Kan inte svenska lärare ge läxor?

Läxor är ett känsligt ämne i den svenska skoldebatten. Denna debatt gäller i hög grad var ska läxorna göras och om läxhjälp ska vara avdragsgill, men bakom dessa frågor finns en undran om läxor är en fungerande pedagogisk metod. Å ena sidan förefaller det rimligt att det — åtminstone i vissa ämnen — är värdefullt med stilla arbete på egen hand. Å andra sidan kan hemarbete utan vägledning leda eleven i fel riktning och dessutom förstärka sociala skillnader (se tidigare inlägg). På den nyligen anordnade EALE-konferensen i Bonn presenterade Torberg Falch en rapport som undersöker frågan med hjälp av TIMSS-data för årskurserna 3 och 4. Hans resultat väcker vissa frågor om hur svenska lärare egentligen använder sig av läxor i sin undervisning.

Utmaningen när man undersöker hur läxor påverkar elevernas studieresultat är att det inte är slumpen som avgör hur mycket läxor som ges. Om duktiga lärare är mer benägna att ge läxor än andra så kommer de positiva effekterna av läxor att överdrivas. Om däremot svaga lärare är mer benägna att ge läxor kommer de negativa effekterna att överdrivas. Falch hanterar problemet genom att undersöka den relativa benägenheten för en och samma lärare att ge läxor i matematik och naturkunskap. Han undersöker alltså om eleverna presterar relativt bra eller dåligt i det ämne där de får relativt mycket läxor. I genomsnitt finner Falch små men statistiskt signifikanta positiva effekter av läxor, men det är resultaten uppdelade på land som är riktigt intressanta. Som syns i figuren är läxeffekten kraftigt negativ i just Sverige. Faktum är att Sverige är det enda land med en statistiskt signifikant negativ inverkan av läxor på eleverna studieresultat.

Studien ger ingen förklaring till detta fascinerande resultat och själv kan jag bara spekulera. Det kan vara så att svenska lärare är särskilt benägna att ge läxor i det ämne där de känner sig relativt svaga som lärare och kanske inte hinner med. Det kan också vara så att läxorna följs upp dåligt och därför cementerar dåliga vanor hos eleverna. Andra kan säkert spekulera minst lika bra som jag kring detta och är välkomna att göra så i kommentarstråden.

Att läxor — åtminstone i låga åldrar — ger negativa effekter i Sverige kan förklara varför det finns en relativt starkt läxmotstånd här. Man kan dock även tänka sig det motsatta orsakssambandet: en stark skepsis mot läxor kan ha gjort att lärarstudenter inte getts vägledning i hur läxor kan och bör användas för att leda till positiva resultat. En sådan förklaring skulle ge ytterligare ammunition till dem som anser att den svenska lärarutbildningen missat att undervisa studenterna i hur man rent praktiskt bedriver undervisning.

Comments

  1. Svante says:

    Min första impuls när jag ser sådana resultat är alltid att undra om det är något konstigt med grunddata eller i databearbetningen som kan förklara ett så kraftigt avvikande värde för ett land, i synnerhet när det inte finns någon uppenbar förklaring.

    Tyvärr kan jag inte bedöma om det är så i det här fallet, men det kanske finns andra som kan…

  2. Svante says:

    Om jag ändå ska spekulera och dra anekdoter så tycker jag ibland mina egna barn får för lite återkoppling både på läxor och annat arbete de gör i skolan. Ett av barnen fick i läxa att förbereda sig för ett engelskprov med hjälp av en ”workbook” som hen fyllt i själv. Tyvärr var uppgifterna inte rättade, så hen satt och repeterade sina egna gamla språkliga fel inför provet!

    Vi påpekade detta för läraren som svarade att hon hade gått igenom rätt svar på tavlan och att barn i den aktuella åldern borde kunna ta ansvar för att rätta sina egna uppgifter på det sättet. Vi menade då att vårt barn bevisligen inte kunde det och frågade om läraren någonsin hade kollat hur stor andel av klassen som faktiskt rättade sig själva på riktigt.

