Nog spelar kreditgivningen roll

Det verkar rimligt att en minskad tillgång på krediter påverkar investeringarna i samhället negativt. Hur viktig just kreditkanalen är i en konjunkturnedgång är dock en öppen fråga som är ytterst svår att besvara empiriskt. Svårigheten består i att tillgången på krediter i allmänhet minskar när tiderna är dåliga. Att företagen minskar sina investeringar kan därför bero både på att tillgången på krediter har minskat och på att konjunkturläget gör att företagen helt enkelt inte vill investera.

En ny studie av bland annat Heitor Almeida undersöker frågan på ett innovativt sätt. De jämför helt enkelt företag som var tvungna att förnya sina långfristiga lån just under finanskrisen med likartade företag vars lån förfaller först senare. Då skillnaden mellan företagen helt enkelt består i när de tidigare råkat låna upp pengar har forskarna en i princip perfekt kontrollgrupp för att undersöka hur kreditkrisen påverkat företagens investeringar.

De finner starka belägg för att utbudet av krediter har en stor effekt, oberoende av konjunkturläget. Företag vars lån förföll under senare delen av 2007 minskade sina investeringar med ungefär 30 procent (jämfört med nivån innan krisen) mer än företag vars lån förföll efter 2008. Då konjunkturen företagen mötte var densamma måste skillnaden bero på problem med kreditförsörjningen.

Huruvida det är allmänt svag efterfrågan i ekonomin eller bristande utbud på krediter som ligger bakom de låga investeringarna har konsekvenser för vilken politik som bör bedrivas; ska efterfrågan stimuleras eller ska man fokusera på att undanröja hindren för kreditgivningen? Det är en inte helt ovanlig ståndpunkt bland vissa Keynesianska ekonomer att betona efterfrågesidan och avfärda kreditgivningens betydelse (en Economist-debatt mellan Brad DeLong och Luigi Zingales kretsade kring just dessa frågor).

Även om studien ger stöd för idén att man under finansiella kriser främst fokusera på finansiella problem, är den bredare frågan om efterfrågestimulans eller kreditförsörjning knappast avgjord. Studien handlar ju inte om vilken lågkonjunktur som helst, utan om en av de värsta finanskriserna någonsin. Debatten lär alltså leva vidare.