För ett par år sedan när tiggare från Rumänien och Bulgarien ännu var en relativt ovanlig syn på svenska gator påpekade en vän till mig att tiggeriet snart skulle vara ett minne blott eftersom allt färre människor går runt med kontanter på sig. Min vän hade rätt i att utveckligen mot ett kontantlöst samhälle har gått i ett rasande tempo, i synnerhet i Sverige. De senaste tio åren har mängden sedlar och mynt i cirkulation minskat med cirka 50%. Enligt Riksbanken uppgav 38 procent år 2010 att de betalade med kontanter vid sitt senaste köp, 2018 var andelen som betalade kontant 13 procent. (Jag har även noterat att det numera till och med finns en kontantlös version av brädspelet Monopol.) Riksbanken förefaller oroad av utvecklingen och utreder huruvida en statlig e-krona bör införas, men såsom f.d. DN-journalisten Johan Schück diskuterar på sin nystartade blogg finns det många frågetecken kring konsekvenserna av Riksbankens förslag.
Allt färre använder alltså kontanter. Detta borde påverka tiggarnas inkomster negativt, vilket i sin tur borde leda till en minskning av antalet tiggare. Det är svårt att uppskatta tiggeriets omfattning, men i mina ögon är det svårt att skönja någon tydlig minskning. Vad är förklaringen till detta? En förklaring skulle kunna vara att någon av alla de andra faktorer som påverkar tiggeriet också har förändrats, till exempel svenskars attityd till tiggeri eller hur stor nöden är i tiggarnas hemländer. En annan förklaring skulle kunna vara att det fortfarande är såpass många som använder kontanter att effekten på tiggeriet är begränsad. Enligt Riksbanken var det 2018 fortfarande ca 60 procent som betalat med kontanter någon gång under den senaste månaden. Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att de som brukar ge till tiggare ser till att ha kontanter i plånboken just för detta ändamål, även om det rimmar illa med forskningsresultat som pekar på att människor snarare välkomnar ursäkter för att inte ge bort pengar till välgörenhet.
Tiden får utvisa om min väns förutsägelse till slut slår in. Man skulle också kunna tänka sig att andra betallösningar uppstår som kan ersätta kontanter även för detta ändamål. Swish kräver svenskt bankkonto och BankID, vilket jag förmodar få tiggare har, så det måste vara någon annan slags lösning. Kanske kan man tänka sig alternativa lösningar som hämtar inspiration från det sätt jag och andra föräldrar numera betalar ut veckopeng. Mina barn får sin veckopeng i en app i mobiltelefonen som är helt frikopplad från banker och betalsystem. Inga pengar överförs till appen, utan när de vill handla något betalar jag och drar av motsvarande belopp i appen. En lapp med mobilnummer och ett belopp skulle på motsvarande sätt kunna räcka som en slags skuldebrev som tiggaren skulle kunna använda vid framtida betalningar.
En intressant detalj av veckopengsappen är att mina barn i praktiken fungerar som en bank och är med att skapa pengar (se Martin Flodéns inlägg om hur pengar skapas om du behöver fräscha upp kunskaperna om detta). Eftersom mina barn tenderar att glömma bort att de har pengar på i sin veckopengsapp, ackumuleras ofta ett par månaders veckopeng i deras appar. Hade jag betalat dem kontant hade jag inte kunnat använda deras pengar i avvaktan på att de själva kommer att använda dem, men precis som banker lånar ut mina pengar på bankkontot till andra kan jag använda mig av barnens pengar i avvaktan på att de tänker använda dem. Mina barn är lyckligt ovetande om att jag använder mig av deras veckopeng och att de därigenom skapar pengar. Jag vet inte om vetskap om detta skulle leda till glädjerop eller högljudda protester, men för säkerhets skull har jag hittills hållit tyst om den saken.
Nej, dina barn “skapar” inte pengar, de bidrar till ökad penningmängd. Stor skillnad. Jag tycker det är slappt av Ekonomistas av alla forum att inte ha koll på den distinktionen. Massa foliehattar hakar upp sig på vad ni skriver och förvränger diskussionen.
Vad menar du är den stora skillnaden?
Nej det skapas inga pengar där med definitionen: pengar ::= allmänt accepterat betalmedel.
Den fordran som skapas och som barnen äger mot pappa Robert är inte allmänt accepterat betalmedel.
