Så här ett litet tag efter övergången till sommartid är det intressant att ägna klockorna på arbetsplatser och institutioner lite extra uppmärksamhet. På sina håll tar det lång tid att justera fram klockorna den timme vi förlorat och detsamma brukar gälla när denna timme under hösten betalas åter. Min gissning är att den tid det tar att ställa om klockorna är en hyfsat bra indikator på allt möjligt kvalitetsarbete som bedrivs på platsen i fråga. Finns det rutiner och en tydlig ansvarsfördelning går det snabbt, annars kan man få vänta länge. Ibland ända tills dess att vintertiden återinträder. [Read more…]
Guide till skoldebatten
Skolan debatteras allt intensivare och här följer min subjektivt utvalda guide till relevanta frågor, svar och källor till en del av de aspekter som diskuteras. Med förhoppning om att den kan vara till nytta.
Slutet för aktiv förvaltning?
Mitt i all krisrapportering kom häromdagen nyheten att CalPERS, pensionskassan för Kaliforniens offentliganställda och USAs näst största pensionsförvaltare, funderar på att gå över till passiv förvaltning. Då aktiv fondförvaltning är en mycket lönsam del av bankernas verksamhet kan detta få stora konsekvenser för finansbranschen. [Read more…]
Cypernkrisen visar behovet av en bankunion
Cypernkrisen har tagit strålkastarljuset från Europas andra krishärdar. Utvecklingen går så snabbt att det är svårt för oss på Ekonomistas att hinna med. Som tur är finns det många kvalificerade skribenter runt om i världen som analyserar utvecklingen både brett och djupt. I princip rör det sig om att Cyperns stora banker med tillgångar på över åtta gånger landets BNP drabbats hårt av nedskrivningarna av den grekiska statsskulden. Någon måste bära bankernas förluster och EMUs mer solida medlemsländer säger nej till att stå för hela kostnaden. [Read more…]
Vet företagarna vad företagarna behöver?
Är detta måltavlan från en tävling i hagelskytte? Eller kanske aktieanalytikers prognoser jämfört med faktiska utfall? Nej, figuren visar förhållandet mellan Svenskt Näringslivs mått på kommunalt företagsklimat år 2002 och förändringen i sysselsättningsgrad bland kommunens invånare under åren 2002-2010. Något samband mellan mellan dessa storheter förefaller inte finnas. [Read more…]
Husprisbubblans makroekonomiska konsekvenser
Att finanskrisen hade sitt ursprung i den amerikanska bostadsbubblan är ingen nyhet. Vad som däremot är intressant är att försöka avgöra hur viktig bostadsmarknaden varit för den realekonomiska utvecklingen, både under åren då bubblan växte fram och när den väl sprack. Dessa frågor undersöks i en serie artiklar av framförallt Amir Sufi och Atif Mian. Grunden för deras undersökningar är detaljerade data över bland annat huspriser och hushållens skuldsättning på mer eller mindre detaljerad regional nivå i USA. [Read more…]
IMF och multiplikatorerna
Höstens World Economic Outlook från IMF väckte visst rabalder då fonden hävdade (somliga skulle kanske säga erkände) att den underskattat de negativa tillväxteffekterna av finanspolitisk åtstramning under finanskrisen. Snarare än att ligga kring 0,5 — vilket IMFs egna tillväxtprognoser räknade med — verkar de i Europa under krisen legat kring 1,5, vilket betyder att en åtstramning på en procent av BNP leder till 1,5 procents lägre tillväxt. I debatten som följde ifrågasattes hur robusta dessa resultat egentligen var. Nu har emellertid IMF släppt ett working paper som bekräftar de ursprungliga resultaten. [Read more…]
Lönen är inte allt
Redan Adam Smith framhöll att lönen inte är det enda sättet på vilket en anställd kompenseras för sina ansträngningar. Olika jobb är mer eller mindre trevliga, farliga och tråkiga. Enligt teorin om kompenserande löneskillnader kommer sådana skillnader att avspeglas i lönen; trevliga och ofarliga arbeten kommer att vara mindre välavlönade än otrevliga och farliga, allt annat lika. [Read more…]
Sverige: det jämlika klassamhället?
Sverige, liksom övriga nordiska länder, kännetecknas i av en förhållandevis hög grad av inkomstmobilitet. Oftast mäts sådan genom att skatta hur hög samvariationen i inkomst är mellan generationer eller mellan syskon. Som visas i figuren (källa) finns en tydlig koppling mellan låg inkomstmobilitet och hög ekonomisk ojämlikhet. Inkomstmobilitet och social mobilitet är emellertid inte samma sak och en kreativ ny studie av Gregory Clark ger en intressant komplementär bild av den sociala mobiliteten i Sverige. [Read more…]
Blandad spridningsbild i TIMSS/PIRLS
Få av dem som är intresserade av utbildningsfrågor kan ha missat att resultaten från de internationella undersökningarna TIMSS och PIRLS släpptes häromdagen. Resultaten var nedslående med sjunkande resultat i läsförståelse (åk 4) och matematik (åk 8). Resultaten i matte (åk 4) och no (åk 8) var oförändrade medan resultaten i no för årskurs 4 förbättrades. Vad som dock inte nämts i rapporteringen är hur skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever utvecklats sedan förra undersökningen. [Read more…]
Senaste kommentarer