Bland småbarnföräldrar diskuteras ibland forskningsresultat som kan hjälpa till att förutspå barnens framtid. Ofta kan detta liknas vid upplyst astrologi, men tron att det spelar roll när på året man är född har verkligen fog för sig. En mängd studier har visat att personer födda under vintermånaderna har sämre hälsa, lägre betyg och lägre inkomster.
Det har spekulerats vilt kring orsakerna bakom detta. Är det månne vintermörkret eller vådan av att födas under influensasäsongen? En ny amerikansk studie visar att svaret är enklare än så. Mammor som får barn under vintern är yngre, har lägre utbildning och är oftare ogifta än andra mammor. Dessa faktorer kan förklara en stor del av den skillnad i exempelvis löner som brukar tillskrivas vintermörkret.
Detta resultat är viktigare än man kan tro. Det finns nämligen en rätt stor forskningslitteratur som helt enkelt antagit att relationen mellan utbildning, löner och vilken årstid man föds i inte beror på skillnader i familjebakgrund. Detta antagande har legat till grund för empiriska skattningar av bland annat avkastningen på utbildning och vilken betydelse skolstartsåldern har. Skattningar vars relevans nu måste ifrågasättas.
Ett sätt att försöka hantera dessa problem är att kontrollera för de familjefaktorer som samvarierar med årstid. Tyvärr hjälper inte detta eftersom det är troligt att även en mängd faktorer som inte kan observeras uppvisar liknande mönster. Alltså måste vi kanske ifrågasätta alla studier som bygger på att det går att jämföra personer födda i olika årstider.
Mammans utbildningsnivå i förhållande till barnets födelsemånad (januari basmånad). 95-procentigt konfidensintervall angivet.
En förklaring till dessa mönster verkar vara att amerikanska kvinnor i lägre socioekonomisk ställning undviker att bli gravida när det är riktigt varmt. Detta är knappast relevant för Sverige så frågan är om det ser likadant ut i här? Ungefär, är svaret baserat på något tveksamma data. I figuren visas vilken utbildningsbakgrund mamman till barn födda olika månader har (januari är baskategori). I Sverige är mammor som får barn under november till januari lägst utbildade, medan mars-, april- och augusti-mammorna har högst utbildning. Kanske beror detta på att de högutbildade läst studierna om hur skadligt det är med vinterfödslar?
Jag överlåter till framtida forskning att bekräfta och förklara dessa mönster. I väntan på det kan vinterbarnsföräldrarna andas ut. Vilket stjärntecken deras barn har kommer nog inte att avgöra deras öde.
Ekonomistas 
Fränt. Spekulation om de högst utbildade:
(i) Högutbildade har stimulerande och viktiga jobb som man inte vill komma efter i, så det passar dåligt att få barn i de intensiva arbetsmånaderna nov-jan.
(ii) Vårbarn är perfekt om man är gift, för då kan man vänta in gubben till semestern.
(iii) Även Augusti passar bra iföhållande till jobbet då det är idealiskt att börja med mammaledighet då, samt att man kan ha semester under den sista graviditetsperioden.
Min tanke är alltså att jobbet ofta har sådan karaktär att man hellre anpassar livet efter detta om man är högutbildad. Som sagt, spekulation.
Cool! Intressant spekulation! Har högutbildade bättre gener rent allmänt också tro? Då de kan hantera stress och 60 timmars arbetsveckor. Bättre gener med högre fertilitet bör ju dessutom innebära att man lättare kan välja när “man” vill bli gravid. Världen är rätt underlig.
är det kanske inte viktigare att kolla när barnen blir gjorda? vårbarnen kommer till under semestermånaderna. De med intensiva karriärer har helt enkelt inte tid att ligga under arbetsmånaderna… =)
Glömde ju att ett par klamydiainfektioner kan minska fertiliteten också. Ligger lågutbildade runt i större utsträckning? Kanske inte men använder mindre skydd iaf…
Herregud, man undrar hur det ska gå för barnen, för att inte tala om mig själv. Högutbildad, född i mörkaste december med extremt intelligenta barn födda både mitt i vinter och mitt i sommaren. Nåja, någon måste vara i svansen på normalfördelningen för att upprätthålla den ;-).