    På den frågan fick vi aldrig något svar, men jag tycker att det är ett solklart exempel på hur undervisningsformer som lägger mycket ansvar på barnen leder till att barn med föräldrar som hinner, orkar och kan stötta hemma gynnas framför barn som inte har det.

    Man jag vet naturligtvis inte om det är bättre eller sämre i andra länder.

  3. Ett av många fenomen jag själv observerat bland många lärare är motståndet mot läxor. Det har nog att göra med den s.k. progressiva idén att eleverna inte ska stressas och ansträngas för mycket.

    Det är rätt mycket som lärarutbildningarna har missat. Den nuvarande kunskapssynen som genomsyrar stora delar av skolsamfundet är diffus och
    svårfångad. Didaktik hyllas på bekostnad av ämneskunskaper. Kritik av lärarna bemöts med hagiografiska inlägg som detta.

    http://skollyftet.se/2012/09/23/passionen-lever-i-den-svenska-skolan/

    • Cosmoskitten says:

      @torestad ”Ett av många fenomen jag själv observerat bland många lärare är motståndet mot läxor. Det har nog att göra med den s.k. progressiva idén att eleverna inte ska stressas och ansträngas för mycket.”

      Läxor kan ges och förhöras på många olika sätt och har effekter både på kort och lång sikt.

      Om lärare ger läxor och barnen struntar i dem så internaliserar de värderingen att man kan strunta i uppgifter man blir tilldelade av auktoritetspersoner. Den inställningen fungerar inte för vuxenlivet. Övergången till att börja arbeta leder i bästa fall till ett uppvaknande. Ibland är uppvaknandet brutalt och smärtsamt.

      Fler av dagens ungdomar och medelålders människor vaknar inte upp och fortsätter sömnen, ofta med mardrömmar.

      Läxor är ett annat namn för lärarlösa lektioner. _Rimligen_ så är läraren bättre lämpad att hjälpa eleverna än andra vuxna. Om så icke är fallet är något allvarligt fel.

      Ett välgjort teoribygge kan dock få mig att bli positiv till läxgivning.

      Om man nu envisas med läxor, så bör det vara tyst arbete i enkelceller (panopticon) med lärare och assistenter tillgängliga (tillkallas via handuppräckning).

      Personalen bör vara vaksam på kontrarevolutionära arbetarfientliga infiltratörer som kan ha lagt sina ideologiska ägg bland de anställda eller eleverna. Eg: ”Jag har arbetat en halvtimme, jag är trött nu”, ”Jag räknar bättre om jag tittar på youtube samtidigt”, ”Jag tar ledigt, jag har räknat klart allt nu”, ”Jag kräver respekt din hora”

      Hela iden med små arbetare som inte arbetar hårt för att bli vuxna produktiva samhällsmedborgare är en dekadent kapitalistisk modenyck i bästa fall. I många fall är det sabotageverksamhet i syfte att undergräva solidariteten inom rådsrepublikernas union. Härom äro vi eniga.

    • Bertil,

      Vi måste ta det på allvar att många elever upplever en stor stress på grund av skolarbetet. Detta handlar om elevernas hälsa faktiskt. Och det är mycket anmärkningsvärt att du verkar så totalt ointresserad av att ta detta på allvar utan istället väljer att använda det för att på ett oseriöst sätt faktiskt angripa de som är progressiva i svensk skoldebatt. /Fredrik

  4. Andreas says:

    En förklaring skulle kunna vara att det finns en generell tendens i just Sverige att lärare och elever i ett av dessa ämnen, låt mig gissa matte. Matte har alltid varit läx-intensivt i sverige, och om lärare och elever är sämre på det än NO, då kommer det se ut som att läxorna skadar. Jag menar alltså inte att lärare tenderar att ge mer läxor i ”det ämne där de känner sig relativt svaga” (som Vlachos skriver), utan de kanske helt enkelt är dåliga på just matteutlärning. Hm. Alltså att slutsatsen ”svagt ämne -> mer läxor” gäller, men inte på individnivå, utan systemnivå, i Sverige.

    En annan tolkning, som jag själv är lite skeptiskt till, skulle kunna vara att svenska familjer är dåliga på läxdisciplin. Om en lärare ger en del av undervisningen som läxa och den inte blir gjord, då missar ju eleven den kunskapen.

