Att pojkar klarar sig sämre i skolan än flickor var ett tema i Svend Dahls nyligen presenterade utredning om män och jämställdhet. Skillnaderna i skolprestationer mellan flickor och pojkar är varken nya eller unika för Sverige men de ökar, konstaterade utredningen. Detta är delvis, men bara delvis, sant. Viktigare är att ett antal reformer ökat betydelsen av de skillnader som länge funnits.
[Read more…]

Det har blivit vanligt att avfärda klasstorlek som viktig för elevernas studieresultat. Andra faktorer — som lärarnas undervisningsmetoder och allmänna lärarförmågor — är viktigare än att på politisk väg minska klasstorleken, lyder argumentet. Även om detta är sant är det inte särskilt relevant då den genomsnittliga produktivitetseffekten av politiska åtgärder alltid kommer att vara liten jämfört med de produktivitetsskillnader som finns mellan olika arbetsplatser och anställda. Detta gäller i skolan precis som i all annan verksamhet, men det betyder inte att infrastrukturinvesteringar, regelverk, konkurrensutsättning eller skatte- och bidragssystemens utformning skulle vara irrelevanta. Inte heller finner forskningen att klasstorleken är irrelevant. [Read more…]

Även om det ofta hävdas att klyftorna i den svenska skolan ökar är detta inte något entydigt resultat. Både PISA- och TIMSS-undersökningarna finner exempelvis att resultatförsämringen i matematik om något är större bland hög- än lågpresterande elever. Samtidigt har resultatspridningen mellan skolorna ökat och studiemotiverade elever förefaller i allt högre grad studera tillsammans med likartade elever. Frågan är då varför inte högpresterande elever gynnas av dagens skolsystem på ett tydligare sätt än som verkar vara fallet? Det finns flera möjliga förklaringar till detta.
[Read more…]

I dagarna lanserades grundskolekvalitet.se, ett samarbete mellan de största skolhuvudmännens branschorganisationer och Svenskt Näringsliv som syftar till att förbättra möjligheten att göra informerade skolval. Som många andra skoljämförelser lider den av stora brister. Jämförelsen presenterar betyg och provresultat ur Skolverkets databaser men bortser från att vilka elever som går på en skola är den överlägset viktigaste faktorn bakom dessa resultat. Hur väl skolan förvaltar elevernas givna förutsättningar fångas därför inte. Dessutom fångar kunskapsjämförelserna bara en del av skolans alla mål. En än mer principiell invändning är att dessa jämförelser har som utgångspunkt att vad som är bra för en elev är bra för alla. En annan möjlighet är att elevers behov skiljer sig åt. [Read more…]

Att göra läraryrket attraktivare och lärarutbildningen bättre är sannolikt viktiga gatstenar på vägen mot en mer välfungerande skola. Ett problem med dagens ordning är att staten saknar befogenheter att göra yrket mer attraktivt och det är tveksamt om huvudmännen har incitament att ta detta ansvar. Att höja lärarnas löner med 10000 kronor i månaden låter sig sägas, men låter det sig verkligen göras? Om det nu till äventyrs gick att göra skulle det vara dyrt och effekterna på nyrekryteringen är osäker. Staten har dock makt över lärarutbildningen och en möjlig åtgärd att göra denna utbildning betald samtidigt som kraven och undervisningstiden höjs väsentligt. [Read more…]

Ingen kan ha missat att svenska skolelevers ras i internationella kunskapsjämförelser fortsätter. Det råder ingen brist på kommentarer kring PISA-undersökningen och en fråga som dykt upp är i vilken utsträckning utvecklingen beror på faktorer i eller utanför skolan. Enkelt uttryckt: är det undervisningen som brister eller beror problemen på att föräldrarna låter ungarna spela datorspel hela tiden. Även om jag själv spekulerat i motsatsen så tyder det mesta på att det är i klassrummen huvudproblemen står att finna. [Read more…]

Att man ska lära av de framgångsrika är en många gånger upprepad självklarhet. Tron på det goda exemplets makt är stor, inte minst inom välfärdssektorn: kommuner ska lära av framgångsrika kommuner, skolor av framgångrika skolor, landsting av framgångrika landsting. Särskilt intressant blir det då idén om likvärdighet i den offentliga tjänstesektorn kan krocka med idén att man ska lära av de bästa; om alla är lika bra finns det ingen att lära av varför kvalitetsskillnader kan påstås vara viktiga för att möjliggöra en allmän positiv utveckling. Det finns dock skäl att ifrågasätta denna verklighetsbeskrivning.
[Read more…]