Överdriven misstro mot euron hos Ekonomistas läsare

I november för drygt ett år sedan ställde vi frågan till er läsare hur många länder som ni trodde skulle ha lämnat euro-samarbetet sista december 2012. Som Daniel rapporterade några dagar efter omröstningen trodde en majoritet av läsarna att åtminstone ett land skulle lämna euron. Nu vet vi att inget land ännu har lämnat. På prognosmarknaden Intrade var man något mer optimistisk vid samma tidpunkt och majoriteten trodde där att inget land skulle lämna. Huruvida detta beror på prognosmarknader i allmänhet är mer pålitliga än enkätundersökningar eller om Ekonomistas läsare är dåliga på att göra förutsägelser låter vi vara osagt.

Hannes Malmberg om Cervenkas bok ”Vad är pengar?”

Hannes Malmberg är doktorand i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universistet och forskar främst inom makroekonomi. I det här gästinlägget recenserar han Andreas Cervenkas bok ”Vad är pengar?”

Andreas Cervenka har under finanskrisen trätt fram som en av Sveriges mer namnkunniga ekonomijournalister. Från sin plattform som kolumnist på SvD Näringsliv har han genom sina slagkraftiga texter om finanskrisen, bankerna och det monetära systemet gjort sig populär i breda kretsar. Bland annat vann Cervenka Sjunde AP-fondens stora journalistpris 2011.

I boken Vad är pengar? har Cervenka samlat några av sina bästa kolumner tillsammans med en inledande och avslutande essä. Kolumnerna är skrivna i Cervenkas underhållande stil. Rappt, humoristiskt och metaforrikt jobbar han sig igenom sina ämnen. Finansiell instabilitet, bankräddningar, pensionssystem, penningteori, eurokrisen, bankbonusar och demografiska förändringar behandlas på 171 sidor. [Read more…]

Att förebygga och hantera finansiella kriser

Finanskriskommittén har nyligen presenterat sitt första delbetänkande, den nästan 700 sidor långa rapporten Att förebygga och hantera finansiella kriser. De inledande kapitlen motiverar varför staten ska behandla finanssektorn annorlunda (dvs ge mer stöd men reglera hårdare) än andra sektorer, beskriver finanskrisens uppkomst, samt sammanfattar hur myndigheter försökte hantera problemen på finansmarknaderna i Sverige och andra länder.  I kapitlet om finanssektorns särställning hade jag gärna sett en lite djupare och mer kritisk diskussion kring hur finansmarknaderna organiseras och vilka alternativ som finns, t ex en anknytning till den diskussion jag beskrev [Read more…]

Riksbanken tänker fel om valutareserven

I december beslöt Riksbanken att förstärka valutareserven med 100 miljarder kronor. Riksbankens beslut är kontroversiellt. Karolina Ekholm och Lars Svensson i direktionen reserverade sig mot beslutet, och Peter Wolodarski skrev kritiskt i Dagens Nyheter.

Jag instämmer i merparten av den kritik som de har fört fram, en kritik som har många dimensioner. Den extra valutareserven är tänkt att användas för likviditetsstöd till affärsbankerna i ett läge när [Read more…]

Subventionerat korttidsarbete?

Finansdepartementet presenterade utredningsförslaget Statligt stöd vid korttidsarbete — en ny åtgärd vid djupa kriser i slutet av förra året. Utredningens förslag är att ett ramverk för korttidsarbete införs, där villkor anges för när systemet ska aktiveras. De två övergripande villkoren är: [Read more…]

IMF och multiplikatorerna

Höstens World Economic Outlook från IMF väckte visst rabalder då fonden hävdade (somliga skulle kanske säga erkände) att den underskattat de negativa tillväxteffekterna av finanspolitisk åtstramning under finanskrisen. Snarare än att ligga kring 0,5 — vilket IMFs egna tillväxtprognoser räknade med — verkar de i Europa under krisen legat kring 1,5, vilket betyder att en åtstramning på en procent av BNP leder till 1,5 procents lägre tillväxt. I debatten som följde ifrågasattes hur robusta dessa resultat egentligen var. Nu har emellertid IMF släppt ett working paper som bekräftar de ursprungliga resultaten. [Read more…]

Privat sedelutgivning

I mitt förra inlägg skrev jag att endast centralbanker ger ut sedlar och mynt. Så har det dock inte alltid varit. Särskilt under 1800-talet var det vanligt att privata banker gav ut sedlar, vilka de lovade att lösa in mot guld eller mynt. Sedelutgivningen i USA under denna tidsperiod var temat för Planet Moneys Birth Of the Dollar Bill som sändes för några dagar sedan. Där beskrivs hur det i mitten av 1800-talet [Read more…]

Hur skapas pengar?

I flera tidigare kommentarstrådar (nyligen här och här) har det dykt upp diskussioner kring vad pengar är och hur de skapas, och det har efterlysts ett inlägg kring detta. Är det centralbanken eller affärsbankerna som skapar pengar? Att diskussionen kring dessa frågor lätt kan bli förvirrad beror förmodligen på att ”pengar” inte är ett väldefinierat begrepp. För att vara mer precis använder vi nationalekonomer ofta termerna ”sedlar och mynt”, ”monetär bas” samt M0, M1, M2 och M3. Alla dessa termer avser ”pengar” i någon bemärkelse.

De exakta definitionerna bakom termerna varierar något från land till land, men i grova drag [Read more…]

Likviditetens primat

När det gäller finanskrisens bakomliggande orsaker har mycket fokus lagts på överdrivet risktagande och felaktiga incitament i finanssektorn. Det finns emellertid även en djupare diskussion som fokuserar på bankernas roll som producenter av kortfristiga och likvida skulder, vilket gör dem känsliga för bankpaniker eller bank runs. En nyskriven bok av Gary GortonMisunderstanding Financial Crises, argumenterar kraftfullt för att en förståelse för bankpaniker är helt central för förståelsen av finansiella kriser. [Read more…]

Guld är inte lösningen

Konflikt i Sveriges Radio handlade förra lördagen om valutakrig. Programmet följde flera spår, men några påståenden som presenterades okritiskt var (tolkat i mina ord) att:

  • Världsdepressionen under 1930-talet orsakades av att länder ”devalverade” sina valutor när de släppte kopplingen till guld, och det efterföljande handelskriget. [Read more…]