    • Att svenska lärare i genomsnitt är sämre på matte än på naturkunskap kan inte förklara resultaten. I stället krävs att de svenska lärare som är relativt dåliga i matte också är relativt benägna att ge mycket läxor i matte. Så kan vara fallet och det är också en av de förklaringar jag spekulerar kring. Sen återstår naturligtvis frågan varför så skulle vara fallet i Sverige men inte i andra länder.

      • Andreas says:

        Tack för svaret. Men är du säker? Du skriver: ”Falch hanterar problemet genom att undersöka den relativa benägenheten för en och samma lärare att ge läxor i matematik och naturkunskap. Han undersöker alltså om eleverna presterar relativt bra eller dåligt i det ämne där de får relativt mycket läxor.”

        Om vi har ett systemfel på matteundervisningen, OCH ger mer läxor i matte och NO, OCH om måttet på framgång inte är relativt populationen (kanske här mitt resonemang fallerar), så borde det kunna förklara studiens reultat. Eller?

      • Nej, det stämmer inte. Genomsnittliga skillnader i både relativ prestation mellan ämnena och relativ läxbenägenhet mellan ämnena identifierar inga effekter. Det är bara avvikelser från dessa genomsnitt som läxeffekten idetifieras på. Om alla lärare varit lika dåliga (relativt) på matte och haft lika stor benägenhet att ge mer läxor i matte så hade det inte funnits någon variation i data att identfiera några effekter på.

      • Andreas says:

        Ok. Litar på dig. Jag tolkar det som att ”om eleverna presterar relativt bra” är relativt populationen, inte det andra ämnet, som jag trodde.

  5. Mats E says:

    En populär undervusningsmetod i den svenska skolan har under senare år varit att ge eleverna uppgifter som dom sedan skall surfa fram svaret på. Därmed slås två flugor
    I en smäll: 1) skolan använder it-teknik (check) 2) läraren förtrycker inte eleverna med katederundervisning utan eleverna får själv söka kunskap (check).
    Det är möjligt att lärarna definierar dessa uppgifter som läxor. Därmed blir en usel pedagogisk ide felklassificerad som läxa.

  6. Cosmoskitten says:

    @Jonas Vlachos

    Vilka data _borde_ vara tillgängliga för forskarna skall kunna utröna vad ”detta fascinerande resultat” beror på?

    Sverige avviker så mycket att vi borde kunna tillföra den internationella skolforskningen fina data, när det politiska etablissemanget hoppar från skolide till skolide. Om man styrde upp experimentdesignen lite så borde försöksråttorna (skolbarnen) leverera värdefulla data.

    Inom psykologin finns det faktiskt etiska regler för försöksdjuren numera, så vi kan inte agera som skolvärlden gör.

  7. Kul och intressant, men finns det något skäl för varför vi ska tro på de svenska resultaten? Hittar inget sådant i rapporten. Länder med liknande utbildningssystem som vårt placerar sig ju längs med hela skalan. Robert lämnade en bra länk i våras och jag tror att samma publiceringsbias är minst lika stark på bloggar som presenterar uppseendeväckande forskningsresultat med koppling till Sverige: http://xkcd.com/882/

    Jag tror också att dessa problem är större bland ekonomer än andra samhällsvetare, till stor del på grund av era stränga metodkrav, och hoppas att ni kan gå i bräschen för att hitta lämpliga metoder för att hantera problemen.

  8. markus says:

    Jag har gått tolv terminer på svensk lärarutbildning och hur man ger bra läxor har inte varit något som behandlats överhuvudtaget. Jag skulle tro att man på universitetet skulle säga att det ansvaret faller på handledaren på skolan där man gör sin praktik. Samma sak som i det mesta andra som har med själva undervisningen att göra.

  9. Naturligtvis är en studie bara en studie och det kan vara en statistisk anomali som dyker upp. Enda sättet runt detta problem är att studier replikeras på nya data och med alternativa metoder. Av denna anledning är det viktigt att inte basera praxis och policy på enskilda studier och vi kan därför vara glada för att bloggar som vår inte är direkt avgörande för vare sig praxis eller policy.

