Under hösten har jag ondgjort mig över rapporteringen i den morgontidning jag prenumererar på. Jag tycker helt enkelt inte att den på ett bra sätt har bevakat och förklarat skeendena under den migrationspolitiskt intensiva hösten. (För den som vill fördjupa sig i detta skrev Björn Östbring ett läsvärt inlägg om rapporteringen i början av hösten.) Jag har avstått från att diskutera den i mina ögon ensidiga rapporteringen eftersom sådana debatter lätt spårar ur, utan jag har i stället sökt information via andra kanaler, t.ex. den konkurrerande morgontidningen och utländska media, men också direkt från Migrationsverket, SCB och BRÅ. Men ibland har jag inte kunna hålla mig utan beklagat mig för min kollega David Strömberg som sitter i kontoret bredvid. Han är en av Sveriges främsta, men kanske mest medieskygga, medieforskare. Han brukar svara mig att media kanske ger en vinklad bild, men att jag inte borde hetsa upp mig eftersom det förmodligen ändå inte spelar någon större roll i ett samhälle med flera fria, konkurrerande medier. [Read more…]
Är ekonomer pålitligare än psykologer?
I höstas publicerades resultaten från ett stort forskningsprojekt som gick ut på att replikera 100 experimentella psykologiska studier (se inlägg här). Resultaten var nedslående. Endast 36 procent av studierna kunde replikeras i bemärkelsen att signifikanta effekter på femprocentsnivån uppmättes. Idag publicerar Science resultaten från en replikering av 18 nationalekonomiska laboratorieexperiment. Flera av de deltagande forskarna har anknytning till Handelshögskolan i Stockholm: Anna Dreber, Eskil Forsell, Magnus Johannesson, Johan Almenberg, Adam Altmejd, Emma Heikensten och Siri Isaksson. [Read more…]
Ett gott nyttigt år
Jag firade nyligen nyår i en stuga i de i samband med skid-VM så omtalade ”fjällen” i närheten av Falun. Eftersom detta är betydligt mer glesbefolkade trakter än Stockholms innerstad, där jag vanligtvis firar nyår, tänkte jag att jag nog måste köpa lite egna fyrverkerier för att vi säkert skulle få njuta av några nyårsraketer. Fyrverkerier är ganska dyra att köpa, samtidigt som många fler än de som skjuter upp dem kan njuta av dem. Det finns alltså stora positiva externaliteter att skjuta upp fyrverkerier (och negativa för ljudkänsliga och hundägare, men låt oss lämna detta därhän). Höga kostnader för den enskilda och stora positiva externaliteter borde innebära att det skjuts upp för lite raketer på nyår. Det var detta resonemang som fick mig att lägga 300 kronor på 40 sekunders nöje. Mitt teoretiserande visade sig vara helt felaktigt. [Read more…]
Bilder av en sjuk bostadsmarknad
Margot Wallström har väckt en del uppmärksamhet för att hon skaffat sig ett (tillfälligt) hyreskontrakt i Stockholms innerstad i sedvanlig ordning, det vill säga genom att utnyttja vänskap och kontakter. Detta har fått en del att dra slutsatsen att det är dags för regeringen att tillhandahålla bostäder åt statsråd, precis som riksdagsledamöter har möjlighet att få en bostad. F.d. statsrådet Margareta Winberg (S) frågar sig till exempel på sin offentliga Facebook-sida sig hur vi egentligen ”värderar ett statsråd”. Svaret på den frågan är 127 000 kronor i månaden, vilket borde var mer än tillräckligt för att skaffa sig en bostad på en fungerande bostadsmarknad på egen hand. [Read more…]
Årets julklappar är redan öppnade
Under november och december månad ger många forskningsfinansiärer besked om vilka forskare som tilldelas forskningsanslag. Som forskare är det naturligtvis spännande, men också frustrerande tider. Frustrationen beror främst på besvikelsen över att ha fått avslag, men till skillnad mot oönskade julklappar är det fritt fram att beklaga sig. Frustrationen tror jag förvärras av att man i många fall får väldigt lite information om på vilken grund avslaget fattas. Häromdagen fick jag till exempel ett brev från en forskningsstiftelse som var två rader långt: ”Stiftelsen har ej beviljat ovanstående ansökan. Stiftelsen tackar för visat intresse.” [Read more…]
Vem gynnas av bredbandsutbyggnad?