Att november-decemberbarn riskerar att hamna på efterkälken tycks inte märkligt, med tanke på att de faktiskt kan vara ett år yngre nästan än barn i samma årskull som de hela tiden konkurrerar med. Fysisk storlek (längd, mognad) kan möjligen kompensera i viss mån). Ju yngre man är desto viktigare är denna skillnad.
Det blir intressant att se om dessa “sanningar” håller i framtiden, man kan tänka sig att teknologi och modernt samhälle kommer att jämna ut detta. Eller så är det helt enkelt så att forskarna faktiskt inte lyckats isolera och ortogonalisera datapå ett korrekt sätt …
Och … med tanke på min intelligens, decemberbarn som jag är, hur odräglig skulle jag inte varit som mars-barn, till exempel. Världen hade inte klarat det! 😀 😉
Ett alternativ är att titta på yrkeskategorier. Barn med fäder inom sjöfarten eller andra yrkeskategorier som är borta långa perioder och kommer hem till jul, brukar få barn i oktober. Allmänt känt bland barnmorskor…
Någons om är född i oktober?
Ett förslag: när ni hänvisar till en studie på ekonomistas vore det praktiskt om ni skrev vilka artikelförfattarna i blogginlägget.
Mvh
Johan
Thebe: Naturligtvis är det fortfarande möjligt att det spelar roll hur gammal man är i förhållande till sina klasskamrater. Däremot är det inte säkert att alla studier som undersökt denna fråga gjort det på ett vettigt sätt.
Vad mönstret i Sverige beror på kan man bara spekulera om. Skulle tro att förhållandet mellan föräldraledighetens längd och när det är lämpligt att börja dagis. De som är välplanerade borde svara mer på förändringar i sådana faktorer än de som är mindre välplanerade.
Martin: du behöver inte blir så provocerad av denna typ av spekulationer. Att man hittar ett samband innebär sällan att man även kan dra inferens om enskilda personer. Om någon skulle börja utgå från att barn födda i januari har lågutbildade föräldrar så är de helt fel ute. Ett annat sätt att säga detta är att barnets födelsemånad förklara väldigt lite av variationen i föräldrarnas utbildning. R2 är helt enkelt väldigt lågt. Det gäller många kontroversiella fynd, tex att långa människor i snitt har högre IQ än korta. Så är det men långd förklarar mycket litet av variationen i IQ så det är dumt att anta att de korta människor man möter har lågt IQ.
Jonas: Jag blev inte det minsta provocerad. Ang klamydiainfekt och fertilitet etc inflikade jag bara på kul vad min vän dubbeldoktorn bredvid mig påpekade – att allt ofta har med allt att göra. Inget okänt. Spekulationer är alltid kul så länge ekonomer inte börjar “anta bort verkligheten” i en estetisk modell som får politiskt genomslag.
Martin:
Dina spekulationer ser svaga ut i mina ögon.
Lågutbildade har säkert sämre studiegener, men att de därför skulle ha sämre muskel- eller fertilitetsgener verkar taget ur luften. Tvärtom finns det väl många som utbildar /bildar sig för att kompensera fysiska brister?
Högutbildade får dessutom barn senare vilket sänker fertiliteten högst påtagligt. När det väl blir dags (under en inplanerad kort räcka år runt 32-37) tror jag knappast att man nöjer sig med en eller två ägglossningar per år.
Då tror jag snarare att fertiliteten bland högutbildade är så låg pga av stress att man bara blir gravid på sensommaren, när kroppen fått semestervila och sommarvitaminer.
Klamydia får du dock rätt för. Lågutbildade är i mån av möjlighet såklart både slarvigare och betydligt mer promiskuösa. Som Jarvis Cocker sjunger i Common People: “…dance and drink and screw, beacuse there’s nothing else to do”
M: Kul att ens icke på något vis vetenskapliga “spekulationer” blev “motbevisade” i denna sena timme. Ligger helt säkert mycket i det du uttrycker. Ett av mina livs stora misstag var att se en amerikansk komedi på temat, har som tur är glömt vad den hette men handlade om högutbildades ständigt uppskjutna barnafödande och en följande degenerering av det mänskliga släktet. Att generalisera och sortera på detta vis känns både cyniskt och farligt men visst borde man försöka möjliggöra ett tidigare barnafödande bland högutbildade och karriärsmänniskor.