Björklunds lösa boliner

I samband med att Björklund och Sabuni presenterade sitt program för ökad jämställdhet i skolan sa Björklund att ”Pojkars studieresultat har i och för sig alltid legat under flickornas, men skillnaden har förstärkts på senare år – pojkar presterar sämre och sämre och det kan vi inte leva med”. Björklund tror att det beror på skolans ändrade arbetssätt och delar ut medel till forskare för att analysera orsakerna.

Att det går sämre får pojkar än flickor i skolan konstaterade redan 1600-talsfilosofen John Locke, men stämmer det verkligen att skillnaden mellan pojkar och flickor ökat på senare tid i Sverige? Svaret är nej. I figurerna nedan visas utvecklingen i genomsnittsbetyg/meritvärde och nationella provresultat (sammanvägt för svenska, engelska och matematik) för pojkar respektive flickor i årskurs 9. Uppgifterna gäller de år då statistik finns på skolverkets hemsida och värdena är normaliserade till medelvärdet ett (1) för att möjliggöra jämförelser över tiden. Som synes finns ingen skönjbar trend.

relbetyg

Om man undersöker saken än närmre visar det sig att betygsskillnaden ökat något medan skillnaden i resultat på nationella prov faktiskt minskat något under perioden. Förändringar är ytterst små och tyder inte på att något dramatiskt hänt vad gäller hur pojkar preseterar relativt flickor i högstadiet.

Antingen har inte utbildningsminster Björklund koll på de allra mest basala måtten över skolans utveckling eller så talar han medvetet mot bättre vetande. Han har då kallt räknat med att ingen skulle kolla uppgifterna, vilket ger ett lågt betyg åt Björklunds intellektuella heder men även åt oppositionens och medias granskning.

På ett område går det dock sämre för pojkarna. När det nya betygssystemet infördes i slutet av 90-talet ökade andelen pojkar som fick icke-godkänt mer än andelen flickor. Detta beror på att dessa pojkar tidigare slank igenom skolan med låga betyg och utan åtgärder. Nu syns de däremot i statistiken, vilket är bra men det betyder inte att grundskolan fungerar förhållandevis sämre för pojkarna idag.

Den svenska skolan har många problem, resultaten sjunker i internationella och nationella jämförelser, ordningsproblemen förefaller stora och det är svårt att rekrytera duktiga studenter till lärarutbildingen. Dessutom har man inte lyckats göra något åt det könsgap Locke uppmärksammade. Om man ens ska kunna börja ta itu med dessa problem förefaller det dock lämpligt att utgå från fakta och inte från fördomar.

Comments

  1. Spännande och svårt att inte övertolka!

    Min spontana reaktion är att pojkar bestraffas för att de inte uppfyller de sociala koderna i skolan – därför är deras betyg lågt i förhållande till vad de presterar på de nationella problem.

    Finns det andra förklaringsmodeller?

  2. Camilo von Greiff says:

    Intressant Jonas. Jag är dessutom inte säker på att de sjunkande resultaten verkligen har att göra med hur grundskolan fungerar, eller om det i stället kan förklaras av kraftigt minskade resurser under 90-talskrisen (numera är stödet för att resurser påverkar studieresultat starkt i forskningslitteraturen) och kompositionseffekten av att fler elever har svag socioekonomisk bakgrund i och med ökad invandring (invandrare är överrepresenterade bland elever med svag socioekonomisk bakgrund och dessa elever presterar i genomsnitt sämre än de med hög socioekonomisk bakgrund, se Skolverkets statistik på deras hemsida).

  3. Mats: Det går väl inte att tolka detta på annat sätt än att skillnaderna mellan pojkar och flickor i högstadiet varit konstant åtminstone sedan början av 1990-talet. Att flickor får högre betyg än pojkar i förhållande till provresultat är även det ett gammalt välkänt resultat. Se exempelvis Emanuelssons och Fischbeins studier från 1986 som visar att samma sak gällde redan på 1960-talet. Detta återupptäcks med jämna mellanrum vilket brukar skapa rubriker.

    Camilio: Mina grafer säger bara något om den relativa utvecklingen för pojkar och flickor, inte något om absoluta nivåer. Visst har du rätt angående nerskärningarna men det är knappast hela bilden. Sverige lägger mycket pengar på skolan i internationella jämförelser. Kanske har det Inger Enqvist pekar på i sin nya Axess-artikel något med saken att göra?

