Samma reform och fråga, men olika resultat

Att välutbildade personer har bättre hälsa och lever längre är välkänt. Däremot är det empiriskt besvärligt att visa att det är själva utbildningen som ger upphov till positiva hälsoeffekter eftersom välutbildade personer besitter en rad andra egenskaper och beteendemönster som också har positiv effekt på hälsan. Det är därför intressant att inte bara en, utan två nya svenska studier nyligen anser sig lyckats med just detta. Problemet är bara att studierna når olika resultat.

Den ena studien fick stor medial uppmärksamhet när socialmedicinarna Anton Lager och Jenny Torssander nyligen presenterade sina resultat i tidskriften PNAS. För att identifiera effekten av utbildning använder de sig av enhetsskolereformen på 1960-talet som innebar att den nioåriga grundskolan rullades ut stegvis i landet. (Detta var en medveten implementeringsstrategi av dåtidens politiker för att göra reformen utvärderingsbar). Resultaten tyder på att mer utbildning minskade dödligheten bland personer äldre än 40.

Den andra, ännu opublicerade, studien är författad av bland andra nationalekonomen Mårten Palme. Även denna studie använder sig av enhetsskolereformen för att identifiera effekterna men resultaten skiljer sig från Lager och Torssanders. Palme m fl finner i och för sig att dödligheten i 40-50-årsåldern sjunker, men samtidigt ökar dödligheten senare och totalt sett förefaller inte dödlighetsrisk och förväntad livslängd påverkas nämnvärt av ökad utbildning.

Att forskare når olika resultat är inte ovanligt; två studier är sällan utformade på exakt samma sätt och det kan därför finnas en mängd skäl till att resultaten skiljer sig. Att forskare som studerar samma fråga med i princip samma datamaterial och snarlik metod når olika svar är dock betydligt ovanligare och extra intressant är det när forskarna är verksamma i samma stad. Exakt vari skillnaderna mellan studierna består är inte klart och kanske borde forskarna i Stockholm inte bara inspireras av varandras idéer, utan även diskutera sina forskningsresultat med varandra?

Comments

  1. bobby says:

    Jag tycker att de senare borde bli helt vansinniga, go on a ranting spree, och hota de förra att om de inte drar tillbaka sin PNAS artikel så tänker de skicka in en replik till PNAS att de gjort fel fel fel!

  2. David Strömberg says:

    Tänkvärt. Studierna är ju onekligen mycket lika, förutom att Meghir, Palme, och Simeonova studerar fler utfall. Skillnaden i resultat tyder på att metoden är känslig för vilken specifikation som används. Det bör ju minimalt redovisas i PNAS-studien att samma data och samma metod tidigare använts med slutsatsen att det inte finns något signifikant samband.

  3. miguelgabard says:

    Det förefaller för mig lite udda att tänka på utbildning som en sorts medicinering för att förlänga livet och förbättra hälsan. Jag tror inte att det just är utbildning i sig som gör det utan att det är den ökade medvetenheten om t. ex. vad man ska äta, hur man ska skötta sin kropp och sitt leverne ö.h.t. Jag skulle kunna tänka mig att ju mindre utbildningsgång människor har desto mindre kunskaper om just detta har de möjlighet att införskaffa och följaktligen ger mindre uppmärksamhet på. Jag håller annars med att det inte är så lätt att bevisa att just dödligheten också har ett samband med detta.

  4. David Strömberg says:

    Tabell 3 i PNAS-studien verkar till exempel använda nästan identiskt samma specifikation som tabell 2A i Meghir et al. Båda estimerar Cox proportional hazard models, med birth year cohort dummies och båda klustrar standardfelen på kommun-nivå. Meghir et al stratifierar på kommun medan PNAS-studien har kommun-specifika effekter. Båda finner att effekten av schooling på cancer för män är 0.94, dock skiljer sig standard-felen åt något. För kvinnor estimerar Meghir et al effekten till 0.96 medan PNAS-studien finner 0.94. Studierna verkar ha gjort något olika urva då samplestorlekarna skiljer sig något åt. Detta kan möjligen driva skillnaderna.

    Det vore bra om någon av författarna kunde förklara skillnaderna mellan studierna, snarare än att vi spekulerar om det.

  5. Camilo von Greiff says:

    Intressant! Jag är dock tveksam till att reformen genomfördes i etapper för att göra den utvärderingsbar. När jag själv framhållit den hypotesen har jag fått mothugg av pedagoger som menat att det i stället blev resultatet av en politisk förhandling eller ett politiskt spel för att inte reformen skulle stöta på patrull. Men om utbildningspolitiker någon gång i världshistorien inte enbart litat på sina ideologiska kompasser utan faktiskt varit nyfkna på resultaten av deras reformer så blir jag förstås bara glad. Har du någon skrift som styrker din utsago Jonas?

  6. Det har nu kommit till min kännedom att de båda studierna påbörjats oberoende av varandra och jag vill därför be om ursäkt utifall mina tidigare kommentarer ovan uppfattats som insinuationer. Mina ursprungliga kommentarer är tills vidare borttagna.

  7. David Strömberg says:

    Jag har nu också fått uppgifter om att uppsatserna påbörjats oberoende. En sten faller från mitt hjärta. Jag ber också gärna Lager och Torssander om ursäkt för numera borttagna uttalanden som kan tolkas som insinuationer om att de startat sin studie med vetskap om Meghir et als. Skönt att detta blivit utrett.

    Det vore ändå bra om författarna kunde förklara hur de når sina skilda resultat.

  8. Det är intressant att studier av samma fenomen ger olika resultat. I ett fungerande forskarsamfund är sådana föremål för livlig debatt. Det faktum att det inte är ovanligt att olika forskare kommer till olika resultat understryker det nyttiga i att flera forskare angriper samma frågeställningar, förutsatt vi forskare är ute efter att få fram sanningen.

    En diskussion som utreder varför den av grundskolereformen genererade förändringen i utbildning påverkar dödlighet olika i två studier är välkommen men behöver för en mer utförlig behandling kanske föras i andra fora än denna — för att sedan kanske sammanfattas som ett inlägg. Däremot är kommentarspalten på Ekonomistas definitivt inte det rätta forumet för att spekulera i frågor eller vidaremeddela rykten som berör brott mot forskningsetik. Lyckligtvis ser den diskussionen nu ut att vara avslutad.

  9. miguelgabard says:

    Jag skulle öreslå att minst en tredje forksningsrapport utarbetas av en tredje forskargrupp och helt oberoende av de två första. Det finns inte två utan tre och det tredje är det definitiva skulle man kunna säga. Med all säkerhet närmar sig det tredje alternativet ett av de två första och då får vi en klarare bild av hur det egentligen ser ut. Det är bara frågan om det går att åstadkomma.

Trackbacks

  1. […] Det finns också ytterligare andra tänkbara förklaringar på detta tema (se intressant inlägg på ekonomistas.se gällande hälsa och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s