Fel om inget vetenskapligt stöd för hårdare restriktioner

2021-06-02 av 7 kommentarer

Det här är ett gästinlägg av Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Den svenska pandemihanteringen har främst byggt på frivillig anpassning till icke bindande rekommendationer. En central fråga har varit om hårdare restriktioner, inklusive nedstängningar, borde ha genomförts. Lars Jonung har i uppmärksammade inlägg – ensam eller med medförfattare – i till exempel Svenska Dagbladet, Dagens Industri och Sveriges Radio starkt vänt sig emot alla former av tvingande åtgärder. Argumentationen bygger på dels rent ideologiska ståndpunkter, dels påståenden om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att nedstängningar kan minska smittspridning och dödlighet. [Read more…]

Filed Under: Makro, Politik

Prediktionsmarknaderna visar på förlust för Trump. Men det gjorde de 2016 också…

2020-10-29 av 18 kommentarer

Det finns spelmarknader i politiska utfall och bland de populäraste just nu handlar om det amerikanska presidentvalet. Dessa marknader har visat sig ha stort prediktivt värde. Marknaderna just nu visar tydligt att president Donald Trump kommer att förlora mot Joe Biden. Problemet är bara att marknaderna sa precis samma sak förra presidentvalet. [Read more…]

Filed Under: Politik

Strukturreformer i Coronakrisens spår

2020-09-16 av 15 kommentarer

Nedstängningen som följt Coronapandemin har haft allvarliga konsekvenser för den svenska samhällsekonomin. Regeringen har genomfört en rad åtgärder för att hantera den akuta fasen, men nu behöver även krisens strukturella effekter ges större uppmärksamhet för att vi ska klara Sveriges långsiktiga krav på tillväxt och välstånd. I detta inlägg diskuterar jag ett antal strukturreformer som aktualiserats i Coronakrisens spår. [Read more…]

Filed Under: Offentlig sektor, Politik

Är utlandsfödda och svenskfödda lika inför lagen?

2020-08-28 av 12 kommentarer

Det här är ett gästinlägg av Joakim Jansson, postdoc i nationalekonomi vid Institutionen för nationalekonomi och statistik vid Linnéuniversitetet, samt affilierad med Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet.

Under slutet av maj och stora delar av juni pågick protester i USA och många europeiska länder mot överdrivet polisvåld och orättvisor inom rättsväsendet baserat på rasism under parollen Black Lives Matters. Även i Sverige har demonstrationer anordnats. Att demonstrera mot att exempelvis svarta i USA i betydligt större utsträckning blir utsatta för våld av polis än vita personer kan tyckas förståeligt, oavsett vad som orsakar denna skillnad. Debatten i Sverige har dock delvis istället kommit att handla om hur relevant denna rörelse är för situationen i Sverige idag. Vissa tenderar även att hävda att utsatta personer i någon mån har sig själva att skylla, p.g.a. exempelvis tidigare kriminell aktivitet. Att det offentliga samtalet rörande demonstrationerna i första hand kommit att röra polisvåld är även det olyckligt, då andra former av eventuella orättvisor inom rättsapparaten förbigås. [Read more…]

Filed Under: Politik, Välfärd

Skyddas människoliv och ekonomi av en hög immunitet i Sverige?

2020-08-03 av 10 kommentarer

Detta gästinlägg av Rodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia vid Stokholms universitet, tar upp frågor om immunitetsmätning och BNP-utveckling under Coronakrisen i Sverige och andra länder. [Read more…]

Filed Under: Makro, Politik

Till försvar för de ”sparsamma fyra”

2020-07-14 av 21 kommentarer

I slutet av veckan väntas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för vad som kan bli ett maratonmöte om förslagen om dels en stor återhämtningsfond för att stödja den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen, dels en långtidsbudget för perioden 2021-2027. Särskild uppmärksamhet riktas mot de ”sparsamma fyra” (”frugal four”) som motsätter sig att återhämtningsfonden finansieras med lån och sedan delar ut pengar som bidrag samt att den nya långtidsbudgeten blir större i förhållande till EU:s ekonomi än den var tidigare. De anklagas för att vara osolidariska och för att motsätta sig åtgärder som är nödvändiga för att rädda jobb, rädda den inre marknaden och hålla ihop euroområdet. [Read more…]

Filed Under: Internationellt, Makro, Politik Tagged With: , ,

Vad är fel med makrotillsynen? (Och vad visar coronakrisen?)

2020-06-16 av 10 kommentarer

[Uppdatering 2020-06-22]
I en ny uppsats i Nordic Economic Policy Review med titeln “Macroprudential Policy and Household Debt: What is Wrong with Swedish Macroprudential Policy?” menar jag att mycket är rätt i den svenska makrotillsynen. Finansinspektionen har sett till att bankerna har stora kapitalbuffertar och god likviditet, och de klarar stränga stresstest. Men när det gäller risker förenade med hushållens skulder klarar inte makrotillsynen en nyttokostnadsanalys. Den stora kreditåtstramning som Finansinspektionen har åstadkommit – genom amorteringskraven men även på andra sätt – har ingen påvisbar samhällsnytta. Däremot har den stora samhälleliga och individuella kostnader. FI, liksom de internationella organisationer som regelbundet granskar Sverige, har i själva verket en bristfällig och missvisande tankeram för att bedöma makroekonomiska risker kopplade till hushållens skulder. Denna tankeram motsägs av forskningen. Därför har kreditåtstramningen genomdrivits på felaktiga grunder.

En bättre tankeram i enlighet med forskningen föreslås i uppsatsen.  Flera reformer krävs också för en bättre fungerande bolånemarknad, inklusive att avskaffa amorteringskraven. En grundläggande reform av själva makrotillsynen – inklusive en beslutsfattande kommitté och stärkt ansvarsutkrävande – kan minska risken för misstag i makrotillsynen. [Read more…]

Filed Under: Bostadspolitik, Finans, Finansiell stabilitet, Makro, Politik

Covid-19-tester räddar inte bara liv och ekonomi

2020-04-24 av 23 kommentarer

I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas skrev jag om det olyckliga med att porträttera vårt samhälles val som ett mellan att stänga ner samhället, med förödande konsekvenser för ekonomin, alternativt att ”fortsätta som vanligt”, med oacceptabelt höga dödstal som följd. Inte för att det inte skulle finnas en avvägning. Självklart behöver beslutsfattare nu – liksom i så många andra situationer – om inte en prislapp på liv, så åtminstone ett systematiskt sätt att tänka kring dödstal och kostnader för restriktionerna. Just därför är det välkommet med den typ av initiativ som till exempel Norges regering tagit, och som kommenterades av Karolina häromdagen, som syftar just till att beräkna konsekvenser för ekonomin av olika åtgärder. Om inte annat så för att förklara hur man kan tänka kring avvägningar som ändå måste göras. [Read more…]

Filed Under: Arbetsmarknad, Politik, Välfärd Tagged With:

Norsk rapport om samhällsekonomiska konsekvenser av hanteringen av coronaviruset

2020-04-20 av 3 kommentarer

I Norge har regeringen tagit initiativ till att skapa en expertgrupp med uppdrag att analysera de samhällsekonomiska effekterna av åtgärder för att skydda mot spridning av coronaviruset. Kanske något att ta efter här i Sverige? [Read more…]

Filed Under: Lästips, Makro, Politik Tagged With: ,

Rätt åtgärd vid rätt tid?

2020-04-07 av 12 kommentarer

Det här är ett gästinlägg av Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

När vissa beslut är irreversibla ska vi, enligt teorin för reala optioner, inte naivt tillämpa principen om nuvärdesmaximering. Om osäkerheten är stor men förväntas minska är det värt att investera mycket i att hålla flera dörrar öppna. Tillämpat på coronaepidemin innebär detta att det finns ett optionsvärde i att snabbt och aggressivt införa karantänsregler för att inte släppa viruset fritt i samhället, även om sannolikheten är hög för att viruset inte är särskilt dödligt. På liknande sätt finns det ett optionsvärde i att snabbt ge företag omfattande stöd för att undvika onödiga konkurser, även om karantänsreglerna sannolikt snabbt kan lyftas och ekonomin återgå till vardagen. I ett senare skede, när mer information finns tillgänglig, kan karantänsreglerna lättas och det ekonomiska stödet reduceras. [Read more…]

Filed Under: Finanspolitik, Politik, Välfärd Tagged With:
«Föregående sida
Nästa sida»