Under valår är det som bekant röstköp som räknas bland de politiska partierna. Sveriges pensionärer utgör en av de största väljargrupperna, och detta märktes tydligt i socialdemokraternas senaste utspel att skatten på pensionerna ska sänkas ifall vi byter regering i höst. Men håller Stefan Löfvens argument om att 1) pensioner är uppskjuten lön och 2) pensionerna idag beskattas hårdare än arbetsinkomster? Svaret är ett klart nej. I själva verket betalar pensionärer lägre skatt än de flesta löntagare. Dessutom är pensioner till huvuddelen inte uppskjuten lön i vårt svenska pensionssystem. Vågar vi hoppas på en snar pudel från Löfven? [Read more…]
Nya perspektiv på Sveriges monetära historia
Är dagens husprisökningar historiskt unika? Var tillväxten i Sverige högre under 1600-talet än idag? Ger aktier verkligen alltid bättre avkastning på lång sikt? Dessa, och många andra, frågor bevaras i en ny bok ut som Riksbanken nyligen gett ut i samarbete med Ekerlids förlag. Sedan ett antal år har Riksbankens forskningsavdelning i samarbete med ett antal externa forskare bedrivit forskningsprojektet Historisk monetär och finansiell statistik för Sverige där långsiktiga monetära och finansiella tidsserier för Sverige samlats in och presenterats. Projektets andra volym innehåller kapitel om historiska huspriser, BNP, aktiekurser, riksbankens räkenskaper, statsskuld, och penningmängd från 1600-talet och framåt och kan laddas ned gratis på projektets hemsida vilket även gäller projektets samtliga historiska tidsserier. [Read more…]
Om Pikettys dataserier och kritiken från Financial Times
Thomas Piketty och hans nya bok Capital in the 21 Century har rönt enorm uppmärksamhet i hela världen (och kommenterats av oss bl a här, här). Boken har huvudsakligen fått beröm men en del skeptiska kommentarer har också hörts. I helgen publicerade Financial Times en kritisk granskning av bokens fördelningsstatistik och hävdade att man funnit flera indikationer på felaktigheter och att dessa rentav kan ändra vissa av bokens centrala slutsatser. Eftersom Jesper Roine och jag själv ligger bakom de svenska serier som Piketty använder och dessutom själva nyligen har skrivit en längre uppsats om västvärldens långsiktiga ojämlikhetstrender tänkte jag att frågan bör kommenteras här på bloggen. Dels handlar det om datamaterialets beskaffenhet (stämmer Pikettys serier?) och dels handlar det om i vilken mån FT:s kritik ändrar förutsättningarna för bokens slutsatser. [Read more…]
Påminnelse: Nationell konferens i nationalekonomi 25-26 september i Umeå
Som tidigare meddelats äger den nationella konferensen i nationalekonomi rum i Umeå 25-26 september 2014. Konferensens huvudarrangör är Nationalekonomiska föreningen och konferensen syftar till att skapa ett rum för nationalekonomer, och andra intresserade av ämnet, att regelbundet mötas. Deadline för call for papers för alla som vill presentera på konferensen att skicka in sin uppsats för bedömning är den 15 maj — alltså imorgon! Alla övriga deltagare kan anmäla sig på konferensens hemsida fram till den 30 juni. [Read more…]
Hur progressiva är de svenska skatterna?
De direkta skatternas omfördelande effekt är en viktig del av skattesystemets progressivitet. En ny studie från det europeiska forskningsprojektet EUROMOD, vars främsta syfte är att skapa jämförbara analyser av skatte- och bidragssystemen i Europas länder, visar att de svenska inkomst, fastighets- och förmögenhetsskatternas och även vissa socialförsäkringsavgifters progressivitet har sjunkit förhållandevis mycket i jämförelse med andra EU-länder sedan 1990-talet. Förklaringarna är flera, men sannolikt spelar både ökade kapitalinkomster och minskad kapitalbeskattning en viktig roll. Men analysen är samtidigt partiell då den missar flera väsentliga delar av den totala omfördelningen i välfärdsstaten. [Read more…]
Gary S. Becker, 1930–2014
Som tidigare meddelats har den amerikanske nationalekonomen, professorn vid Chicagouniversitetet och ekonomipristagaren Gary S. Becker avlidit vid en ålder av 83 år. Becker är en av de stora nationalekonomerna i modern tid. Hans teorier om humankapital, familjers beteende, brott och straff, sociala normer och ekonomisk diskriminering förde in den mikroekonomiska analysen på nya “icke-ekonomiska” områden och har haft enormt inflytande över hur vi idag tänker kring dessa skeenden. [Read more…]
Mer läsning om Piketty
Få har väl undgått vårens stora kioskvältare inom nationalekonomisk populärvetenskap: fransmannen Thomas Pikettys uppgörelse med västvärldens kapitalistiska välfärdsstaters utveckling såväl genom historiska som under det kommande århundradet. Vi på Ekonomistas har skrivit om denna forskning vid flera tillfällen (se här, här och här) men vi är inte ensamma. I detta inlägg har vi samlat några av de tyngre kommentarerna som nyligen publicerats i den livaktiga amerikanska debatten om boken och dess budskap. [Read more…]
Har inkomströrligheten ökat under Alliansregeringen?
Acceptansen för inkomstskillnader kan vara större om inkomströrligheten är hög. Regeringens nyligen presenterade vårproposition innehöll en utförlig analys av den svenska inkomströrligheten sedan 1990-talets mitt. Förutom att den ger en viktig forskningsöversikt besvarar den även den intressanta frågan om inkomströrligheten har ökat under de senaste åren sedan sedan Alliansen tillträdde 2006. [Read more…]
Vem behöver lära sig kunskap vid framtidens universitet?
Jag bevistade nyligen en presentation av datorernas fantastiska utveckling och hur dagens främsta datorer slår människans hjärna inom allt fler områden, från läkardiagnoser till schack och frågesport på TV. Frågan är om vi i framtiden får acceptera att datorerna är oss vida överlägsna vad gäller både användning och analyser utifrån faktabaserad kunskap. Men vilken blir då universitetens roll när vi inte längre behöver lära ut denna form av kunskap? Svaret, menar vissa, är att lära studenter att generera idéer, alltså uppslag och tankar om saker och sammanhang som ännu inte finns. [Read more…]
Hur har svenskarnas levnadsförhållanden utvecklats?
Skiljer sig drömmen om en fin utbildning och ett bra jobb mellan personer med olika familjebakgrund? Hur ser jämställdheten ut i hemmet och vad händer med mäns och kvinnors hemarbete vid giftermål? Finns en koppling mellan mobbning under skoltiden och psykisk ohälsa i vuxen ålder? Vad styr utlandsföddas livsvillkor? Och har dessa samband förändrats i Sverige under de senaste fyra decennierna? Svaren på dessa, och en rad andra, frågor står att finna i den nya forskningsantologin Ojämlikhetens dimensioner som sammanfattar resultat från Levnadsnivåundersökningen, LNU, ett unikt källmaterial som sedan 1960-talets slut samlats in vid Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. [Read more…]
Senaste kommentarer