    Däremot kan vi förhoppningsvis bidra till att identifiera intressanta forskningsområden. Kanske borde fler studier som undersöker läxors effektivitet utföras. Just i läxfrågan kunde det vidare vara intressant att jämföra vad man vet om hur läxor bör ges med hur de i praktiken ges. En ytterligare fråga är om det finns betydande skillnander mellan Sverige och andra länder i detta avseenden och varför det i så fall förhåller sig på detta sätt. En möjlighet, som givet Markus kommentar inte verkar helt verklighetsfrånvänd, skulle kunna vara att lärarutbildningarna inte i tillräckligt hög grad lyfter fram hur olika pedagogiska verktyg (som läxor) kan och bör användas.

    Vi välkomnar en diskussion kring de studier och resonemang som förs här på bloggen. För att en sådan diskussion ska vara värdefull krävs dock att man förklarar vari svagheterna består. Att bara skriva att en studie är inkomptent utförd är inte särskilt upplysande. Av denna anledning har jag raderat en kommentar av ”Torbjörn” men hoppas att ”Torbjörn” kan återkomma med en mer detaljerad beskrivning av de problem han ser med just denna studie.

    Slutligen är det en bra idé att ställa sig frågan hur man hade ställt sig till en studies metod om resultaten varit mer i linje med sina egna förutfattade uppfattningar om sakernas tillstånd.

  10. I Sverige har vi tre profiler: skolor med elever som får och gör sina
    läxor, skolor där man av princip (”rättviseskäl”) inte ger läxor och skolor
    där man ger läxor som aldrig görs av eleverna. Nr 2 och 3 har tillsammans
    stor övervikt, tror jag. Så blir TIMSS-resultaten allt sämre.

  11. Mats Pettersson says:

    Jag har två barn i grundskoleålder (högstadiet). Min erfarenhet från deras skolgång är att läxor ofta delas ut för att eleverna ska ta igen sådant som de inte hunnit med i skolan. Problemet är att de ofta sitter hemma med moment som inte är genomgågna i skolan. Detta missgynnar elever till föräldrar som inte har möjlighet att ge stöd. Således ska ibland ny kunskap inhämtas hemma. När jag gick i grundskolan i slutet av 70-talet utgjorde läxor repetition. Man pluggade helt enkelt på sådant som hade gåtts igenom i skolan.

  12. P-O Rehnquist says:

    Reblogga detta på P-O:s reflektioner and commented:
    Mycket fascinerande undersökning som refereras här!
    Varför avviker effekten av läxor när Sverige jämförs med andra länder? Här ges tänkbara förklaringar som att lärarna från början skolats i att läxor inte är bra. En annan förklaring skulle kunna vara att lärana känner sig för osäkra på sitt ämne och inte alls eller felaktigt utnyttjar läxor i undervisningen. Någon kommentator skyller på lärarutbildningen (som får klä skott för mycket).
    Själv avsatår jag från att spekuklerara, men resultaten av undersökningen förtjänar uppmärksamhet och fortsatt analys.
    Slutligen är jag kanske gammalmodig, men hur läxor skulle vara negativt för inlärningen kan jag helt enkelt inte begripa!

  13. Anders Ottosson says:

    Även om den svenska stapeln är misstänkt i sitt avvikande utseende är det inte konstigt att kunskapsresultaten sjunker. Inom pedagogik finns tråkigt nog en tro om att repetition i form av läxor hämmar ”lärandeprocessen”, vilket förstås är nys. Varför skulle ”lärande” inte omfattas av devisen ”övning ger färdighet”? Att göra läxor meningsfulla och pedagogiska är däremot något att sikta mot, men tyvärr alltså inte något som bibringas lärarstudenter idag.

    Idag är pedagogikämnet kanske det mest abstrakta av alla ämnen samtidigt som det är tänkt vara ett hjälpmedel i praktiken, dvs undervisningssituationen. För att överdriva och parafrasera Kipling: ”Pedagogik är pedagogik och klassrummet är klassrummet, och aldrig mötas de tu”. Att ämnet tappat sin markkontakt är en konsekvens av att det ”professionaliserats” och vetenskaplifierats.

    Dessvärre har denna professionaliseringsprocess (på klassiskt manér) fått sin kraft från negativa kontraster, allt för att kunna framhäva ämnets särart och skänka det vetenskaplig status. Hårdraget har det dåliga varit ”ämnesstudier” och ”läraren från förr”. Det förstnämnda har utmålats som trivialt och perspektivlöst, den sistnämnde som en smygsadistisk katederfurir med ”atomistisk positivistisk kunskapssyn”, vilken inte bara ogillar kritisk tänkande: hans undervisningsmetoder motverkar såväl kritiskt tänkande som ett demokratiskt sinnelag.

    Tråkigt nog är detta inte annat än ”halmgubbar”. Det har alltid funnits bra och mindre bra lärare, men dåtidens lärare har aldrig förtjänat det äreminne det getts av ”pedagogiken”. Var det något som dessa lärare lyckades med så var det att lära ut bättre än vad vi gör idag, och det för att de hade en gedigen metodikutbildning, samt förstås goda ämneskunskaper och fallenhet för yrket.

    Lärare ”förr” var utmärkta, om än inte perfekta. Dags att blicka bakåt för inspiration? Den utopiska visionen om ”forskande” barn som både hittar och dricker sig fulla ur vishetens brunn(ar) fungerar inte i praktiken, om än tanken är god.

  14. Torsten Rehn says:

    För det första är resultaten för Sveriges del bara signifikanta på 5-procentsnivån, inte på 1-procentsnivån (vilket de bara är för tre länder). Lägg märke till att sådant som barnens födelseår och lärarnas ålder ger mycket större och dessutom signifikanta skillnader på 1-procentsnivån. Det finns alltså ingen anledning att ta så allvarligt på landsfaktorn utifrån bara den här enda undersökningen.
    För det andra handlar studien inte om ”läxor” utan bara om läxor i matematik och naturkunskap.
    För det tredje finns ingen definition av läxor eller hur de ska hanteras för att räknas i undersökningen, så vi vet inte mycket om vilka slags äpplen och päron från olika länder som jämförs här.
    ”Kan inte svenska lärare ge läxor?” är därmed en fråga som har synnerligen liten täckning i rapporten.

    • Det är naturligtvis så att ingen enskild studie någonsin kan ge vare sig en heltäckande bild eller definitiva svar. Om det är så att svenska matte- och no-lärare inte kan ge läxor är det mer intressant n att inte veta någonting. Visst är resultaten inte supersignifikanta, men samtidigt är identifikationsstrategin väldigt krävande och alla fixa effekter gör att det är mycket brus i data. Data är som data är: med ”läxor” betecknas det som lärarna själva anser vara läxor. Att detta kan vara väldigt olika djur (eller frukter) framgår väl med all önskvärd tydlighet av att resultaten av ”läxor” skiljer sig markant mellan länder.

  15. Svante says:

    Idag läste jag om en studie som verkar gå vidare med samma dataset:
    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/laxor-i-svenska-skolan-doms-ut_8612248.svd

    Från artikeln
    ”De svenska lärarna diskuterar mest sällan läxan i klassrummet, när de tre nordiska länderna jämförs. Medan nästan 9 av 10 lärare i årskurs 8 i Finland uppger att de diskuterar matematikläxan ofta eller mycket ofta, är motsvarande siffra för Sverige 2 av 10 lärare och 3 av 10 i Norge.”

    En potentiell delförklaring?!

Trackbacks

  1. […] på läxhjälp för den som inte redan råkar känna rätt personer. Dels – det är förvisso inte givet att läxor alltid är vägen till framgång, men ja, det kan inte uteslutas att någon elev någonstans tack vare rut kommer förbättra sina […]

  2. […] av ytterst få distinktioner som alls har gjorts i den pågående läxdebatten gäller att det är fel slags läxor som ges, samt att det brister i uppföljning av […]

  3. […] finns vissa saker som utmärker Sverige i de underlag som ändock finns. Svenska elever lägger jämförelsevis lite tid på läxor och läxeffekten på […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s