Alla kanske inte känner till det, men varje anställning en person har registreras hos SCB. Av någon anledning saknas däremot ett vettigt register över Sveriges största arbetsplats; skolan. Vi har ingen aning om vilken skola en elev besökt förrän betygen registreras efter vårterminen i årskurs nio. Denna brist gör en systematisk utvärdering av skolan omöjlig och bör åtgärdas omgående.Ett par förmiddagar i telefon med SCB och Skolverket ger vid handen att det finns planer på att införa ett heltäckande elevregister. En stötesten är dock de konfessionella friskolorna. Eftersom en registrering av eleverna vid dessa skulle fungera som en registrering av deras trostillhörighet kan det vara ett problem.
Problemet är dock inte värre än att alla elever som i årskurs nio får betyg från en religiös friskola registreras. Varför en registrering vid lägre ålder skulle vara särskilt känslig är oklart. Inte heller undantas religiöst präglade arbetsplatser från kravet att rapportera in sina anställda. Det är därför svårt att se skolans konfession som ett hinder för ett elevregister. Snarast låter det hela som ett svepskäl.
Den svenska skolan lider av svår utvärderingsångest. Nästan undantagslöst sker undersökningar utan tanke på en uppföljning på jämförbar nivå. När exempelvis resultat från nationella prov i gymnasiet samlas in görs detta medvetet på ett sätt som minimerar möjligheten att följa skolor över tiden. Utvärderingsskräcken gör att skoldebatten förs utan koppling till evidensbaserad forskning. I stället slänger sig Björklund med lite siffror och får mothugg utifrån holistiskt framtagna trouppfattningar.
Regeringen ska nu utreda hur utvärderingen av skolan ska se hur framöver. Då ett elevregister är all utvärderings moder måste ett sådant stå överst på agendan. Och om problemet med de religiösa friskolorna visar sig vara oöverstigligt finns en enkel lösning: Dra in deras skolpeng.
Ekonomistas 
Jag håller helt med dig Jonas om att ett elevregister skulle underlätta kontroll och utvärdering av skolor. Dock förstår jag inte på vilket sätt artikeln i Dagen ger uttryck för trosupfattningar. Jag uppfattar det som att det är vetenskapliga undersökningar som Scherp refererar till. Att Dagen publicerar rönen gör väl inte rönen till religiösa utsagor.
Anar jag ett uns av kritk mot den pedagogiska forskningen?
Jag vill tipsa om en avhandling som ett exempel på, i mina ögon, god forskning som trots allt bedrivs utan ett elevregister. I den visas varför intentioner med skolpolitik inte alltid får det resultat som var avsett.
Jag ber om ursäkt. Jag glömde länken: http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=833
David: Det är alltid välbehövligt med några nyanserande röster i debatten och naturligtvis sker det mycket bra pedagogisk forskning. Inte heller är det så att ett elevregister är nödvändigt (eller tillräckligt) för att bedriva vettig forskning. Men det kan hjälpa, framförallt för vissa typer av unersökningar.
Vad gäller Scherp då noterade jag inte ens att artikeln var publicerad i Dagen utan läste bara innehållet. Vad jag menar med “holistiskt framtagna trosuppfattningar” är de förment vetenskapliga anspråk som görs helt på grundval av kvalitativa studier där forskarens egen tolkning av dessa är central. Det gör replikering omöjlig och en annan forskare hade – ställd inför samma material – kunnat dra helt andra slutsatser, utan att någon skulle kunna avgöra vem som har rätt.
> resultat från nationella prov i gymnasiet samlas in görs detta
> medvetet på ett sätt som minimerar möjligheten att följa skolor
> över tiden
Hur samlas resultat från nationella prov i gymnasiet in?
Eller så kanske man skulle avskaffa SCB:s register över anställda. Hade ingen aning om det existerade, hur funkar det? Vilka uppgifter registreras? Kan man slippa? Jag vill faktiskt slippa vara del av statistik jag inte aktivt anmält mig till. Jag har tex vid ett flertal tillfällen varit medicinsk försöksperson. Då är det helt ok att de registrerar privat uppgifter om mig men så fort jag blev medveten om PKU begärde jag utträde/att de skulle förstöra mina vävnadsprover.
För mig är det en välfärdsförlust att veta att jag är registrerad överallt och att dessa register garanterat läcker. Det räcker med Google. Jag antar att den ackumulerade välfärdsförlusten dessa register innebär klart överstiger vissa forskares effektivitetsvinster.
Färre register alltså. Tack.
Apa: Ett urval av ca 100 skolor får varje vårtermin rapporera in resultaten på de nationella proven. Inga indviduppgifter annat än vilket program man går på samlas in. En och samma skola ska inte behöva delta i urvalet mer än högst en gång vart 6:e år.
LG: Det registreras när man anställs och när man slutar utöver detta vet jag inte så noga. Kan med andra ord inte svara på dina frågor om man kan slippa etc. Värdet av integretet i förhållande till utvärderingsmöjlighter är onekligen klurig och jag kan bara konstatera hur det ser ut.
Jonas – problemet med er (oss? jag har en kandidatexamen i NE) nationalekonomer är att ni emellanåt inte ser skogen för alla träden. I det här fallet har du ju ett typiskt makroperspektiv på både ämnet och verktyget (dvs statistiken). Vad jag menar är att enskilda individer kan gynnas av tex nivågruppering (som ni skrev om häromdagen) men det ser ni inte från ert makroperspektiv utan vill istället införa samma system för alla – ett perspektiv som återkommer när du nu föreslår övergripande statistik.
Jag tror faktiskt man ganska ofta kan lita på mer subjektiva parametrar, tex skolors söktryck. Om det är högt och konstant över tid kan man vara rätt säker på att den skolan gör något rätt. Samtidigt slipper man integritetsperspektivet. Jag vill faktiskt påpeka att syftet med mitt liv inte är ett betala skatt till svenska staten för att den ska vara stark och välmående, utan syftet med mitt liv (i alla fall från statens perspektiv) är min egen existens. Det räcker så. Jag är inget redskap för någon annans välbefinnande och ska inte behöva vara med i statistik som jag inte valt själv.
@ LG: Ett högt söktryck kan också tyda på att skolan ger höga betyg för en låg arbetsinsats.
Jag utgår från att det som inte är mätbart innehåller mer fusk och slarv, än det som mäts och utvärderas. De som vill betala mindre skatt borde gilla (vetenskapligt baserade) utvärderingar. Jag hade också en inbillning att forskningsdatabaser hanteras i anonymiserad form? Dvs utan namn, personnummer ersatta med envägs-kryptering och liknande? Annars är det väl upp till Datainspektionen att ålägga de olika databaserna detta?
Simon: Alla dessa restriktioner finns så jag ser det inte som ett problem. Och om det är ett problem borde det rimligen anses vara så även i en mängd andra fall. Slutligen förefaller den religiösa aspekten enbart vara ett svepskäl: registering sker ju som sagt i årskurs 9 och det är knappast värre att att en indikation på en persons religiösa tillhörighet i årskurs 3 eller 6 än i årskurs 9.
Glädjande nog finns nu beslut på mer hettäckande elevregister. Dock finns även indikationer på att man inte tänker samla in data från nationella prov på ett vettigt sätt i de tidigare årskurserna. Men det får bli ett eget inlägg framöver.