Utsikten från min sommarstuga störs numera av en luftburen fiberoptisk kabel. Lyckligtvis är bredband mycket smalare än namnet antyder, så detta innebär en ytterst marginell försämring för min egen del. Däremot har den lilla kabeln i horisonten fått mig att fundera på vilka ekonomiska effekter en tunn tråd kan ha på ett litet samhälle i glesbygden. [Read more…]
Huvudräkning för ekonomiintresserade
De flesta som läser det här inlägget tycker förmodligen att 750 kronor för en vinterjacka är ett överkomligt pris, medan en dörrvaktsjacka i dun för 7 500 kronor är i dyraste laget. Denna känsla för proportioner när det gäller hushållsekonomi tycks dock ofta saknas när det gäller rikets ekonomi. Jag tror till exempel att det är många som inte gör så stor skillnad på en regeringssatsning på 750 miljoner eller 7,5 miljarder, och ibland hör man till och med att folk inte minns huruvida det handlade om miljarder eller miljoner. Likaså tycks få direkt inse att det är orimligt att svenskar skulle lägga 75 miljarder på julklappar, vilket är en siffra som snurrat runt i offentligheten på senare tid (jag tror irrfärden började på Dagens Arena). [Read more…]
Vad forskar nationalekonomer om?
När jag 1998 läste mina första kurser i nationalekonomi var jag en obildad yngling som inte hade en aning om vad nationalekonomi var, förutom att nationalekonomer var ett gäng marknadsliberala ideologer förstås. Jag minns att jag funderade en hel del på varför min första mikrolärare hade Armanijeans, men vad personen sysslade på dagarna uppe på sitt kontor tror jag inte att jag överhuvudtaget funderade på eller visste något om. I en kommande antologi från Studentlitteratur (där Johanna och jag ingår i referensgruppen) är tanken att vi ska försöka råda bot på studenters eventuella okunnighet om nationalekonomers forskarvardag. [Read more…]
Flyktinginvandring för vår eller flyktingarnas skull?
Statsminister Stefan Löfven har upprepade gånger hävdat att invandring är nödvändig för att klara den framtida välfärden. Till exempel yttrade han i en debatt i P1 med Anna Kinberg Batra i förra veckan följande som svar på en fråga om flyktingkrisens betydelse för de offentliga finanserna:
”Om vi inte får människor in till Sverige från andra länder, då kommer vi snart att stå inför det här stora problemet att vi har allt fler äldre som behöver trygghet för sin ålderdom och det ska arbetas ihop av allt färre unga som är i arbete.”
Eftersom statsministern med sådan tvärsäkerhet flera gånger upprepat detta påstående när flyktingkrisen kommit på tal, blev jag nyfiken att ta reda på vilken grund han har för påståendet. Lyckligtvis är detta snabbt avklarat med hjälp av de tio korta forskningssammanfattningar som nationalekonomen Joakim Ruist satt samman. [Read more…]
Invandringens stora pluspost
Det talas ofta om invandringens intäkter och kostnader och vanligtvis avses då vilken betydelse invandringen har för de offentliga finanserna. Sådana beräkningar har gjorts av bland annat nationalekonomerna Jan Ekberg och Joakim Ruist, och slutsatsen är vanligtvis att flyktinginvandring brukar gå med ett litet minus (undantag finns dock, se t.ex. Arenas rapport och Joakim Ruists intressanta kommentar till denna). [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer