Betygsinflation på högstadiet

2009-12-03 av 38 kommentarer

Tidigare har jag ju bara skrivit om betygsinflation på gymnasiet. Inför kvällens debatt har jag emellertid tagit fram lite siffror om andelen elever som går ut grundskolan med toppbetyg från grundskolan också. Det visar sig att det målrelaterade betygsystemet spelar en roll i betygsdramat. Medan andelen toppstudenter var konstant under det relativa systemet (som sig bör i ett relativt system) så har andelen toppstudenter ökat markant under den nya betygsregimen.

Under det gamla, relativa, betygssystemet som gällde fram till och med 1997 definierar jag ett toppbetyg som minst 4,9 i snitt. I det nya betygssystemet som gäller från och med 1998 är en toppstudent den som går ut med maximala 320 i meritvärde. Med denna defintion var andelen elever med toppbetyg ungefär 0,25 procent både 1997 och 1998. Mellan 1998 och 2008 ökade andelen elever med toppbetyg fem gånger (400 procent) och är nu uppe i 1,4 procent. Inte riktigt samma ökningstakt som på gymnasiet, men ändå.

Filed Under: Utbildning och forskning

Ekonomist om betygsinflation

2009-12-03 av 13 kommentarer

Idag ska jag diskutera betygsinflation i programmet Skolfront, SVT2 klockan 19.30. Anledningen är dels den artikel som Magnus Henrekson och jag skrev på DN Debatt för ett tag sedan (se även här, här och här), dels Skolverkets rapport om bristande likvärdighet i betygssättningen som släpptes häromdagen. Med i studion ska även Metta Fjelkner från Lärarnas Riskförbund och Per Wirtén från Arena vara.

Filed Under: Utbildning och forskning

Intelligens gör dig vältränad!

2009-12-01 av 15 kommentarer

Hoppas på högre IQ

Som alltid när någon studie rapporterar något om intelligens är media på hugget. Senast ut är ett forskarlag i Göteborg som hävdar att motion gör oss smartare (länk här). Min egen tolkning av resultaten är snarare att intelligenta personer  motionerar mer än dumma.

Fast egentligen har jag ingen aning. Och vad värre är:  det har inte forskarlaget i Göteborg heller. De har helt enkelt funnit en korrelation och som vi alla vet är korrelation inte samma sak som kausalitet.

Vad som är riktigt chockerande är att varken forskarna i Göteborg eller redaktörerna för den fina tidskriften PNAS verkar kännas vid denna uppenbara brist. Visst har de kontrollerat för en mängd bakgrundsvariabler, till och med jämfört tvillingar, men eftersom de jämförda tvllingarna både har olika intelligens och olika fysik så är det omöjligt att svara på vad som ger vad.

Till Göteborgarnas försvar kan sägas att de faktiskt redogör för en mekanism om hur motion skulle kunna påverka intelligensen. Finns det någon plausibel alternativ mekanism som skulle kunna ge upphov till den omvända kausaliteten? Tänk, tänk. Kanske intelligenta är är mer framåtblickande och uthålliga i sitt agarande sådär i största allmänhet. Det finns det faktiskt belägg för. Nog borde sådana egenskaper kunna få folk att motionera mer.

DN, Exp, BT, SVT,
Filed Under: Kuriosa, Metod

Skönt att det är måndag?

2009-11-30 av 11 kommentarer

Såhär på måndagsförmiddagen kan det vara läge att uppmärksamma en ny studie av Peter Martinsson och Alpaslan Akay. De finner att söndagar är den veckodag då folk i genomsnitt är som mest olyckliga. Två resultat tyder på att detta inte beror på att helgen snart är slut och att det är dags att återvända till jobbet. Dels uppvisar arbetslösa samma mönster, dels är lördagar inte en höjdardag heller. I stället verkar det vara ett trist familjeliv som driver resultaten; singlar uppvisar inte samma mönster utan i stället är det gifta personer som har problem med helgerna.

Eftersom gifta personer i genomsnitt är lyckligare än ogifta är kan detta tyckas lite märkligt. Samtidigt kan det nog vara möjligt att uppskatta den status och trygghet en familj ger utan att för den sakens skull gilla en massa kvalitetstid med sin äkta hälft. Eller så är det barnen som är boven i dramat; det är ju ett välkänt faktum i lyckoforskningen att barn sänker snarare än höjer ens upplevda välbefinnande (se här och här).

(Om någon undrar så hade jag själv en alldeles utmärkt helg men tycker trots det att det är helt ok att vara tillbaks på jobbet).

Filed Under: Beteendeekonomi, Välfärd

Utbudet av inre organ

2009-11-20 av 46 kommentarer

Negativ extern effekt

Det råder brist på organ för transplantationer i nästan alla länder. Somliga anser att en lösning på detta problem är att låta folk sälja sina organ, andra tycker att man ska öppna upp för längre donationsbyteskedjor (Niclas Berggren har skrivit mycket om detta). En ny artikel av bland andra Todd Elder pekar på att mindre konventionella metoder kan öka utbudet av organ. Vi kan helt enkelt låta folk köra motorcykel utan hjälm.

I artikeln visar de att införandet av obligatoriska hjälmlagar i amerikanska delstater minskade antalet tillgängliga organ. Detta beror både på att olyckor bland hjälmlösa motorcykelförare oftare resulterar i användbara organ och på att folk verkar köra mer motorcykel om de inte tvingas bära hjälm.

Nu är det inga särskilt stora effekter som forskarna finner men för framtida cost-benefitanalyser kan det vara viktigt att veta att varje dödsfall i en MC-olycka verkar kunna rädda 0.33 liv bland dem som väntar i organköerna. Den stora frågan är om Vägverket kommer att börja ta hänsyn till denna typ av effekter när de värdesätter framtida trafiksatsningar?

Filed Under: Beteendeekonomi, Metod

Hur viktiga är lärare, egentligen?

2009-11-06 av 17 kommentarer

Det är lustigt hur förhållandet mellan den akademiska och den politiska världen ser ut. Först producerar akademikerna forskning som visar att lärare är viktiga — till och med mycket viktiga — för elevernas skolprestationer. Detta får genomslag i politiska debatten, kanske då det stämmer med de flestas fördomar, kanske då lärarfacken gillar resultaten.

Samtidigt visar forskning från flera länder att det blir allt svårare att rekrytera toppstudenter till läraryrket och en rapport från McKinsey hävdar att det går särskilt bra för eleverna i de länder där läraryrket fortfarande är populärt. Argumenten för högre lärarlöner och bättre anställningsvillkor som ska locka toppstudenter till yrket förefaller då överväldigande.

Det finns bara två problem. För det första finns ingen enkel koppling mellan att vara toppstudent och att vara en bra lärare. För det andra har forskningen börjat ifrågasätta de gamla uppskattningarna av hur viktiga lärare egentligen är. En studie visar att lärarnas påverkan på eleverna inte verkar hålla i sig särskilt länge, en annan att man med gängse tillvägagångssätt kan visa att lärare som eleverna ännu inte haft har stort inflytande på deras resultat. Vilket ju tyder på vissa metodproblem.

Vad man lär sig av detta är väl främst att det ibland är väldigt skönt att vara akademiker och inte behöva ta ansvar för faktiska beslut. Dessutom får man viss förståelse för att politiker kan se forskarnas mantra om behovet av mer forskning som en aning frustrerande.

Filed Under: Metod, Utbildning och forskning

Bygg en vaccinfabrik

2009-11-04 av 41 kommentarer

PANAMA-HEALTH-INFLUENZA-VACCINATIONPå den tiden då fåglar och inte svin var ursprunget till nya farliga influensor passade mina kollegor Rikard Forslid och Mathias Herzing på att analysera behovet av en statlig vaccinfabrik. Deras analys visar att en vinstmaximerande vaccinproducent med monopolmakt inte bara har incitament att ta ut för höga priser utan även att investera för lite i produktionskapacitet.

Anledningen är att en högre produktion minskar smittspridningen och därmed efterfrågan på vaccinet. Om vaccinet släpps tidigt får epidemin aldrig fotfäste vilket påverkar företagets vinster negativt. För en producent som maximerar välfärden snarare än vinsten är produktionens påverkan på smittspridningen tvärtom en anledning att investera i större produktionskapacitet.

Utfrån denna analys har Rikard i flera sammanhang argumenterat för ett byggande av en statlig vaccinfabrik. Enligt den utredning som gjorts skulle den årliga kostnaden för en sådan ligga kring 40 miljoner kronor per år. Givet det kaos som ständigt försenade leveranser av vaccinet mot svininfluensan gett upphov till förefaller det vara väl investerade pengar.

DN123456, SvD1234, SDS12345, GP12, Exp1234, AB1234
Filed Under: Välfärd

Dagis, ett jobbavdrag

2009-10-22 av 12 kommentarer

Min kollega Ann-Sofi Kolm poängterade häromdagen att dagis egentligen fungerar precis som ett rejält jobbskatteavdrag. Den som inte arbetar eller studerar får ta hand om sina barn själv. Den som däremot arbetar får en subvention i form av dagisplats värd ungefär 100000 kronor per barn och år vilket borde ge starka incitament att gå från bidragsförsörjning till arbete.

Eller, det var så det fungerade från början. Rätten till förskola har gradvis utökats till att gälla även dem utan arbete. Inom kort ska exempelvis alla 3-åringar garanteras en kostnadsfri förskoleplats. Regeringens proposition gör klart att det handlar om att lyfta barnen ur vad som riskerar att vara en intellektuellt och språkligt torftig hemmiljö. Att förskolan kan ge värdefull stimulans till barn från just sådana miljöer har Eva skrivit om här, här och här.

Enda frågan är hur det går med arbetslinjen? Samtidigt som finansdepartementet kämpar för att höja nettoavkastningen på arbete med ett par tusenlappar per år så driver utbildningsdepartementet igenom reformer som med stor kraft verkar i motsatt riktning. När utbildningsdepartementet vill mildra effekterna av ”utanförskapet” bidrar man alltså samtidigt till att upprätthålla det.

Eller? Nja, totaleffekten beror ytterst på hur värdefull de arbetslösa föräldrarna anser förskoleplatsen vara. Även om det kan det vara skönt att ha några timmar för sig själv och även om det är bra att barnen får någon att leka med så är nog den privata betalningsviljan betydligt lägre än den offentliga subventionen. Är betalningsviljan bara tillräckligt låg så kommer effekterna av jobbavdraget dominera.

Tänk att man för en gångs skull går och hoppas att det offentliga inte ger valuta för pengarna.

Filed Under: Arbetsmarknad, Utbildning och forskning

När började lärarkårens utarmning?

2009-10-20 av 21 kommentarer

Dagens förslag om återförstatligande av skolan motiveras bland annat av att kommunaliseringen sägs ha sänk lärarkårens status. En studie av Erik Grönqvist och mig (som jag bloggat om tidigare) visar att nedgången i olika mått på de nyblivna lärarnas förmågor sammanfaller ganska väl med kommunaliseringen, så det kan ligga något i detta.

hs_larare_bild

Även om bilden är slående kan det naturligtvis även finnas andra faktorer bakom nedgången. Men då Göran Perssons självbiografi tyder på att en proletarisering av lärarkåren var ett motiv till kommunaliseringen så kanske åtminstone någon är nöjd med utvecklingen.

Dagens samhälle, HD 2, AB, SvD, SDS, UNT, GP.
Filed Under: Utbildning och forskning

Institutioner och handelsmönster

2009-10-13 av 3 kommentarer

Inte bara Elinor Ostrom utan även Oliver Williamson har fått årets Nobelpris. En av Williamsons viktigaste idéer berör relationsspecifika investeringar, dvs investeringar som är unika för en specifik affärsrelation. Sådana investeringar påverkas av hur lätt det går att skriva och upprätthålla kontrakt mellan parterna i relationen. Utan trovärdiga kontrakt måste produktionen ske inom ett och samma företags väggar vilket ofta inte är optimalt i andra avseenden.

Nathan Nunn har skrivit en intressant artikel som drar ut implikationerna av detta till internationella handelsmönster. Nunn finner att länder med goda kontraktsuppehållande institutioner tenderar att ha en komparativ fördel i produktionen av varor som kräver relationsspecifika investeringar. Därmed var Nunn tvåa på bollen när det gäller att empiriskt visa att ett lands institutioner kan ge upphov till komparativa fördelar.

Filed Under: Företagande, Internationellt Tagged With:
«Föregående sida
Nästa sida»