Det är vanligt att prata om världen och hur den styrs i termer av ”stormakter”. Mer de senaste månaderna än på länge. Vad som definierar en ”stormakt” är inte helt tydligt. Det är dock inte ovanligt att benämna USA, Kina och Ryssland som tre globala stormakter medan EU presenteras som en svag part i sammanhanget. I ljuset av fakta är denna syn på EU orättvis och inkluderandet av Ryssland bland de andra närmast obegriplig.
[Read more…]Hur mycket ska EU betala för utvecklingsländernas klimatkostnader?
2025-03-03 av Kommentera
Vid FN:s klimatkonferens i Baku i november 2024 kom man överens om att de utvecklade länderna ska täcka klimatförändringarnas kostnader i utvecklingsländerna med 300 miljarder USA-dollar per år från och med 2035, från nuvarande 100 miljarder. Utvecklingsländerna var missnöjda och ville ha mer. Internationella domstolen i Haag – ett FN-organ – ska i år avge ett yttrande om vilket finansiellt ansvar de utvecklade länderna har enligt internationell rätt.
I en publikation från Svenska institutet för europapolitiska frågor (Sieps) ger jag min tolkning av hur klimatkostnaderna bör fördelas mellan länder på olika inkomstnivåer enligt FN:s klimatkonvention och Parisavtalet och beräknar vad detta kan innebära för EU:s del. EU:s nuvarande offentliga och privata finansiering av klimatkostnader i utvecklingsländer ligger nära vad som kommer att krävas från och med 2035, men det förutsätter att alla länder tar sitt ansvar, inklusive Kina, Ryssland och USA – som nu lämnar Parisavtalet för andra gången. Beräkningar av klimatförändringarnas kostnader visar dock att det krävs mycket mer av de utvecklade länderna än vad som överenskoms i Baku.
Vad betyder en attack mot Iran för oljepriset?
2024-10-10 av 1 kommentar
Det här är ett gästinlägg av Johan Gars, Beijer Institutet, och Henrik Wachtmeister, Uppsala universitet
Det spekuleras nu om vilka mål Israel kan komma att angripa i Iran som svar på förra veckans robotattacker. Förutom militära och kärntekniska anläggningar har även oljeinfrastruktur pekats ut som potentiella måltavlor. Även relativt små bortfall av oljeproduktion kan påverka det globala oljepriset markant. Hur kraftig prisreaktionen blir beror på omfattningen av utbudsbortfallet och oljemarknadens elasticitet. Tillsammans med Daniel Spiro har vi tidigare modellerat och analyserat effekterna av oljesanktionerna mot Ryssland, inklusive potentiella konsekvenser av rysk vedergällning genom exportminskningar. Här använder vi en liknande men enklare modell för att uppskatta marknadseffekterna av olika scenarier av produktionsbortfall i Persiska viken till följd av attacker mot Irans oljeanläggningar och eventuell vidare eskalering av konflikten.
[Read more…]En bubbla sju gånger större än USAs BNP?
2024-09-30 av 5 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av Erik Öberg, biträdande lektor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Sveriges återhållsamma finanspolitik utgör ett undantag i en värld av växande statsskulder. Särskilt aktuell är frågan om USAs statsfinanser är långsiktigt hållbara. Än så länge verkar finansmarknaden gladeligen vilja köpa amerikanska statsobligationer, men efter decennier av växande amerikanska underskott har allt fler ekonomer börjat fråga sig om detta kan bestå.
[Read more…]Nya rön om förmögenhetsfördelningen i världen
2023-08-15 av 5 kommentarer
Idag släpps Global Wealth Report 2023, som är den mest omfattande och uppdaterade databasen över världens förmögenheter och deras fördelning. Årets rapport visar att de globala förmögenheterna har vuxit kraftigt sedan början av 2000-talet, men att börsfall och inflation under 2022 orsakade en viss minskning. Fördelningen av världens förmögenhetsägande är mycket ojämn, men skillnaderna har minskat trendmässigt och är idag på sin lägsta nivå på tjugo år. Huvudorsaken till den minskade globala ojämlikheten är den snabba förmögenhetstillväxten i flera medelinkomstländer, särskilt Kina.
