En åsnas värde

Den vetenskapsfilosofiska diskussion som följt på Roberts tidigare inlägg kan tillfälligt ta en paus. Prediktionerna från den mest basala mikromodellen har återigen visat sig stämma. I centrala Turkiet har priset på åsnor ökat sjufaldigt då bönderna låter traktorerna stå still och i stället använder sig av åsnekraft. donkey

Anledningen är troligtvis inte ett yrvaket miljöintresse utan snarare att bränslepriserna skjutit i höjden. Så nu har vi äntligen det estimat på korspriselasticiteten mellan disel och åsnor som nationalekonomin så länge saknat.

Uppdatering: Även Niclas Berggren diskuterar intressanta effekter av höga bränslepriser.

Kortsiktighetens triumf

Det är ju rätt trevligt, det där med dubbla efternamn på barnen. De får liksom med sig en del av mamma och en del av pappa. Båda släkterna ges lika vikt och bådas ursprung hedras. Och det vore ju bra, om vi bara levde i de yttersta av tider. oakTree

Men nu gör vi — antagligen — inte det. Barnen kommer att växa upp, bli kära och skaffa egna barn. Som ska heta… Andersson-Bengtsson-Carlsson-Davidsson? Antalet namn växer som tegarna på en oskiftad åker, vilket knappast är hanterbart (eller ens tillåtet). I stället sitter barnen där med ett ganska jobbigt problem i knäet. Är det mamma eller pappa som ska bort?

En generation som så lättvindligt lämpar över sådana avgöranden till sina barn är nog inte att räkna med när det gäller att fatta kortsiktigt smärtsamma men långsiktigt nödvändiga beslut. Som att hantera miljöproblemen, på riktigt. Att mycket miljöengagemang ägnas åt tämligen meningslösa åtgärder på individnivå, som dock har högt signalvärde, är kanske ingen slump. Det viktiga är att det syns vem jag är.

Fortsätter det så blir kanske det där med namnen blir ett mindre problem förresten. The end is nigh… 

Premier hit och premier dit

Regeringen har nu insett att etanolbilar inte är särskilt bra för miljön. I stället för att ta bort etanolbilspremien vill man nu ge en ännu större premie till elbilar. När sedan någon riktigt bränslesnål vätgasbil når marknaden kanske den blir helt gratis.

Att staten skulle börja köpa bilar åt privatpersoner var inte riktigt vad man väntade sig av miljöpolitiken, men det är ju alltid festligt att bli överraskad. Och för säkerhets skull fortsätter man att skattemässigt gynna etanol som bränsle.

Uppdatering 2008-06-01

Artikeln av Amartya Sen som Niclas tipsar om (tack!) i sin kommentar nedan publiceras idag i Sydsvenskan.

Enda skälet att tanka etanol

Det står väl nu rätt klart att hela etanol-grejen bara var ett av bonderörelsens mer framgångsrika knep för att locka till sig nya subventioner. Alltså är nog det enda skäl att tanka etanol som återstår de arbetsförhållanden som råder på de brasilianska sockerplantagen. Givet hur vidriga dessa verkar vara vill man ju inte ens föreställa sig vad de anställda skulle tvingas ut i om produktionen slår igen.

Bush – miljöpresidenten?

Det som känns mest hopplöst med klimatfrågan är dess genuint globala karaktär. Om någon minskar efterfrågan på fossila bränslen kommer priserna att sjunka. När priserna sjunker kommer någon annan att konsumera mer. Kanske inte exakt lika mycket mer, men å andra sidan stannar koldioxid så länge i atmosfären att skillnaden troligtvis inte är särskilt betydelsefull. Om denna problematik skriver EEAG vilket refereras i dagens DN.

Alltså är de mest effektiva klimatåtgärderna antagligen att minska utbudet av fossila bränslen, inte att påverka efterfrågan. Idealt borde klimatpolitiken därför gå ut på att köpa upp fossila bränslereserver och sedan se till att dessa inte används. Då detta låter både dyrt och svårgenomförbart är det frågan om det finns några alternativa sätt att uppnå samma sak?

Kanske är det att föra ett lågintensivt och utdraget krig i oljerika regioner? Det borde ju funka. Mycket riktigt har oljepriserna nästan tredubblats sedan USA anföll Irak.

Al Gores engagemang i all ära, men frågan är om han hade lyckats med vad Bush helt faktiskt – och får man gissa, helt oavsiktligt – åstadkommit för att minska den globala uppvärmningen?

Jag kan flyga, jag är inte rädd

Nationalekonomer är ofta oense om vilka politiska åtgärder som bör vidtas. Det finns dock undantag. Att ”internalisera externaliteter” är verkligen inte tidernas mest klatschiga slogan, men det är något alla nationalekonomer kan enas kring.

Det klassiska exemplet på en negativ externalitet är utsläpp av miljöfarliga ämnen. När du flyger bidrar du till att stora mängder koldioxid släpps ut. Detta kostar inte dig något, förutom kanske lite samvetskval, men däremot bidrar du till den globala uppvärmningen. Varken du eller flygbolagen betalar för dessa utsläpp. Att internalisera externaliteter innebär i det här fallet att genom skatter eller begränsade utsläppsrättigheter göra det dyrt att bränna upp flygbränsle.

Jag är inte flygrädd, men däremot rädd för konsekvenserna av de utsläpp mina flygresor orsakar. Nyligen flög jag tur och retur till Chicago. På SAS hemsida kunde jag läsa att en person som gör denna resa med ett SAS-plan orsakar följande utsläpp:

852 kilo koldioxid.

4,41 kilo kväveoxider som är ”giftiga och kan producera ozon i en reaktion med syret på backen och troposfären”.

0,24 kilo kolmonoxid som är en ”giftig, explosiv gas”.

0,01 kilo kolväten varav ”några är giftiga”.

335 kilo vattenånga vilket orsakar ”bildandet av cirrusmoln, som sannolikt bidrar till växthuseffekten”.

0,27 kilo svaveldioxid som ”är giftig och reagerar med vatten och förorsakar sur nederbörd”.

Citaten som beskriver effekterna av de olika ämnena är också hämtade från SAS hemsida.

Naturen har en förmåga att ta hand om en hel del av dessa utsläpp. Problemet är att vi som flyger inte betalar för dessa utsläpp eftersom flygbränsle är obeskattat, och att vi därför släpper ut för mycket. Detta förstår nog de flesta av oss. Problemet är att inget görs. Uppenbarligen är vi inte tillräckligt rädda för att flyga.

Testa själv att räkna ut dina utsläpp med SAS utsläppskalkylator. Tänk dock på den klimatkompensering SAS erbjuder inte tar hänsyn till vattenångans effekt på klimatet. SAS har sällan billigast flygbiljetter, men koldioxidneutralisering får man däremot för ungefär halva priset…