  4. Camilio: En sak till. Visst kan det finnas kompositionseffekter, men samtidigt visar PISA-jämförelserna att det framförallt är den svenska ”elevtoppen” som presterar svagt. Dessutom visar PISA att medan svenska elever har relativt bra kännedom om begrepp så har de svårt att applicera dessa på nya problem och de har svårt med ett vetenskapligt förhållningssätt till kunskap. Annorlunda uttryckt tyder detta på förhållandevis mycket utantillkunskap och liten djup förståelse. Detta betyder att den skola som skyr utantillkunskap som pesten och önskar forma kritiskt tänkande individer lyckats med motsatsen.

    Nu är det naturligtvis svårt att belägga exakt vad saker och ting beror på, inte minst när det man försöker mäta är så svårfångat. Men, resultaten borde stämma till eftertanke bland de ansvariga för skolans arbetssätt. Har man verkligen lyckats leva upp till skolans målsättningar? Om inte, vad beror detta på och vad kan man göra åt det? Förslagsvis tar man sig an dessa frågor utan särskilt mycket utbildningsideologi i bagaget.

  5. pontus says:

    Även högskoleprovet verkar lida av en bias åt något håll: http://www.umu.se/edmeas/personal/chris2.html

    Det är nog patriarkatet som ligger bakom det här också. En lurig jävel, helt klart.

  6. Camilo von Greiff says:

    Jonas: jag förstår inte din invändning om relativ utveckling och absoluta nivåer. Jag kritiserade ingenting i din utläggning utan angav bara ytterligare en sak, faktorer som kan ligga bakom prestationsnedgången, där politiker och tyckare pekar med hela handen med svagt eller inget stöd.
    Håller fulltsändigt med dig om att utbildningsideologi många gånger är ett otyg som borde ge plats åt evidensbaserad forskning. Jag tycker dessutom att ideologier generellt ofta fungerar som skygglappar mot bättre vetande, men det är ju en annan femma…

  7. Camilio: Daa missuppfattade jag din poang. Ideoologier har nog sin givna plats i den politiska diskussionen, daremot blir det lite faanigt nar man forsoker gora ideologi av huruvida betygssystemet har 4 eller 7 steg och, vilket ar man ska borja skolan, nar betyg/nationella prov ska borja ges etc. Daremot kan ju resulaten fran forskning kring dessa fragor ha ideologiska implikationer, men det haller du sakert med om.

  8. Roland Andersson says:

    Mina egna personliga erfarenheter är att tjejer är duktigare i grundskolan för att sedan jämna ut sig något i gymnasiet. Tror delvis det har med mognad att göra, tjejerna är ju lite mognare i den åldern samtidigt som killar brukar ha svårt att sitta still när hormonerna i kroppen är i rörelse. När det gäller högskolan är mina erfarenheter de omvända, killar är lite smartare och ambitösare än tjejerna. Vet inte om det beror på att de killar som har mer praktiska anlag sorteras ut tidigare och hamnar ofta i bygg- eller fordonsprogrammet. Ojdå, nu antydde jag visst att man kan olika bra förutsättningar för att studera. *sudda *sudda* Som sagt, bara mina egna erfarenheter och teorier men har inte så mycket mer att komma med i denna fråga.

  9. Lövet says:

    Möjligen kan man fundera i vilken faktor som ökar betygsskilnaderna samtidigt som skillnaderna i resultat på nationella proven minskar…

    Den objektiva mätningen (provresultaten) visar en positiv trend medan den subjektiva (personliga) bedömningen (betyget) går åt andra hållet?

    Ett jämställdhetssträvande kanske?!

  10. markus says:

    Betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor är av samma storleksordning som skillnaderna mellan de som är födda tidigt respektive sent på året. I alla fall enligt mitt material, runt 2000 Sala-grundskoleelever, där flicka-pojke-skillnaden är lika stor som på riksnivå.

    Det stämmer väl med mognadshypotesen.

  11. En kombination av mognadshypotesen och att skolans koder passar pojkar sämre verkar rimlig.
    Den sortens biologism är rimligen inte helt chic, och renläriga chicos menar väl dessutom att kvinnor missgynnas systematiskt i skolan? (Det är pojkarna som får uppmärksamhet osv.)

  12. Försöker du verkligen vederlägga påståendet att skillnaderna ökat under _de senaste åren_ genom att hänvisa till statistik upp till….år ~2006?

    Det verkar snarare som att det är Jonas Vlachos som ”kallt räknat med att ingen skulle kolla uppgifterna”. Så kan det gå.

Trackbacks

  1. […] påstående. Ekonomistas läsare vet emellertid att inget dramatiskt hänt på denna punkt (se detta inlägg). Visst, pojkar presterar sämre än flickor i skolan, men så har det alltid varit och […]

  2. […] förs utan koppling till evidensbaserad forskning. I stället slänger sig Björklund med lite siffror och får mothugg utifrån holistiskt framtagna […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s