[Read more…]Elhandel i bilder
2023-02-01 av 10 kommentarer
I ett tidigare inlägg har elmarknaden analyserats med handelsteoretiska glasögon. Inlägget följdes upp med en text som undrade varför det verkar finnas ett motstånd mot frihandel med el, även bland traditionella frihandelsvänner. Analysen bygger på förenklingar och för att göra den ännu tydligare presenteras här huvuddragen med figurer av utbud och efterfrågan. Förhoppningsvis kan detta klargöra om det finns några avgörande punkter på vilka analysen brister. Inlägget visar dessutom att kablar och överkapacitet spelar likartade roller för elförförjningen, men de har väsensskilda fördelningsekonomiska konsekvenser.
[Read more…]Elpriser, frihandel och industripolitik
2023-01-11 av 21 kommentarer
I ett tidigare inlägg diskuterades elpriserna utifrån ett handelsteoretiskt perspektiv. Det är uppenbart att handelshinder är det enda som kan få svenska elpriser att avvika från omvärldens och sådana hinder uppstår när kablarna till kringliggande elsystem nått sitt kapacitetstak. För en given kabelkapacitet är det lika uppenbart att en större inhemsk produktion gör att elexporten oftare slår i taket, med lägre inhemska priser som följd. Mindre uppenbart är varför så många framstår som frihandelsmotståndare just på elområdet.
[Read more…]Vad handelsteorin säger om elpriserna
2022-12-16 av 11 kommentarer
Enligt grundläggande handelsteori kommer varupriserna att utjämnas mellan länder om det inte förekommer handelshinder eller andra friktioner. Detta beror på att producenterna hellre säljer på marknaden med högt pris vilket samtidigt minskar utbudet på lågprismarknaden och ökar det på högprismarknaden. Så kommer det att fortgå tills dess att priserna är utjämnade. Även om producenter av oklar anledning skulle sälja billigt på lågprismarknaden så skulle köparnas alternativkostnad för att nyttja varan motsvara priset som den betingar på högprismarknaden. De skulle därför tjäna på att dyrt sälja vidare varan som de fått köpa billigt. Att marknadsintegration leder till prisutjämning är lika trivialt som det ibland förefaller bortglömt.
[Read more…]Vilka effekter har sanktioner?
2022-03-22 av 7 kommentarer
Ryssland militära invasion av Ukraina har skakat om omvärlden. Varje dag bevittnar vi krigets förödande konsekvenser och ett enormt mänskligt lidande. Ekonomistas har i ett tidigare inlägg beskrivit bakgrunden till konflikten och några grundläggande ekonomiska aspekter, inklusive de nya snabbt utfärdade sanktionerna mot Ryssland. I detta inlägg diskuterar Roza Khoban forskningen kring sanktioners ekonomiska och politiska effekter. Vad kan då effekterna av dessa omfattande sanktioner väntas bli? Roza är postdoc vid Princeton och en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.
[Read more…]Kriget i Ukraina – bakgrund och basics
2022-03-10 av 17 kommentarer
Under de senaste veckorna har vår värld förändrats på ett sätt som få kunnat föreställa sig. Inte för att det var helt oväntat att konflikten i Ukraina, som pågått sedan våren 2014 när Ryssland annekterade Krim och ökade sin närvaro i de östra delarna, skulle kunna trappas upp, utan för att väldigt få nog trodde på en så fullskalig och aggressiv militär attack som vi nu sett. Det här inlägget kommer handla om bakgrunden till konflikten och några grundläggande ekonomiska aspekter som kan ge en bas till att fundera på den ekonomiska delen av konflikten, till exempel vilken effekt olika sanktioner kan tänkas få.
[Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer