För drygt tio år sedan misslyckades Stockholm att bli värd för sommar-OS 2004. Argumenten då fokuserade huvudsakligen på huruvida ett OS skulle kunna spela roll för besöksnäringen, skapandet av nya arbete eller rasismen i samhället. Ny forskning lyfter dock fram en annan faktor som verkligen påverkas av ett OS: handeln.
Det är en ny forskningsrapport av de kaliforniska ekonomerna Andrew Rose och Mark Spiegel som analyserar huruvida det finns någon “olympisk effekt” på handelsflöden mellan länder. Författarna tar avstamp i en forskningslitteratur som tidigare inte funnit särskilt starka OS-effekter på vare sig tillväxt eller lycka (se tidigare Ekonomistas-inlägg här).
När det gäller effekterna på handel förefaller ett OS, och då i synnerhet sommar-OS, ha desto större inverkan. Analysen baseras på en s k gravitationsmodell av bilaterala handelsflöden där man försöker rensa bort alla andra faktorer som påverkar handel mellan länder (t ex avstånd och marknadsstorlek). Rose och Spiegel finner att handeln är 30% större för länder som har varit OS-värd.
Men inte nog med det. Även länder som ansökt men misslyckats med att få OS, som t ex Stockholm 2004, uppelver en positiv effekt på handeln. Faktum är att effekten är lika stor som att faktiskt arrangera ett OS, vilket antyder att det viktiga är att söka ett OS, inte att arrangera det.
Med andra ord förefaller Olof Stenhammar och hans kompisar varit helt rätt ute för tio år sedan. Frågan är nu vad Sten Nordin, Carin Jämtin och deras kolleger anser om en ny OS-kandidatur.
Ekonomistas 
Alltså, jag har lite svårt att se vad kausala kopplingen skulle vara till att misslyckas med att få OS?
Frågan är om inte denna ökingen hade ägt rumt ändå?
Kan det inte vara städer som det går allmänt bra för som söker OS?
Det blir nog rätt mycket gissningar. Min gissning är att Stockholm inte ställer upp eftersom pengarna kan användas bättre. http://askensten.se
Intressant. Men heter det inte gravitationsmodell?
Ja, det heter nog graviationsmodell. Ändrat.
När det gäller endogeniteten undersöker författarna detta, mest informellt. De hävdar bl a kritiken främst gäller i tvärsnittsdimensionen (dvs att relativt öppna länder skulle ansöka om OS) medan deras empiriska resultat i huvudsak bygger på tidsserievariation. Dessutom pekar de på att IOC:s urvalsprocess baseras väldigt lite på handelsrelaterade mått.
eller som Lundell skulle ha sagt:
“ett inställt OS är också ett OS”
Old news.
http://www.marginalrevolution.com/marginalrevolution/2009/04/trade-and-sports-should-you-submit-a-bid-to-host-the-olympics.html
Mark: Jag måste bara fråga. Exakt vad är poängen med en sådan kommentar?
Tack Mark för upplysningen! Att Ekonomistas och Marginalrevolution bloggar om samma saker (oberoende av varandra bör påpekas) är ett tecken på att vi är på rätt väg. “Mot den första miljonen (läsare)!” 😉
Daniel: Med “medan deras empiriska resultat i huvudsak bygger på tidsserievariation.” menar du vad?
Frågan är om det behöver vara handelsrelaterade mått, för all ekonomisk aktivitet generar ju handel? (de lärde tvistar väl om det är på andra hållet men det spelar kanske mindre roll här).
Det kanske är en svår fråga att svara på, men om man tar hänsyn till ökningen i handel kontra alla kostnader som ett OS-arrangemang medför, hur vanligt är det att värdlandet/värdstaden går plus respektive minus ekonomiskt sett?