Det är dock en fordran precis som avista fordran på bankinstitut är, och som utgör ca 98% av det vi kallar pengar.
Därmed ökar det inte heller något penningsmängssmått.
Detta får hänföras till den (ganska stora mängd) fordringar som inte räknas som pengar, men som finns i samhället och är denominerade i SEK.
Man kan dra viss parallell med leverantörsskulder. De är inte heller pengar. En fordran må ha uppstått men det är inget man han handla för. (De kan säljas till inkassobolag men det är inte tillräckligt får att de skall benämnas pengar).
Kontanter är icke-räntebärande fordringar på Riksbanken. Och visst kan väl Riksbanken skuldsätta sig till allmänheten på andra sätt än att ge ut kontanter.
Dock tror jag att den huvudvärken som RB har är att dom absolut inte vill tillhandahålla någon transaktionsservice. Det är dyrt, och RB skulle behöva ha en negativ ränta på ekronan för att gå runt. Och hur många vill sitta på ekronor med negativ ränta.
Men hur ordnar man en ekrona utan att ordna transaktionsservice?
Finns ett svar på den?
Tror att de som “välkomnar ursäkter för att inte ge bort pengar till välgörenhet” absolut ger mindre då de ser det som ett giltigt själ att de inte har kontanter. Bland andra grupper har jag själv noterat två strategier. Den ena, som du nämnde, är att se till att ha kontanter/eller spara de kontanter man ändå råkar samla på sig, för just detta ändamål. Det andra jag noterat, och det gäller då främst för tiggare som sitter utanför matbutiker, är att människor frågar personerna vad de vill ha från butiken och köper med det till dem. Jag tror detta, tillsammans med nöden är i tiggarnas hemländer, spelar en avgörande roll.
Bra poäng om in natura-gåvor, det är ju ett enkelt sätt att ge kontantlöst även. Jag misstänker visserligen att paternalistiska motiv ofta också ligger bakom sådana gåvor.
Bankerna driver hårt att få bort kontanterna. För de får ersättning när folk betalar på andra sätt. Det påverkar deras intäkter positivt.
Till det kommer att terrorfinansiering skapat mycket hårdare regler mot kontanter.
Man kan ju idag inte ta ut kontanter från en bank. De flesta är kontantlösa.
Trots det så kan bovar cirkulera miljardbelopp via banksystemet. Se bara på senaste skandalen med Danske bank och nu Swedbank.
Sila mygg och svälja….
Är lite osäker vad detta inlägg handlar om – men om det rör Riksbankens e-kroneprojekt så tycker jag Schücks slutkläm är värd att nämna – att det är dags att riksdagen och finansutskottet utreder detta mer noggrant. Först och främst för att det här inte är någon fråga man kan låta “ruttna underifrån”. Utvecklingen gällande kontanter är som den är och massor av privata e-alternativ för betalningar dyker upp hela tiden. Och tittar man tio år framåt så talar mycket för att dessa båda utvecklingar kommer att fortsätta, vilket torde kräva aktiva beslut och vägval ganska snart. Riksbanken undersöker e-krone-alternativet, medan den så kallade Riksbanksutredningen förespråkar lagkrav på banker att hålla med kontanter. Medans branschen helst inte vill hantera kontanter och helst vill att de privata alternativen – för betalningar (eller “fordringstransaktioner” som de benämns här ovan) ska få gro bäst dom vill. Vad riksdagspartierna vill – och vad svenska folket vill – är fortfarande ganska outrett.
Att erbjuda alla svenskar ett konto med en slags dankort-lösning, utfärdat av riksbanken, har mycket som talar för sig. Så gott som all vardagsbankbehov kan tillfredsställas på detta sätt, utan att gå omvägen över privatbankernas tämligen ineffektiva och dyra sätt att erbjuda betalningsmöjligheter (Swish undantaget – det är verkligen en finansiell innovation med socialt värde, jag undrar hur länge den tjänsten kommer att vara gratis). Det finns också finanspolitiska fördelar. Bland annat kan man göra mycket mer effektiv QE, genom att helt enkelt sätta in en summa hos alla när ekonomin behöver stimuleras (denna kan hanteras som ett räntefritt medborgarlån med olika löptid om man vill ligga närmare hur QE görs nu och inte gå full helikopter). Det blir också möjligt att låta negativ ränta ha genomslag mer direkt och i stor skala.
Det är slående hur egenintresset driver remissvaren i Schücks sammanfattningar. När Finansinspektionen talar om att det kan destabilisera finanssystemet så är ju hela poängen att riksbanken tar över ansvaret att stabilisera mer delar av finanssystemet, istället för FI. Riksgäldens svar är ju närmast komiska. Tilltron till insättningar i ett konto hos riksbanken skulle alldeles korrekt vara 100% eftersom riksbanken har monopol på att skapa hur mycket pengar de vill (övriga banker begränsas av kapitalkrav och avkastningskrav, bland annat). Högre upplåningskostnader kan ju knappast ha med ekronan i sig att göra, den bestäms ju av tilltron till statens betalningsförmåga. Bankföreningen är närmast övertydliga, problemet med ekronan är att betalningar blir enklare och billigare (‘snedvrider konkurrensen’) för medborgarna.
Det är möjligt att ekronan skulle göra det svårare för bankerna att tjäna pengar, eller mer eufemistiskt:’ destabilisera banksystemet’. Cry me a river. I andra sammanhang skulle vi kalla det för disruption. Jag undrar om inte banksystemet skulle kunna bli effektivare om bankerna verkligen fokuserade på att vara banker (låna ut långt, låna in kort) istället för att också syssla med arbitrage på betalningssystemet. Jag hade haft mer sympati för stabilitetsargumentet om jag inte hade upplevt två finanskriser på hemmaplan på dryga 25 år, och i stort sett en internationell finanskris varje decennium sedan 1980.
“…men precis som banker lånar ut mina pengar på bankkontot till andra…”: NEJ. Inlåning föregår INTE utlåning. Vid beviljade av ny kredit: banker plussar på kredittagarens konto i utbyte mot att denne försätter sig i skuld till banken. Bankverksamhet innebär att ställa ut nya löften på pengar man inte har, och inte heller har “lånat av andra”. Förbluffande att skribenter på Ekonomistas inte förstår hur pengar skapas. Eller, vänta nu, det kanske är en förutsättning för att bli skribent på Ekonomistas…
Vidare ur Flodén’s inlägg som refereras härovan: “Hur mycket pengar affärsbankerna kan skapa beror på olika regleringar.” -Dessa regleringar är idag inte begränsande för hur mycket kredit bankerna kan prångla ut. Det råder idag öppna dammluckor och det enda som begränsar kreditexpansionen är hur mycket skuld marknaden orkar svälja. Bankerna lönsamhet på utstående krediter är såpass god att de tjänar in nytt eget kapital snabbare än vad som krävs enligt rådande regleringar och rådande expansionstakt.
Du har fel. Pengarna på detta konto går inte att ta ut om de inte motsvaras av insättning eller annan form av likviditet.
Tänk dig en ekonomi där alla pengar är fysiska. Ska en bank låna ut pengar till någon måste de bära in sedlar och mynt och deponera i dennes bankfack. Det är kanske lite besvärligt så man nöjer sig med att lägga en lapp i kundens bankfack: du kan ta ut X kronor.
Men finns inte X kronor i bankens centrala kassavalv när kunden kommer blir det inget uttag. Banken kan inte trycka egna sedlar och lägga in i sitt kassavalv. Därför är distinktionen mellan pengar och penningmängd viktig.
Mm nu var det ett tag sedan jag läste grundläggande nationalekonomi men jag ser inte riktigt hur barnen är med och skapar pengar. Det enda som har hänt är att de har glömt av att du är skyldig dem pengar och att du använder dem under tiden. De har inte fått dem insatta på sitt konto och du har inte heller lånat ut dem till en annan part i väntan på att de skall utkräva dem.
Det tycks faktiskt finnas tiggare med swish:
https://www.skaraborgslanstidning.se/article/oppnar-swish-konto-at-tiggarna-det-har-fungerat-i-goteborg/
På e-kroneseminarium i morse så eftersökte alla medverkande (Skingsley, Wissén o Hörngren) en riksdagsinitierad utredning. Får mig osökt att tänka på den pågående (starkt försenade) riksbanksutredningen – varför gavs denna inte i uppdrag att titta på RBs framtida roll i betalningsmedel o system?!.. En modest framtidsspaning är att utredningen inte kommer ha ngt av större betydelse att presentera i maj i år, när den ska vara klar. Med betalningsmedel/system outrett så blir det ju lönnlöst att ändra så mycket i riksbanksregleringen – krångligt som det är