kvar. [Read more…]
Avskaffat ränteavdrag och priset på bostadsrätter i Stockholms innerstad
2015-03-31 av 28 kommentarer
Finansminister Magdalena Andersson ansattes hårt om ränteavdraget på bostadslån i SVT:s Aktuellt den 24 mars. I inslaget sades att ränteavdraget kostar staten 30 miljarder per år i förlorade skatteinteäkter och att den rikaste halvan av befolkningen får 85 procent av skatterabatten. Finansministerns svar var att många hushåll byggt sin ekonomi på nuvarande ränteavdrag. Frågan om ränteavdragets vara eller inte vara kommer att vara fortsatt aktuell.
Marknadshyra och bostadsbubbla i Stockholms innerstad
2015-03-19 av 66 kommentarer
Den 16 mars fanns det 25 lägenheter inom Stockholms tullar att hyra tills vidare för privatpersoner hos förmedlingsföretaget Bostad Direkt. Den genomsnittliga hyran per kvm och år var 3 154 kronor. Av dessa lägenheter hyrdes 15 ut omöblerade för 3 023 kronor per kvm och år.
Den svenska skulden
2015-01-16 av 8 kommentarer
Detta är ett inlägg av Roine Vestman som är forskare vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. I oktober 2014 anlitade SNS honom som granskare av ett utkast till den rapport som han här kommenterar. Rapporten kan laddas ned här.
Igår offentliggjordes rapporten ”Den svenska skulden” av SNS Konjunkturråd (se även debattartikeln i DN). Den ambitiösa rapporten bjuder bland annat på flera intressanta förslag till reformer av den svenska marknaden för företagsobligationer som anses vara underutvecklad. Tonvikten i rapporten läggs dock – naturligt nog i rådande läge – på de svenska hushållens skuldsättning. I det här inlägget lyfter jag fram det allra mest tänkvärda som rör just hushållens skuldsättning och redogör för min syn på hur rapporten hanterar detta ämne. I korthet kan man säga att författarna lyfter fram och förtydligar olika perspektiv på ämnet, vilket i sig är värdefullt, och att den lägger fram flera intressanta policyåtgärder som kommer att uppfattas som kontroversiella. [Read more…]
Vilka är bostadspolitikens mål?
2014-12-09 av 33 kommentarer
Den gamla fastighetsskatten var illa omtyckt, trots att den drabbade relativt få medborgare. Lika illa omtyckt tycks tanken på att införa marknadshyror vara. Vad beror denna aversion mot marknadshyror och fastighetsskatt på?
En förklaring skulle kunna vara att människor tycker att man ska ha möjlighet att bo kvar i sitt hem oavsett om man äger eller hyr. En bostad är inte vilken vara som helst, utan också ens hem som man kan ha starka känslomässiga band till. Många vill nog känna sig säkra på att de kan bo kvar i samma område under barnens uppväxt eller under sin ålderdom och inte oroa sig för att man behöver flytta av ekonomiska skäl. Precis som vi har en arbetslöshetsförsäkring som skyddar oss mot marknadskrafternas nycker på arbetsmarknaden, skulle man kunna hävda att det finns en efterfrågan på att boendet skall skyddas på liknande vis, till exempel mot att man tvingas att flytta på grund av att området man bor i blir mer attraktivt. [Read more…]
Makroekonomiska risker med amorteringskrav
2014-11-14 av 42 kommentarer
Detta är ett gästinlägg av Niels-Jakob Harbo Hansen och Erik Öberg, båda doktorander i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
De senaste åren har vi från flera håll hört att de svenska hushållens skuldsättning utgör ett hot mot den makroekonomiska stabiliteten. På tisdagen bestämde sig Finansinspektionen för att gå från ord till handling och föreslog att amorteringskrav ska införas. Förslaget innebär att hushåll som tar nya bolån ska tvingas amortera 2 % av lånet årligen tills dess att belångsgraden, definierat som lånets storlek delat på bostadens inköpsvärde, är 70 % och ytterligare 1 % per år tills att belåningsgraden är 50 %.
Vi är inte säkra på om detta förslag kommer att öka den makroekonomiska stabiliteten. Tvärtom ser vi två anledningar till att denna reform faktiskt kan få motsatt effekt. [Read more…]
Bör ränteavdragen avskaffas?
2014-11-11 av 92 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.
Man kan ha olika uppfattning om vad som är orättvist här i världen. Att somliga är rika, medan andra är fattiga, kanske en del av oss uppfattar som orättvist. Andra skulle kanske tycka att det beror på hur rikedomen har förvärvats – genom hårt arbete, eller genom tur på lotteri, eller genom skumma affärer. Här finns utrymme för olika uppfattningar, och i alla händelser har vi vant oss vid att en sådan ojämlikhet faktiskt existerar. Men om regeringen nu inför en regel som säger att en och samma vara ska säljas för olika pris, och de rika ska betala ett lägre pris än de fattiga – ja, då skulle nog de flesta av oss tycka att detta vore en helt orimlig orättvisa. Och icke desto mindre är det precis en sådan regel som nu diskuteras i tidningarna. [Read more…]
Ledde sänkningen av fastighetsskatten till högre huspriser?
2014-10-14 av 16 kommentarer
En förklaringsfaktor som ofta nämns för att förklara uppgången i fastighetspriserna under senare år är sänkningen av fastighetsskatten. Fastighetsskatten sänktes 1 januari 2008 från 1 till 0,75 procent av taxeringsvärdet och ett indexerat tak på 6 000 kronor infördes. Detta innebar att skatten för alla hus med ett taxeringsvärde upp till 800 000 kronor fick marginellt sänkt skatt, medan sänkningen blev betydligt större för fastigheter med högre taxeringsvärde. Figuren nedan visar att den årliga skattsänkningen för hus med ett taxeringsvärde på 800 000 var 2000 kronor, medan skatten sänktes betydligt mer för dyrare hus. Till exempel sänktes den årliga skatten med 34 000 kronor för ett hus på Sandhamn i Stockholms skärgård med ett taxeringsvärde på 4 miljoner.
Felaktig beskrivning av debatten om bostadspriserna, skulderna och penningpolitiken
2014-09-20 av 5 kommentarer
I Ekonomisk Debatt nr 5 2014 har Roland Andersson en intressant artikel, ”Perspektiv på bostadspolitiken” (s. 70-76). Men det korta avsnittet ”Risker för en bostadsbubbla” (s. 75), inklusive hänvisningarna till mina bidrag, innehåller tyvärr så många fel att jag känner mig tvungen att rätta dem, för att förhoppningsvis undvika att missförstånd sprider sig. [Read more…]
Stockholmshushållens förväntningar om bostadsmarknaden
2014-09-08 av 16 kommentarer
[Uppdatering kl 11:40: På grund av ett okänt fel har läsare med Internet Explorer tidigare bara sett en del av detta inlägg, och tyvärr inte slutsatserna i punkterna 1-6. Nu är felet rättat.]
Konsultbyrån Evidens har tidigare publicerat läsvärda rapporter om argumenten för och emot en bostadsbubbla och om hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden. Förra veckan publicerade Evidens en ny läsvärd rapport, ”Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska?”, med resultatet av en enkätundersökning bland hushåll i Stockholmsregionen om deras förväntningar om bostadsmarknaden och framtida priser och räntor. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer