Faran med tidiga ställningstaganden

I brist på andra brännande frågor väcktes igår frågan om rösträttsåldern inte borde sänkas till 16 år. Argumentet som framförs är att dagens 16-åringar är kapabla och mogna nog att ta det ansvar rösträtten innebär. Det är också frågan om ansvar, kompetens och mognad som dominerar de överlag kritiska kommentarerna till förslaget. Ett annat perspektiv på frågan lyfts i studie av Sendhil Mullainathan och Ebonya Washington som för några år sedan fann att det faktum att man lagt sin röst på en kandidat gjorde en mer positivt inställd till denna i framtiden. [Read more…]

Brutto- och nettoskulder

Regeringen meddelade igår att man ämnar sälja statens innehav av aktier i Nordea. Inget fel i det, men argumentet att detta kommer att minska statsskulden är en aning märkligt. En försäljning innebär ju bara att staten byter ett tillgångsslag (bankaktier) mot ett annat (kontanter). [Read more…]

Betygssystem som bäddar för misslyckanden

Under den senaste mandatperioden har betygssystemet gjorts om: fler betygssteg har införts och försök (med betoning på försök) har gjorts att tydliggöra betygskriterierna. Ett viktigt syfte har varit att öka likvärdigheten i betygssättningen, men det är tveksamt om åtgärderna kommer att uppnå detta mål. Istället riskerar förändringarna att förstärka problemet med att betygssystemet gör det väldigt lätt att misslyckas. Snarare än att detaljreglera kunskapskriterier borde ett system som baseras på lärarnas professionalitet byggas. [Read more…]

Naivt utvärderingssystem

Är på konferens och diskuterar utbildningsfrågor. Som vanligt häpnar de internationella gästerna över vissa aspekter av det svenska skolsystemet. En sådan märklighet är att de nationella proven är belagda med sekretess efter att de hållits, men att lärarna har tillgång till proven i god tid innan eleverna skriver dem.

[Read more…]

JB och Friskolekommittén

Friskolekoncernen JB Educations beslut att sluta driva skolor visar att det finns likheter mellan skolmarknaden och bankmarknaden. I båda fallen är värdet av kundens investering beroende av att andra väljer att söka sig till skolan eller ha kvar pengarna på bankens konto. Eftersom det inte går smärtfritt att glida över från en skola till en annan så minskar värdet av redan gjorda utbildningsinvesteringar om andra familjer väljer bort skolan och den därför läggs ner. (Enligt Hatties utbildningsöversikt (tabell 3.3) är skolbyten den enskilt sämsta åtgärden för elevers kunskapsutveckling som han har data på.)

[Read more…]

Flash! Billigare att utbilda barn till högutbildade!

Tidningen Dagens Samhälle har nyligen presenterat en rankinglista över Sveriges skolkommuner. Rankingen som visar att Täby, följd av Danderyd och Lidingö, är Sveriges bästa skolkommun väcker en hel del frågor och det finns all anledning att ifrågasätta undersökningen. [Read more…]

Finns viktigare saker än att vara relativt fattig

Är på Society of Labor Economists konferens i Boston. Mängder av intressanta studier presenteras och det hålls föredrag av prominenta forskare. Ett sådant som hölls av Larry Katz behandlade olika åtgärder för att förbättra situationen för familjer i utsatta områden i amerikanska storstäder. Resultaten är mycket blandade. [Read more…]

Förstår Utbildningsdepartementet incitament?

Jag sticker ut hakan och gör en förutsägelse. Från och med nästa år kommer Skolinspektionens inspektioner att resultera i försämrade resultat på de nationella proven vid de besökta skolorna. Men misströsta inte: denna negativa effekt kommer att vara kortlivad och redan året efter inspektionen kommer resultaten att vara tillbaks på de gamla nivåerna. Orsaken står att finna i Skolinspektionens regleringsbrev där man kan läsa att [Read more…]

Kritik av den ekonomiska liberalismen

För några årtionden sen gjorde nationalekonomen Bo Södersten samhällsdebatten en otjänst genom att dela upp samhället i närande och tärande sektorer. Den förra likställdes med den offentliga (eller var det månne den offentligfinansierade?) sektorn och den senare med den privata. Enligt denna märkliga uppdelning är en operation finansierad med skattemedel ”tärande” medan samma operation är ”närande” om den betalas med privata medel. Jag påminns om denna debatt vid läsningen av Adair Turners uppgörelse med den intellektuella grunden för de senaste 20-30 årens liberala ekonomiska politik Economics After the Crisis. [Read more…]

Nittio procent ingen dramatisk gräns

Hög skuldsättning kan tveklöst vara ett problem, men samtidigt är all skuldsättning inte likvärdig. Vad gäller frågan hur offentlig skuldsättning påverkar ekonomisk tillväxt skulle nog de flesta svara att det beror på faktorer som konjunkturläge, om skulden är inhemsk valuta, kapacitetsutnyttjande osv. Det var därför uppseendeväckande när Carmen Reinhart och Kenneth Rogoff i en inflytelserik studie (gratisversion) för några år sedan påstod sig ha funnit att en offentlig skuldsättning på över 90 procent av BNP har dramatiskt negativa konsekvenser för tillväxten. Det visar sig nu att de hade fel: 90 procent utgör inte någon dramatisk gräns. [Read more…]