Paul Romer favorittippad även i år

Paul Romer har varit favorittippad i nästan alla omröstningar om ekonomipriset som vi genomfört här på Ekonomistas och var så även i år med 15% av rösterna. Anthony Atkinson kom på andra plats med 9% av rösterna och på tredje plats kom Assar Lindbeck med 8% av rösterna. När vi häromdagen upplyste Assar Lindbeck om att han låg bra till i vår omröstning svarade han med sitt vanliga finuerliga leende: “Det är synd att det inte är Ekonomistas läsare som utser ekonomipriset”. På måndag klockan ett får vi veta vem årets ekonomipristagare är. Nytt för i år är att nationalekonomiska föreningen ordnar en populärvetenskaplig föreläsning om priset på tisdag på Stockholms universitet.

Invandringens stora pluspost

Det talas ofta om invandringens intäkter och kostnader och vanligtvis avses då vilken betydelse invandringen har för de offentliga finanserna. Sådana beräkningar har gjorts av bland annat nationalekonomerna Jan Ekberg och Joakim Ruist, och slutsatsen är vanligtvis att flyktinginvandring brukar gå med ett litet minus (undantag finns dock, se t.ex. Arenas rapport och Joakim Ruists intressanta kommentar till denna). [Read more…]

Bör prisökningen på bostäder stoppas?

Riksbanken, OECD, IMF och senast Konjunkturinstitutet varnar för att utvecklingen av bostadspriserna i Sverige är ohållbar och kommer att sluta med att bubblan spricker. De tre senaste åren har priset på bostadrätter i storstäderna ökat med ca 14 procent per år. Samtidigt har disponibelinkomsten per capita ökat med ca 4,5 procent per år. Så kan det naturligtvis inte fortsätta, men kommer det att sluta med en krasch? Bör prisökningen därför stoppas?

[Read more…]

Vem får ekonomipriset 2015?

Nu på måndag den 12:e oktober meddelas vem som får ekonomipriset 2015. Traditionsenligt genomför vi här på Ekonomistas en omröstning om vem våra läsare tror kommer få priset. Vi har ställt samman en lista med tänkbara kandidater, men det går naturligtvis bra att lägga egna förslag till listan. Motivera gärna ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas på fredag kväll och resultatet från omröstningen presenteras under helgen.

När blev Sverige rikt? Sveriges nationalförmögenhet under 200 år

När ekonomer beskriver välståndets nivå och utveckling i länder görs detta oftast i termer av inkomst, konsumtion eller liknande ekonomiska flödesmått. Men hur rika eller fattiga vi är kan även uttryckas i termer av hur mycket resurser, dvs tillgångar och skulder, vi förfogar över. I vissa sammanhang är rentav sådana ekonomiska stockvariabler nödvändiga. En viktig orsak till fokuseringen på ekonomiska flöden har varit brist på data över stockar, men nu finns en ny databas över Sveriges nationalförmögenhet under de senaste tvåhundra åren som åtminstone för svenskt vidkommande förhoppningsvis kan fördjupa förståelsen för vårt lands välstånd och dess utveckling genom historien. [Read more…]

Tur, otur, val och ansvar: ny studie om rättvisepreferenser

När vill människor omfördela ekonomiska resuser mellan andra och när är ojämlikhet acceptabelt? Det är fokus i ”Luck, Choice and Responsibility – An Experimental Investigation of Fairness Views”, en ny studie som just publicerats i Journal of Public Economics av undertecknad, samt Bjørn-Atle Reme och Erik Sørensen (båda vid Norges Handelshögskola i Bergen). Vi studerar kontrollerbara och icke kontrollerbara risker och hur ojämlikhet som är resultatet av att en aktör haft otur hanteras. [Read more…]